Trafiken i framtiden

Vägverket, oktober 2000

Med IT har framtiden blivit intressant igen. IT-revolutionen förändrar villkoren för näringsliv, arbetsliv och vardagsliv, för upplevelseindustri och media, för världspolitik och handelspolitik, för försvarsmakten och skolan, för sjukvården och kommunalpolitiken. Var du än befinner dig, i samhället och i livet, måste du idag räkna med att villkoren för ditt liv och din verksamhet förändras. För att handla förnuftigt idag, måste du veta hur samhället ser ut i morgon. Därför beställer storföretagen allt mer omfattande framtidsvisioner och framtidsscenarier, därför arbetar allt fler konsulter med framtidsfrågor, därför anordnas allt fler framtidsseminarier, därför ger oss Ingenjörsveten-skaps-akademin en brett upplagd, storartad, teknisk framsyn, och därför måste vi idag fundera över vägarnas användning och trafikens utformning i framtiden.

Med IT kan vi förändra trafiken. Med intelligenta transportsystem och mobilt Internet kan transporter och trafik utvecklas och vi får nya möjligheter till planering, styrning, automatisering, övervakning och information. Men informationsteknologin förändrar samtidigt hela samhället och därigenom de krav som ställs på trafiken. I ett annorlunda samhälle kommer trafiken att se annorlunda ut.

Samhället förändras

Trafiken är en del av samhället. När samhället förändras, förändras också trafiken. Informationsteknologin förändrar nu vårt samhälle lika dramatiskt som en gång maskintekniken. Maskinerna tömde landsbygden på folk och gav dem jobb i fabrikerna i städerna. Med datateknik och informationsteknologi töms fabriker och kontor på folk och med mobiltelefonen i handen går vi nu ut på marknaden. Hur påverkar detta trafiken?

IT-revolutionen pågår som bäst och framtiden ligger öppen. Men vi kan förbereda oss genom att analysera den pågående förändringen. Vi går från ett samhälle dominerat av fabriker, produktion, företag, varor, transporter och system, till ett samhälle med fokus på marknaden, tjänsteutövning, affärer, tjänster, resor och nätverkande. I den industriella revolutionen skapades det moderna samhället med dess infrastruktur, näringsliv, politiska system, offentliga sektor, vård, utbildning, vetenskap, kultur och vardagsliv. IT-revolutionen påverkar alla dessa dimensioner i samhället. Näringslivet förändras, samhället förändras, vardagslivet förändras. Trafiken förändras.

IT-samhället övertar från industrisamhället en väl utbyggd och flexibel produktionsapparat som kan producera mer än vi kan konsumera. IT-samhället är ett tjänstesamhälle där fokus flyttat från produktion och ägande av varor till utveckling och konsumtion av tjänster. Tjänstesamhället är ett mobilt samhälle där mer eller mindre tillfälliga möten och mötesplatser övertagit den roll som fabrikens fasta arbetsbänkar och kontorens skrivbord har i industrisamhället. Tjänstesamhället är ett urbaniserat samhälle, där människor samlas allt tätare i allt större städer, i ett liv som domineras av möten. Industrisamhällets teknik är tung och trög. IT-samhället spelas upp ovanpå industrisamhällets samhällsbygge i ett lättrörligt, virtuellt, globalt mediarum skapat av symboler i en billig och snabbt föränderlig teknik. Tröga, hierarkiska, byråkratiska organisationer kompletteras med marknadens nätverkande organisering av flexibel tjänsteutövning. IT-samhället innebär en snabb och mycket innovativ utveckling från ett samhälle dominerat av produktion av varor, i första hand på tämligen lokala marknader till ett samhälle kännetecknat av global, gärna elektronisk, tjänsteutövning.

Från transporter till resande

Industrisamhället domineras av fabriker – för varuproduktion, men även för kontorsarbete, utbildning och sjukvård. Fabriker kräver mycket utrymme och goda transportmöjligheter. De samlas i industriområden. När fabrikerna står modell för andra verksamheter samlas dessa också i områden: bostadsområden, sjukhusområden, universitets-områden, kontorsområden.

