Från system till nätverkande

Sammanfattning av IT-stöd för interoperabilitet, rapport till Försvarshögskolan, december 2004.

Ett informatikperspektiv på försvarets verksamhet, kompetens och organisering

Människan i NBF med särskilt fokus på interoperabilitet här och nu

Informatik är i Sverige det akademiska teknikämne som betonar informationsteknikens användning snarare än tekniken själv. I informatiken menar vi att utvecklingen av teknikens användning är minst lika intressant som utvecklingen av tekniken själv. Ofta sker teknikutvecklingen så snabbt att användningen inte riktigt hinner med. Inte minst är detta sant under det senaste tekniksprånget från början av 1990-talet, där utvecklingen av Internet-tekniken mycket snabbt lämnar användningen långt bakom sig. Detta gäller även försvaret där förhållandevis lite av den informationsteknik som används i näringslivet och på konsumentmarknaden ännu kommit till allmän och organiserad användning. Forskningen på detta område kan innebära enkel benchmarking där erfarenheter från ett område överförs till ett annat: Vad kan försvaret lära av Internet-banken? Vad kan försvaret lära av Tullverket? Men forskningen kan också innebära djupa etnografiska studier där en verksamhet detaljstuderas med avsikten att utveckla IT-användningen.

I informatikämnet menar vi också att det är en stor fördel om teknikutveckling sker med goda insikter om användningen och dess villkor: människors kompetens, attityder till ny teknik, verksamheternas art och, inte minst, verksamheternas organisering. Detta kan ske genom att tekniken utvecklas av användarna själva, eller med användarnas deltagande i teknikutvecklingen (användarmedverkan, på eng. participatory design), eller genom att teknikutvecklingen åtminstone sker med användaren i fokus (användarorientering eller användarcentrering). Som en tumregel brukar vi hävda att 75% av teknikens potential aldrig utnyttjas på grund av okunnighet om användarna och användningens villkor. När utvecklingen sker med användaren i fokus tar vi på allvar uppgiften att förstå och noggrant beskriva användarens verksamhet. Nuförtiden bedriver vi regelrätta etnografiska studier av verksamheten, som om den hörde hemma i en främmande kultur. Skrämmande lite sådan forskning har bedrivits av det svenska försvaret och därför vet vi också väldigt lite om den verksamhet som nu skall förändras så radikalt och dessutom ingå samarbeten med utländska försvarsorganisationer och med en rad andra organisationer i och utanför landet.

Men viktigast av allt är ändå att vi i informatikämnet betonar organisationens betydelse för tekniken. Det är genom den organiserade användningen som tekniken kommer till sin rätt. Att använda teknik kräver organisering och organiseringen är långt ifrån självklar. Även med förhållandevis enkla verktyg kan man få ett jordbruk med stor effektivitet, om man bara organiserar jordbruket på ett rationellt sätt. Effektiv industriproduktion kräver ett mycket avancerat produktionssystem med väl organiserade och kvalitetssäkrade produktionsprocesser. Hur märkligt det än kan låta så finns, så snart man kommer utanför den rena industriproduktionen, en omfattande oförmåga att se organisationens betydelse. Utbildning, sjukvård, kontorsarbete, ja, hur är det egentligen i försvaret, utvecklas och förändras hela tiden genom införandet av ny teknik, men förhållandevis liten uppmärsamhet ägnas hur användningen av den nya tekniken bäst organiseras. Organiserad användning kräver standardisering. Informationstekniken är idag ett extremt exempel på innovativ, men oorganiserad och ineffektiv användning. Under senare år har, inte minst tack vare informationstekniken, samarbetet mellan organisationer utvidgats – vi lever ju i nätverkssamhället. I informatiken finns ett särskilt tillämpningsområde, interorganisatorisk samverkan, som studerar och utvecklar organisationsformer och teknik med fokus på standardisering för sådan samverkan. Informationstekniken innebär möjligheter, men utgör också ofta det stora hindret för effektiv samverkan.

Sedan de första datorerna konstruerades, under andra världskriget, har de utvecklats på ett fantastiskt sätt vad gäller prestanda och pris. Användningen av datorerna har utvecklats på ett minst lika fantastiskt sätt och akademiska ämnen och utbildningar har utvecklats i takt med att användningen utvecklats och förändrats. 1950-talets beräkningsmaskiner gav oss numerisk analys, med 1970-talets administrativa system fick vi administrativ databehandling, ADB, 1980-talets persondatorer och grafiska gränssnitt gav ett intresse för människa-dator interaktion, 1990-talets IT-användning låg till grund för informatik-ämnet, medan det tidiga 2000-talets ämne, ”ubiquitous computing” ännu inte fått någon vedertagen svensk översättning, och än så länge ingen tydlig akademisk hemvist. I informatiken betonar vi vikten av att känna och förstå denna utveckling för att kunna rätt tillgodogöra sig de fantastiska möjligheter informationstekniken erbjuder. Dagens utveckling blir begriplig mot bakgrund av en historia där vi gått från system för styrning till stöd för samarbete och nätverkande, från system till tjänster, från plattformar till nätverk, från innovation till standardisering – hela tiden genom en parallell utveckling av teknik, teknikanvändning, verksamhet, kompetens och organisation.

Elektronisk post, dokumenthantering, webbplatser, mobiltelefoni, så småningom Internet-tjänster och mobila datatjänster, kunskapsportaler, mobilt Internet, wlan, 3G, IP-telefoni, systemintegration med webbgränssnitt mot gamla databaser och tjänstepaketering erbjuder även för försvaret fantastiska nya möjligheter, men kräver omfattande förståelse för användningens villkor, verksamhetens karaktär och organisering, medarbetarnas kompetens, ledarskapets utformning. I alla dessa tekniker har Internet en nyckelroll och vårt samhälle blir alltmera beroende av Internet. Detta beroende förändrar villkoren för all verksamhet, inte minst försvarets. I informatikämnet ryms också det större greppet på försvarets utveckling i en globaliserad, alltmera integrerad värld med nya hot och osäkerheter.

Bo Dahlbom, dahlbom@siti.se
Svenska IT-institutet (SITI)

Posted in Strunt