Verklighet och föreställning

Soul Reflections, nr 17, juni 2005

Fem år har gått av det nya seklet, fem år har gått sedan IT-bubblan brast. Vad har hänt på dessa fem år – med världen och med oss? Har vi utvecklats eller gått tillbaka? Vilka är de stora trenderna, vad kan vi förvänta oss av de närmaste fem åren?

Jämfört med de fem fantastiska år som avslutade 1900-talet känns det nya seklet trött och avslaget. Men det lugnare tempot har gett mig tillfälle till eftertanke och väckt till liv en gammal tankefigur som var mycket aktuell för 200 år sedan – i baksmällan efter franska revolutionen och Napoleon. Jag tänker på den skillnad man i romantiken gärna gjorde mellan verklighet och föreställning.

IT-revolutionen var fest och fyrverkeri, en fantastisk föreställning, där kunden och konsumentmarknaden spelade huvudrollen. Att äga kunden blev den viktigaste affärsstrategin. Mediabyråer, reklambyråer och webbyråer gick ihop med datakonsulter för att erbjuda kundorienterade lösningar. Företagsledarna gick på mediaträning och börsvärdet blev beroende av antalet besökare på webben. Med globala dotcomföretag skulle det lilla Sverige erövra världsmarknaden.

Som så många andra försökte jag beskriva IT-revolutionen som en övergång från industrisamhället med dess fabriker för tillverkning till ett nytt samhälle dominerat av kundorienterade säljorganisationer. När marknadsföring, service, tjänster och kundrelationer blev allt viktigare förvandlades samhället. Det var spännande att spekulera över utvecklingen av verksamheter som sjukvård, utbildning och försvar, när de inte längre hade fabriken som förebild.

Verkligheten bakom denna föreställning var mer komplex, men entusiasmen har en fantastisk förmåga att förenkla. Idag är det lättare att se de fyra processer som under hela 1900-talet drev samhällsutvecklingen, och som fortsätter att driva den.

Fyra mäktiga processer förändrar vår värld: industrialisering, globalisering, systemisering och rationalisering. Industrialiseringen innebär att småskaligt hantverk ersätts av automatiserad, storskalig verksamhet. Globalisering innebär att världen växer samman och skillnader mellan olika delar av världen minskar. Systemisering innebär att samhället blir ett allmera komplext, alltmera sammanhängande system. Rationalisering innebär att gamla vanor ifrågasätts, analyseras och konkurrensutsätts.

Tekniken spelar en viktig roll i alla dessa processer och en allt snabbare teknisk utveckling leder till att samhället förändras allt snabbare. Industrialiseringen sprider sig från land till land, från verksamhet till verksamhet. Jordbruket, varuproduktionen, administrationen automatiseras och processen är densamma: småskaligt hantverk ersätts av komplexa system och självbetjäning.

Nu skall vi industrialisera sjukvården, utbildningen, offentlig förvaltning. Rutinuppgifter skall identifieras, automatiseras och centraliseras. Fram växer ett Sverige där tjänsteutövningen industrialiseras med Internet-banken som förebild. Å ena sidan automatisk självbetjäning på nätet för alla rutinärenden. Å andra sidan uppsökande personlig service och myndighetsutövning för tillsyn på platsen.

Globaliseringen gör att skillnaderna mellan länder minskar. När världen blir mer sammanhängande, när människor, varor och tjänster rör sig friare över klotet kommer priser, löner och levnadsförhållanden att utjämnas. Kinesernas löner stiger och våra sjunker. Arbetslösheten i Indien minskar och här ökar den. Globaliseringen snabbar på industrialiseringens effekter på sysselsättningen. De gamla jobben försvinner och nya måste skapas.

Systemiseringen förvandlar samhälle och stat till ett Internet-baserat system tillgängligt över hela världen. Nu kan vi ta Sverige med oss när vi reser utomlands. Vi kan fortsätta att arbeta, betala skatt, utbilda oss och umgås. Allt mindre knyter oss till fädernesjorden. Ju rörligare svensken blir, desto rörligare måste Sverige bli. Tsunamikatastrofen lärde oss åtminstone detta.

Rationaliseringen innebär att traditioner ifrågasätts och analyseras och att konkurrensen hela tiden ökar. Det är i samhället i stort som det är i idrotten. Vi söker hela tiden nya möjligheter att vinna. Internet sprider kunskapen och ökar takten i ratonaliseringen. Vi effektiviserar och innoverar. Nya marknader upparbetas och exploateras.

Dessa fyra processer har nu i 10 år fått en väldig kraft av IT-utvecklingen och särskilt av Internet. Entusiasmen i slutet av 1990-talet hade sin grund i dessa fyra processer, men analysen var ofta ytlig. Vi fascinerades av utvecklingen mot ett mer kundorienterat näringsliv, och vi gladdes åt Internets rationella kraft, men vi såg inte den pågående industrialiseringen av tjänsteutövningen, vi underskattade globaliseringens hastighet och vi förstod inte den tilltagande systemiseringen.

När vi nu tittar in i framtiden kan vi göra oss en mycket mer detaljerad bild av samhällsutvecklingen. Industrialiseringen driver på en omorganisation av stat och näringsliv, med standardisering och centralisering som viktiga inslag. Globaliseringen kommer att förändra inte bara vårt näringsliv utan hela vårt högre utbildningssystem. Systemiseringen tvingar fram ett helt nytt försvarstänkande. Rationaliseringen sprider förnuft och frihet över jorden, men ger oss samtidigt en mer ekonomiskt rationell syn på våra medmänniskor, vår hälsa, våra kroppar, på livet.

I allt detta är tekniken drivkraft och motor, lösning och konsumtionsvara, men det är inte de enskilda teknikerna som hjälper oss förstå samhällsutvecklingen. Sensornät, semantiska webbar och gridteknik, bloggar och peer-to-peer system, mobila tjänster och radiolan, digitala hem och integrerade system – vi måste se de större sammanhang de ingår i för att rätt kunna tolka dem, vi måste se verkligheten bakom föreställningen.

Bo Dahlbom Svenska IT-institutet (SITI) www.siti.se

Posted in Texter