Men när produktionen automatiseras töms fabrikerna på folk och förlorar sin kraft som förebilder. När produktionskapaciteten växer blir varorna självklara och vi riktar intresset mot de tjänster, funktioner eller upplevelser, som varorna förmedlar. När konkurrensen ökar tvingas företagen ut på marknaden för att söka upp kunderna i en mer aktiv tjänsteutövning. Produktionen sker i allt mer automatiserade anläggningar.

Fabriken var ett eget samhälle vid sidan om samhället, en väl avgränsad, självständig organisation, med egna mål, värderingar, kontroll och mått på kvalitet. På marknaden finner vi i stället löst sammanhängande, distribuerade och mobila nätverk av säljare, med varumärke och webbplats för sammanhållning och samarbete.

På 1900-talet var företag och organisationer byggnader. På 2000-talet blir de verksamheter. I tjänstesamhället behöver du inte åka till en fabrik för att få utbildning, vård, köpa något eller möta en myndighetsutövare. Dessa tjänster erbjuds var som helst, när som helst, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, såväl över nätet som genom fysiska möten.

Den mobila och distribuerade tjänsteutövningen minskar dramatiskt behovet av skolfabriker, vårdfabriker, köpfabriker och kontorsfabriker. Samtidigt ökar den behovet av mötesplatser, resande och transporter. Men i stället för massiva strömmar av människor och varor i stora, kollektiva stråk får vi ett oreglerat flöde av resande och transporter dygnet runt. Allt är alltid öppet. Bilen blir troligen 2000-talets självklara färdmedel. Den borde också kunna bli en utmärkt mötesplats.

Ett sådant tjänstesamhälle, mötessamhälle, marknadssamhälle är mycket annorlunda 1900-talets industrisamhälle. Det är ett samhälle som fokuserar på människor, människors möten och människors behov. I industrisamhället gick vi hela tiden omvägen över produktionen, produktionsapparatens behov. Industrisamhället är beroende av en väl fungerande logistik. Trafiken i ett sådant samhälle är ett distributionssystem, ett transportsystem för varor. När resandet mot slutet av 1900-talet växer i omfattning sker det länge på varutransporterandets villkor.

Så länge människors resande likställs med varutransport betonas effektivitet och säkerhet. Det gäller att komma snabbt fram och säkert. Själva färden är ett nödvändigt ont. Men när resandet och välståndet ökar blir denna inställning så småningom ohållbar. I ett samhälle med allt högre tempo vill inte människor fraktas som kollin från plats till plats. Jag vill kunna göra allt det jag annars kan göra även när jag befinner mig på resa. I ett mobilt samhälle är resandet inte undantag utan regel. Jag vill kunna arbeta, utbilda mig, kommunicera, informera och underhålla mig, även under resan. Däremot spelar det mindre roll om jag kommer fram så snabbt. Ju mer nomad jag blir, desto klarare ser jag att hela livet är en resa. Att komma fram är inget att eftersträva.

Användningen av IT i trafiken utvidgas därför från intelligenta transportsystem till mobila tjänster för resande. En del av dessa tjänster kan förvisso avse resandet, men det stora flertalet tjänster utgörs helt enkelt av samhällets normala elektroniska tjänsteutbud. Så inleds en aning oskyldigt en utveckling som tämligen snart kommer att innebära en revolution i trafiken. 1900-talets transportsystem förvandlas till 2000-talets arbetsplats, skola, mötesplats. Kanske ser vi något av en återgång till bondesamhällets resande, som genom sin långsamhet krävde att livet kunde gå vidare under resan.

Samtidigt som 1900-talets transportsystem måste utvecklas i ett samhälle som vill transportera alltmer allt fortare och allt flexiblare, måste detta system kombineras med en helt annan sorts förflyttningar, av människor, inte varor. Kraven på dessa två trafiksystem är radikalt olika, men samtidigt måste de leva nära tillsammans. Ju mer nomadiskt samhället blir desto större krav ställs på transporten av varor att nå fram till adressaten. Kraven på effektivitet ökar hela tiden. Samtidigt växer kraven på bekvämlighet för de resande. Vi kommer att ställa samma krav på resandet som vi börjar ställa på användningen av informationsteknologi. Den skall vara sömlös. Du skall kunna vara ständigt uppkopplad utan att du märker hur, när du byter miljö, när du rör dig från möte till möte.

