Internet och landsbygden

PM till landsbygdskommittén, juni 2006.

Med Internet blir det åter möjligt att leva och verka på den svenska landsbygden. Med Internet kan tjänsteutövning och service, information och marknadsföring, vård och utbildning, samarbete och kunskapsarbete, affärer och myndighetsutövning, bedrivas över nätet, med hög kvalitet och effektivitet, oberoende av var du är. Efter den avfolkning som jordbrukets mekanisering och industritillverkningens rationalisering inneburit kan vi nu med Internet se möjligheterna till ett småföretagande som åter kan väcka liv i landsbygden.

Men att en viss teknik gör någonting möjligt innebär inte att detta sker. Människor väljer att förverkliga vissa möjligheter, medan andra får ligga outnyttjade. För att kunna besvara frågan om landsbygdens framtid räcker det inte att vi tittar på Internet. Vi måste också se hur det samhälle ser ut som Internet är med och formar. Det är det samhället som kommer att avgöra vilka möjligheter människorna väljer att utveckla.

Fem mäktiga processer förändrar det moderna samhället: Genom automatisering ersätts småskaligt hantverk av automatiserad, storskalig verksamhet. Globalisering innebär att världen växer samman. Genom kommersialisering får marknaden, handel och privatkonsumtion, allt större betydelse. Systemiseringen innebär allt tätare informations- och kontrollsystem. Genom ständig rationalisering ifrågasätter, analyserar och konkurrensutsätter vi gamla föreställningar och vanor.

Dessa fem processer har fått en väldig kraft av IT-utvecklingen och särskilt av Internet. Tillsammans skapar de ett Sverige där produktionen automatiserats och arbetslivet domineras av tjänster. Dessa finns antingen tillgängliga som automatiserade tjänster över nätet eller utövas mer hantverksmässigt i möten mellan människor. Sverige blir alltmer integrerat i Europa och resten av världen, med ett näringsliv och medborgare som rör sig alltmera obehindrat på den globala marknaden. Handel snarare än tillverkning dominerar näringslivet och sätter allt större prägel på samhällsliv och värderingar. Samhället får sin prägel av mötesplatser, handelsplatser, och städernas betydelse ökar därför.

2000-talets Sverige finns där svenskarna finns, och vi finns allt oftare ute i världen, i arbete, studier, för umgänge och upplevelser. När vi reser ut i världen vill vi ta Sverige med oss. Det globala Sverige har en väl utvecklad utrikesförvaltning som hjälper svenska företag och svenskar, främjar svenska intressen och bidrar till hållbar utveckling, säkerhet och globalt välstånd.

Detta utåtriktade Sverige i världen har samtidigt här hemma skapat attraktiva mötes- och marknadsplatser för affärer, kultur, upplevelser och rekreation. Sverige som mötesplats är ett öppet, attraktivt samhälle, med en världsledande infrastruktur – IT, logistik och transporter – som gör det enkelt och smidigt att komma hit, ha möten, och resa härifrån igen.

I det globala Sverige är infrastruktur och tjänster anpassade till en allt rörligare befolkning. Vård, skola, omsorg och myndighetsutövning finns på nätet för självbetjäning och som uppsökande service och tillsyn på samhällets mötesplatser. Allt fler tjänster blir dimensioner i din tillvaro, tillgängliga överallt, närsomhelst.

Så länge tillverkningen dominerade ekonomin bodde människor på landet. När tillverkningen automatiseras lämnar de landsbygden. Med ett växande utbud av produkter och tjänster ökar handelns betydelse och människor samlas vid handelsplatserna i de allt snabbare växande städerna. Den globala marknaden finns visserligen på nätet, men den finns också i de stora städerna världen över. Där finns sysselsättning, möjligheter, kontakter, utmaningar, upplevelser. Vi kan se fram emot en allt mera avfolkad landsbygd. Finns det något som talar emot en sådan utveckling? Jag kan se tre faktorer som kan bromsa eller rentav vända en sådan utveckling.

