Kunskapsarbete

Computer Sweden, april 1999

Läkemedelsindustrins forskningsföretag har en verksamhet som är svår att skilja från forskningen inom akademin. Andra kunskapsföretag har förvånansvärt få inslag av akademisk verksamhet och kultur.

Men när kunskapsutveckling blir viktigare, skaffar sig företag kontakter med universitet och forskningsinstitut för samarbete i projekt och ömsesidigt lärande.

Detta är gott och väl, men förr eller senare måste organisationerna förändra även sitt eget arbetssätt. Det duger inte att köra vidare som om arbete är att rutinmässigt tillämpa metoder. Innovativt arbete kräver kunskapsutveckling, kunskapsdelning och ömsesidigt lärande.

Mycket av detta kan ske informellt genom samarbete och utbyte av erfarenheter. I akademin finns dessutom två formella metoder för kunskapsdelning och ömsesidig inlärning: publikationer och seminarier.

I akademin meriterar man sig genom publicering. Man delar med sig av sina idéer och eftersom uppsatsförfattare måste hänvisa till alla som tidigare sagt något av värde i ämnet, får man feedback och erkännande. Man gör karriär, delar kunskap, och blir motiverad.

På sikt tror jag att företagens intranät måste bli diskussionsfora för viktiga erfarenheter och goda idéer med akademins vetenskapliga tidskrifter som förebild. Men det är lättare och bättre att börja med seminarierna.

I min förra krönika skrev jag om dessa seminarier. Man kan läsa en artikel ur amerikanska dataföreningens COMMUNICATIONS OF THE ACM, eller varför inte COMPUTER SWEDEN, som underlag för diskussion. Men seminariet måste bli en vana, och varje gång måste någon ges ett särskilt ansvar att inleda diskussionen.

Innovativt kunskapsarbete är mycket olikt industriarbete. Förr skaffade sig folk en utbildning och sedan använde de den i sitt arbete. Men med livslångt lärande tas tid från arbetet och hur vet man om tiden används till något vettigt?

Innovativt arbete är svårt att leda och försök att kontrollera kvalitet innebär att rutiner introduceras på bekostnad av nya idéer. Henry Ford klagade över att han alltid fick en hel människa när allt han ville ha var ett par händer. Om vi vill ha innovationer måste vi ge plats för hela människan.

På seminarierna pratar och pratar de, men vad pratar de om? Som ledare skulle vi vilja se produkter, resultat. Åtminstone några dokument. Men om vi vill ha goda idéer borde vi kanske stå emot dessa frestelser. Dokument går alltid att producera, men EN bra idé är värd tusen dokument.

Bo Dahlbom adb.gu.se
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningschef vid Viktoriainstitutet

Posted in Texter