Från system till samarbete

På 1900-talet dominerar systemtänkandet. Den välfungerande fabriken är ett system av maskiner och människor och detta system blir en kraftfull modell för resten av samhället: utbildningssystemet, sjukvårdssystemet, det politiska systemet, familjesystemet, samhällssystemet. Det blir då självklart att uppfatta trafiken som ett system. Men det är klart att det finns alternativa sätt att uppfatta och driva trafik. När fabriksmodellen ifrågasätts i näringslivet, utsätts också trafiksystemet för nya idéer.

Ju bättre system du har, desto mindre behöver du lita till individerna i systemet. Under 1900-talet systematiseras trafiken alltmer och med datatekniken blir det möjligt att drömma om det helautomatiska trafiksystemet. Men samtidigt som samhället systematiseras förlängs utbildningen och människors kompetens och vana vid det moderna samhället växer. Mot slutet av 1900-talet får vi därför en revolt mot systemen och en växande tro på individen, entreprenören, det individuella initiativet.

När datateknikens användning växer under 1960-talet passar den väl in i industrisamhället. Datatekniken är en systemteknik som skall möjliggöra allt mer detaljerad planering och styrning av såväl produktion som administration. Men när datatekniken utvecklas, utvidgas också dess användning. Med persondatorerna på 1980-talet inleds en mer okontrollerad, individuell datoranvändning. När persondatorerna senare kopplas samman i nätverk är det några som ser det som en återgång till systemtänkandet, medan andra introducerar idéer om datorstöd för samarbete och nätverkande.

Under 1990-talet konkurrerar dessa två synsätt med varann. Samtidigt som datatekniken fortsätter att vara en systemteknik, växer det fram ett mer modulariserat, objektorienterat, nätverkande sätt att arbeta med tekniken. Den senare trenden förstärks när datatekniken, med elektronisk post, webben och mobiltelefoner, blir en kommunikationsteknik för konsumentmarknaden. Under beteckningen “Mobilt Internet”, lanserar de stora IT-företagen, inklusive Ericsson, nu en IT-användning med fokus på IT-stöd för individen. Med uttryck som “det flexibla kontoret”, “kontoret på fickan”, “varsomhelst och närsomhelst IT-användning”, är vi långt ifrån 1960-talets systemtänkande.

I näringslivet talar vi på 1990-talet om “empowerment” och allt större ansvar läggs på individen. Henry Ford kunde klaga över att han “alltid fick en hel människa när allt han ville ha var ett par händer”, men när 2000-talet inleds söker arbetsgivare med ljus och lykta efter hela människor. Om man inte klarar sig med bara ett par händer vid löpande bandet så är det så gott som omöjligt i ett flexibelt och föränderligt tjänstesamhälle. Allt eftersom produktionen i fabrikerna automatiseras, blir människors arbetsuppgifter alltmera underkastade systemet. Men samtidigt minskar behovet av folk i fabrikerna och fler och fler blir tjänstemän. Till slut arbetar vi alla med kommunikation, möten, service, försäljning, i verksamheter som kräver social förmåga, engagemang och flexibilitet snarare än regler och system.

Borta är befattningsbeskrivningar och tjänster, instruktioner och reglementen, lönegrader och karriärvägar. I stället för att lydigt inta vår plats i ett eller annat system, förväntas vi skapa nya affärsmöjligheter och samarbetsformer genom aktivt nätverkande i tvärfunktionella team och gränsöverskridande utvecklingsprojekt. Vi överger 1900-talets centrala systemlösningar till förmån för lokala förhandlingar. Så länge produktionen dominerar vårt tänkande finns det objektiva sanningar, men när marknaden styr är allting förhandlingsbart.

