En liten tid vi leva här…

Telia Mobile Magasinet, december 2000

Medan julsångerna och julspriten lindar in mig i bomull försöker jag låta bli att tänka på allt jag måste göra. I år hann jag i alla fall köpa några julklappar. Men just därför har jag inte gjort det och det. Hur hamnade jag här? Hur fick jag så ont om tid?

En kunskapsarbetare har arbetsplatsen i huvudet. Hon är på jobbet dygnet runt, även när hon sover. Förr kunde vi lämna jobbet och gå ut i fritiden. Nu behöver vi hälla rätt mycket alkohol in i arbetsplatsen för att få fritid. Slå i glasen, tomtegubbar.

Förr var samhället hierarkiskt. På jobbet hade vi en chef som det gällde att hålla glad. Det kunde vara en drivande person som lassade på en mycket jobb, men uppgifterna förblev som regel desamma år efter år.

Nu är samhället nätverkande. Folk vill träffa oss, dra igång projekt, pröva idéer på oss, och chefen förväntar sig att vi nätverkar och tar nya initiativ. Arbetsuppgifterna blir bara fler och fler och kraven på oss ökar. Nätverk är att ha många chefer.

Max Weber menade att den snabba industrialiseringen i Nordeuropa hade sin grund i en protestantisk livsstil. Är du framgångsrik på jorden är du utvald till himmelen. På samma sätt som de nordeuropeiska bönderna arbetar mer när de får maskiner, så springer vi fortare med IT. Vi kan bara njuta vilan efter en riktigt hård arbetsdag.

Marknad innebär tävlan. Ju mer marknad ju hårdare tävlan. När man börjar springa på kapp i byn tar de tävlande av sig kavajerna och knyter dubbelknut på skorna. Hundra år senare byter man blod, tränar på hög höjd och deltar i den globala konkurrensen. Om man börjar springa måste man springa fortare och fortare.

Och utvecklingen fortsätter. Automatiseringen går längre och tekniken tar över allt fler moment i livet, medan vi kan fokusera på det väsentliga. Vi går från konsumtion av varor till tjänster till upplevelser. Transportsträckorna fram till upplevelsen blir kortare och kortare. Vi vill ha online service och instant satisfaction.

På 1900-talet fanns det “köer” berättar folklivsforskarna för oss. Och människor av båda könen samlades i särskilda rum för att vänta, fast det är lite osäkert vad de egentligen höll på med. Vi vet inte längre vad det är att vänta. För oss finns hela världen “one click away”.

Om lycka är goda upplevelser, så borde utvecklingen göra oss lyckligare. Vi blir bättre på att nå goda upplevelser. Men tyvärr verkar en upplevelses värde bero på vilka andra upplevelser man har. Hungern är den bästa kryddan, och så vidare. Om man gillar hamburgare, blir man inte lyckligare för att man likt Elvis öser på med hamburgare.

Så när vi har allt och livet verkar bestå av en enda lång quality time är vi mer stressade än någonsin. Vi bränner ljuset i bägge ändar och bränner ut oss. Vi försöker frenetiskt leva upp till alla förväntningar och vi vill inte missa något.

Förr tvingades vi till sysslolöshet. Mörkret föll, vintern kom, vi var isolerade. Nu är sysslolösheten något som vi måste välja och vi är inte så bra på att välja. Vi kan få allt vi vill ha, men vad är det vi vill ha? Vi har lämnat Gud och traditionerna bakom oss och skall nu ta livet i egna händer. Men hur får man reda på vad man skall göra med sitt liv?

Själv reser jag nu till Sri Lanka på en hel månad (!) för att lite långsammare suga på den frågan. Om GSM är med mig så kommer det en lägesrapport från ett behagligare liv.

Bo Dahlbom
chef för Svenska IT-institutet (SITI)
www.siti.se

Posted in Texter