Att försvara nationen

Kort svensk sammanfattning av Defending the Nation, i K. Ydén (red.) New Directions in Military Organizing, Försvarshögskolan 2005.

Den svenska försvarsmakten har just inlett ett större förändringsarbete som en reaktion på stora samhällsförändringar i slutet av 1900-talet. Sovjetsystemets kollaps och det kalla krigets slut har gjort invasionsförsvaret, åtminstone i närtid, ointressant och försvaret söker sig därför nya uppgifter. Påverkad av diskussionen i USA, där informationsteknologins snabba utveckling på 1990-talet ledde till idén om det nätverksbaserade försvaret (NBF), har förslag väckts om ett mer flexibelt insatsförsvar, vilket med informationsteknologi snabbt kunde skaffa sig en gemensam lägesuppfattning och genomföra riktade insatser med stor effektivitet. I Sverige pågår för närvarande ett antal förändringsprojekt med NBF som tema.

Ett inslag i NBF är övergången från stora, centralt styrda militära enheter till små, relativt självständiga enheter med förmåga till självorganisering och samarbete med andra enheter. Samtidigt har medlemskapet i EU och en allmän önskan i Europa om att EU skall spela en större, internationell roll, inneburit allt större krav på den svenska försvarsmakten att utföra internationella fredsoperationer i samarbete med andra EU-länder. I praktiken ställer detta krav på det svenska försvaret, dess materiel, organisering, operationer och kompetens, att kunna agera tillsammans med NATO-styrkor, varför interoperabilitet blivit ett allt viktigare inslag i det pågående förändringsarbetet.

Dessa förändringar pågår nu och tillsammans innebär de att det svenska invasionsförsvaret med fasta försvarsanläggningar och en stor värnpliktsarmé ersätts av mindre, mer specialiserade, mobila styrkor med huvudsakligen internationella fredsoperationer som uppgift. Man kan undra över hur detta nya försvar skall utformas och inte minst kan man undra över hur ett sådant försvar skall motiveras och hur mycket det skall få kosta. Kommer EU att definiera de krav som det svenska försvaret måste uppfylla som medlem i unionen? Kommer försvarets verkliga uppgift vara att marknadsföra svensk militärteknologi och hävda Sveriges position som nation att räkna med i unionen?

Den här beskrivna förändringen av det svenska försvaret är genomgripande, men ändå kan man undra om inte den pågående samhällsförändringen kommer att kräva än större förändringar. Två samhällsprocesser kan förväntas spela en viktig roll: marknadssystemets utbredning och en tilltagande systemisering av samhället.

1900-talets industrialiserade varuproduktion har nu blivit så framgångsrik att tillgången på varor vida överträffar efterfrågan. Näringslivets fokus förskjuts från tillverkningen av varor till deras försäljning. Konkurrensen ökar, marknadens betydelse växer. Marknaden sätter press på organisationer att genom påtaglig nytta motivera sin existens. Marknadssystemets utbredning påskyndar en mer allmän modernisering av samhället, vilken drabbar det traditionella samhällets institutioner en efter en. Företagande och näringsliv blir en allt tydligare förebild för annan samhällelig verksamhet. Offentlig sektor bolagiseras, konkurrensutsätts, outsourcas, privatiseras och måste berättiga sin existens på en alltmera ifrågasättande marknad. För försvarets del innebär detta slutet på dess särställning och isolering, ifrågasättande av traditionella värden som plikt, ära och fosterlandskärlek, konkurrensutsättning, outsourcing och privatisering av allt större delar av verksamheten, och en allmän avmystifiering av kriget och dess villkor.

Den tekniska utvecklingen de sista hundra åren har inneburit en tilltagande systemisering av samhället. Människor, företag och länder knyts allt tätare samman i ett alltmera omfattande, globalt samhällssystem med marknaden som grund. I marknadssystemets utbredning över världen spelar Internet en huvudroll. Med Internet knyts 1900-talets infrastruktur samman och blir överblickbar. Fram växer ett mycket mera integrerat samhälle där tidigare relativt isolerade länder vävs samman i ett komplext produktions- och konsumtionsnät. Idag är det möjligt att få nästan vad som helst producerat nästan var som helst och transporterat nästan vart som helst nästan hur snabbt som helst.

Att försvara nationen innebär allt mer att försvara detta globala samhällssystem, att försvara marknaden, och kräver andra kompetenser än de försvarsmakten hittills fokuserat. Internationella fredsoperationer har visserligen en plats i ett sådant försvar, men en jämförelsevis marginell sådan. Terrorism och sabotage, kriminell verksamhet och tekniska sammanbrott, snarare än nationskrig och väpnade konflikter är det vi måste försvara oss mot. Vi behöver ett försvar med inriktning på Internets säkerhet, försvar av det globala transportsystemet, råvaruförsörjningen, de finansiella institutionerna, marknaden. Om inte försvarsmakten är beredd att ta sig an dessa uppgifter, vilken roll kommer den då att kunna spela i 2000-talets samhälle?

Bo Dahlbom
Svenska IT-institutet
www.viktoria.se/dahlbom

Posted in Texter