Denna trend från systemtänkande till nätverkande är tydlig i näringslivet, men vi ser den också i den offentliga sektorn. Där hotas systemtänkandet av konkurrens, dvs av att individen vill välja vilket system den tillfälligtvis vill besöka. Föräldrar nöjer sig inte längre med att deras barn automatiskt inlemmas i det skolsystem som står och väntar. I stället tar de aktivt initiativ till skapandet av alternativa skolor och välkomnar möjligheten till ökat marknadstänkande i utbildningen. I sjukvården växer kraven på konkurrens och individerna blir allt mindre underdåniga det offentliga sjukvårdssystemet. I förra veckan hörde jag en frejdig hovrättspresident förklara att det inte skulle dröja länge förrän även kammarrätterna blir konkurrensutsatta.

Vad händer när denna trend når trafiken? Får individerna mer att säga till om på systemets bekostnad? Blir det som i Neapel där bilisterna far fram i stort sett helt utan hänsyn till trafikregler?

Så länge de anställda befinner sig i fabriken eller på kontoret kan de enkelt övervakas. Stämpelur, arbetsledare och kontorschefer ser till att folk gör rätt för sig. Men när tekniken befriar oss från arbetsuppgifterna i fabrik och på kontor och skickar ut oss på marknaden i kundnära verksamhet, då måste vi ta individuellt ansvar för vårt arbete. Vi behöver naturligtvis tekniskt stöd för att kunna göra detta. Så går en teknisk utveckling hand i hand med en förändrad inställning till arbetets ledning och organisation. Samtidigt växer det också fram nya kontrollmöjligheter. Med gps-mottagare, mobila kameror och mobilt Internet kan den ängslige kontorschefen även på 2000-talet hålla ett vakande öga på sina medarbetare om hon så önskar.

Även i trafiken kan vi se ett komplext samspel mellan tekniska möjligheter och trafiksystemets utveckling. I ett samhälle som domineras av systemtänkande fungerar trafiksystemet väl med endast ringa övervakning. När systemtänkande släpper sitt grepp om oss, blir vi mindre benägna att automatiskt följa regler. Vi vill använda vårt eget, individuella omdöme även i trafiken. Vi kan använda informationsteknologin till att stödja samarbete och nätverkande i trafiken. Oskar Juhlins forskning innehåller många goda exempel på hur detta kan ske. Men vi kan också använda informationsteknologin för ökad övervakning och kontroll. Samma teknik som kan användas för att stödja nätverkande kan användas för att ge individen mindre möjligheter till egna initiativ. Att trafiken blir ett mer intelligent transportsystem kan innebära att systemet blir mer automatiskt och trafikanterna behöver vara mindre intelligenta.

De trender vi ser i samhället syns också i trafiken. När vi går från systemtänkande till nätverkande kommer detta också att synas i trafiken. Men vilka former detta kommer att ta beror mycket på den tekniska utvecklingen. Kommer vi att se en avveckling av kollektivtrafiken till förmån för ett mer individuellt resande? Om jag måste engagera mig i mitt resande vill jag ha maximal handlingsfrihet. Eller kommer vi att kunna automatisera resandet i en sådan utsträckning att vi som individer kan ägna oss åt annat än trafiken när vi reser?

Att reducera systemets makt och ge utrymme för individernas initiativ innebär att decentralisera systemet, att distribuera beslut och kontroll från en central till de i trafiken lokalt inblandade. Detta kan ske genom att ge trafikanterna större inflytande, men det kan också ske genom att utveckla tekniker som gör det möjligt för de tekniska delarna av systemet att nätverka. Hittills har informationsteknologin mest använts som kommunikationsteknik mellan människor, men nu växer snabbt intresset för att knyta samman artefakter av allehanda slag med varann och ge dem möjlighet att förhandla sig fram till lokala bästa lösningar.

I en alltmer komplex artificiell värld löser vi komplexitetsproblemet genom objektorientering och modularisering, ungefär som vi gör när vi utformar stora programsystem. Autonoma intelligenta agenter förhandlar fram lokala lösningar. Ingenstans finns någon allmän överblick och helhetssyn är inte längre något vi eftersträvar. På energiområdet har man kommit rätt långt när det gäller att utforma automatiska marknader där kundernas agenter förhandlar online med leverantörernas agenter och köper energi minut för minut. På samma sätt kan vi naturligtvis utforma signalsystem i korsningar och trafiksystemet som helhet.

