Marknaden i Anjuna

Computer Sweden, januari 1999

Come see my shop. You want wood carvings? Come look what I have. Lassies? You want lungis, Sir? Very fine quality. I give you very good price? Freshpineapple? Tatoo? You want very good massage, Sir? You want spices? Bedspreads, Sir? Very fine patterns. What you want to pay for this?

När jag går runt på marknaden vid stranden i Anjuna i norra Goa, Indien, överfalls jag hela tiden av erbjudanden om goda affärer, vänliga tillrop, och tiggare. Diskomusiken blandas med trummor och flöjter, en liten flicka går på lina, folk sitter på marken, röker och dricker chai. Turister, övervintrade hippies, travellers, och indier blandas.

Det är starka färger, ljud och lukter. Försäljarna tränger sig på, följer efter mig, visar sina varor, diskuterar priser. Utbudet är stort, säljarna många, kunderna rätt sparsmakade. Mest ungdomar. Priserna är låga. Saronger, skjortor, byxor, kostar mellan 10 och 50 kronor. Du äter dig mätt för en tia. Du får en timmes massage för en 50-lapp.

Det är god stämning. Både köpare och säljare är nöjda. När du tröttnat, ätit en pizza och druckit en öl i värmen, är det dags för hemfärd. Ett tiotal båtar ligger på stranden och väntar. De ser ut som gamla vikingaskepp, men utan mast och med utombordare.

You want to go Calangute, Sir? We are leaving right now? Hurry, hurry?Båtägarna jagar kunder på stranden. Alla skall iväg nu, men väl i båten får du vänta. Några börjar klaga, och så bär det av. Runt udden och i land i Baga. När jag springer längs stranden tidigt på morgonen ropar de: You go to Anjuna, Sir?

Den som vill ha en marknad på nätet har mycket att lära i Anjuna. En bra båtservice så att kunderna lätt kommer till marknaden. Underhållning, exotiska upplevelser och förfriskningar. Mycket att titta på. Färg och musik. Det är väldigt tyst på nätet. Ställen att vila fötterna innan man går vidare. Ett stort utbud med mycket konkurrens så man kan jämföra priser och kvaliteter. Lätt för vem som helst att smälla upp ett stånd. (Här finns faktiskt några svenskar). Prutmån på varor man köper sällan, men fasta priser på dagligvaror. Lätt att få kontakt med andra kunder för råd och synpunkter, och för känslan av att vara en i mängden.

Visst finns Internet i Goa. På Titos cybercafé på stranden i Calangute, en trappa upp från diskoteket i sanden utanför, läser jag min hotmail i dånet av diskomusik. 40 öre i minuten. Men förbindelsen är skakig och telefonlinjen betjänar också baren. När någon får för sig att ringa, bryts kontakten och min operatör sliter sitt hår och svär på hindi. Än så länge är tekniken bättre på marknaden i Anjuna.

Bo Dahlbom adb.gu.se
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningschef vid Viktoriainstitutet