Landsbygdens tillgångar kan på enstaka platser motivera ett näringsliv som är tillräckligt omfattande för en levande landsbygd även med långt driven automatisering. Gamla klusterbildningar med grund i verkstadsindustrin kan få oväntat stöd av en innovationspolitik med förkärlek för kluster. Med Internet kan även en glest befolkad landsbygd ha en rimlig servicenivå, såväl vad gäller medborgare som näringsliv. Inte minst har Internet betydelse för utvecklingen av besöksnäringen i alla dess dimensioner och i den mån landsbygden kan erbjuda attraktiva besöks- och mötesplatser kan den bli en del av Sverige som mötesplats. Detta gäller knappast den svenska landsbygden som helhet, utan kräver fokuserade satsningar på områden som gärna kombinerar tillgångar av värde för såväl tillverkningsindustrin som besöksnäringen.

Genom systemisering och globalisering görs alltmer av offentlig och kommersiell tjänsteutövning tillgänglig över Internet. Företag lokaliserade på landsbygen kan utveckla, marknadsföra och sälja tjänster över nätet och även leverera produkter så länge leveranserna inte är alltför tidskritiska. Men de konkurrerar med andra företag utanför de stora marknadsplatserna på villkor som blir allt tuffare. Det som först var en fördel vänds snart till en nackdel. Programvaruföretag, ekonomiadministration, reseservice, callcenters, och andra liknande företag, som inledningsvis drog fördel av tillgång på arbetskraft och ett relativt lågt kostnadsläge möter konkurrens från företag i andra delar av världen med ännu mer av dessa fördelar.

Rationaliseringen innebär att våra samhällens utformning, var vi bor och vad vi gör, bestäms av ekonomiska villkor. I ett samhälle där sysselsättning innebär att mötas i affärer, handel, service och tjänsteutövning växer städerna. Men de stora städerna kan för många bli eländiga boplatser med hög arbetslöshet i gettoiserade stadsdelar utan hopp, oändliga arbetsresor och små möjligheter att ta del av det stora utbudet av kulturupplevelser. Arbetslivet där blir mera enahanda, samtidigt som fritiden fylls av paketerade upplevelser vilka, med allt större teknisk finess, sprids till alltmera passiviserade konsumenter. I jämförelse med sådana städer kan landbygden erbjuda rikare möjligheter till ett meningsfullt liv. Med detta i åtanke kan staten välja att driva en politik som innebär medvetna satsningar på landsbygden i avsikt att gå emot marknadens krafter. Frågan är hur stora sådana, inåtvända, satsningar vi mäktar med. Landets globala konkurrenskraft kräver ju samtidigt mer utåtriktade satsningar på uppbyggnaden av städerna, de globala handelsplatserna, och en internationell verksamhet.

2000-talets samhälle domineras av städer, men där finns naturligtvis också landsbygd. Inte minst finns där en landsbygd som omger stadskärnorna i allt vidare cirklar. Dessa regioner erbjuder attraktiva boplatser för en rörligare befolkning som delar sin tid mellan land och stad, inte varje dag, men kanske flera gånger i veckan. Med en vård, skola och myndighetsutövning som integrerats i samhället, med Internet som kraftfullt arbetsredskap, med ett resultainriktat arbetsliv, och med väl utbyggda IT-stödda kommunikationer, kan dessa regioner effektivt kombinera stadens hektiska trängsel med landsbygdens lugnare rörelse, i ett allt rörligare, rörigare samhälle.

De bilder vi gör oss av framtiden präglas av vår tid. Vår tid kännetecknas av en fantastisk teknisk utveckling. Vi har börjat förstå vad denna utveckling innebär och hur den formar och förändrar vårt samhälle. Med viss tillförsikt kan vi förutsäga de närmaste decenniernas utveckling mot ett allt rörligare samhälle, med svenskarna som nomader snarare än bönder, beroende av en allt effektivare infrastruktur och tjänstestruktur, såväl i världen som på mötesplatserna här hemma. De satsningar som behövs för att bygga det globala företaget Sverige är minst lika omfattande som de som byggde 1900-talets folkhem. Vi skall bygga ett nytt samhälle, inte bygga om det gamla.

Posted in Texter