Mobilsamhället

Nya samhällen överlagras gamla. När man gräver runt Medelhavet kan man bokstavligen gräva sig ned genom historien. När industrisamhället trängs undan av informationssamhället sker det först genom att nya verksamheter tillkommer. Samtidigt som de gamla industriföretagen fortsätter sin varuproduktion som förut, börjar de försörja sina kunder med webbtjänster. I trafiken fortsätter vi att utveckla intelligenta transportssystem samtidigt som vi funderar över vilka e-tjänster som skall erbjudas de resande. Men under tiden börjar också det nya samhällets ideal och idéer förändra även det gamla samhället.

Trafiken är ett område där användningen av informationsteknologi gått förvånansvärt långsamt. Om man jämför IT-innehållet i en bilmotor med IT-innehållet i trafiken är det en häpnadsväckande skillnad. På senare år har tillgången till IT-stöd i bilen ökat, men förutom navigering är det nästan bara tjänster som gäller bilen själv som erbjuds. Vi kan se fram emot stora satsningar på IT i trafiken, på väginformatik och intelligenta transportsystem. Många av dessa satsningar är sådana som avser industrisamhällets transportsystem, dess effektivitet, säkerhet, styrning, och genomskinlighet. Dessa satsningar kommer att fortsätta att använda sig av industrisamhällets systemtänkande i sina försök att få ordning på en alltmera globalt sammanhängande, dramatiskt växande och komplex trafiksituation. Men de kommer också att pröva en mer nätverkande inriktning med modularisering, objekttänkande, och autonoma agenter i försöken att hantera komplexitet genom att distribuera ansvar, initiativ och beslutsfattande till såväl människor som artefakter i trafiken.

Andra satsningar kommer att inriktas på att försöka uppfylla de krav som mobilsamhällets allt mer nomadiserande befolkning ställer på trafiken. Det gäller sömlös IT-användning under färd, möjlighet att göra allt det man vill göra i livet, även när man befinner sig på resa. Men det gäller också IT-användning som gör det möjligt att ta initiativ och agera effektivt och förnuftigt i trafiken – i den mån detta förblir individens uppgift. Men kraven på trafiken gäller inte bara elektroniska tjänster utan också den miljö i vilka dessa skall utnyttjas. Hur skall fordon utformas, hur skall förflyttning mellan olika trafikslag organiseras, vad skall flygplatser användas till, hur skall förflyttningar i städer gå till, hur skall städernas trafikmiljö integreras med och harmoniseras med ett mötessamhälles växande krav på gemensamma, öppna miljöer för möten? Och hur skall allt detta förenas med de krav som samtidigt skall uppfyllas av industrisamhällets transportsystem för varor? Visserligen är vi på väg in i ett elektroniskt tjänstesamhälle, men det dröjer länge än innan vi kommer att kunna äta oss mätta på elektroniska tjänster. Vi kan se fram emot ett samhälle med så småningom mindre varutransporter men innan det blir mindre kommer det att bli mycket, mycket mer.

Den tekniska utvecklingen driver fram en allt snabbare samhällsförändring. Vi kan se tillbaka på ett fantastiskt 1900-tal med teknisk och industriell expansion. Men expansionen har haft en någorlunda entydig riktning. På trafikens område har det gällt att bygga ut industrisamhällets transportsystem, att göra samhället tillgängligt för varor och människor. Detta arbete kommer naturligtvis att fortsätta. Med informationsteknologin har dock samhällsförändringen tagit ett språng och inriktningen dramatiskt förändrats. Den nya tekniken används i första hand till att utveckla marknaden, först i andra hand till att effektivisera produktionen. Det ställer plötsligt helt nya krav på trafiken. Nu skall den inte bara vara ett transportsystem. Den skall också vara en del av samhällets marknadsplats. Från att ha varit en transportsträcka mellan verksamheter blir trafiken nu en arena för samhällets alla verksamheter. Detta kommer att ställa nya krav på trafikleder, trafikorganisation, fordon, och människor i trafiken, men framför allt kommer det att ställa stora krav på alla de som har ansvaret för att utveckla trafiken i framtiden.

Bo Dahlbom
professor i informatik
chef för Svenska IT-institutet (SITI)
www.siti.se

Posted in Texter