Acandopanelen

Acando (tidigare AcandoFrontec) Magazine ställer aktuella frågor till en panel. Detta har pågått sedan början av 2005. Här är frågorna och mina svar, med den senaste frågan överst. Månad avser när frågan besvarades.

September 2008: Dagens ungdomar har vuxit upp med datorn och Internet som en självklar del av livet. Hur har detta påverkat deras förmåga att hitta, värdera och kvalitetssäkra information samt att fatta kloka beslut baserat på den?

Ungdomarna är snabbare i fingrarna, bekväma med google, wikis, chat, etc, och bättre på att använda Internet för kontaktsökande och snabb avstämning, något som blir allt viktigare i dagens sociala arbetsliv. De hade varit bättre på att kritiskt använda nätet om inte skolan motarbetat dem. När de klipper och klistrar är det fusk och mobiltelefonerna vill lärarna förbjuda. Skolans uppgift verkar vara att störa förberedelserna för arbetslivet. På 2000-talet är kunskapen en handelsvara, den viktigaste kompetensen överblick, att snabbt ställa samman och analysera rätt material. I skolan är kunskapen fortfarande ett hantverk på detaljnivå. Öva, öva, öva, addition, multiplikation och meningsbyggnad. 2000-talets värld kräver snabba kunskaper och fokus på innovation, det som ingen tänkt förut. Maskinerna räknar och stavar. Vi klipper och klistrar. Ungdomarna är bättre än vi på detta, men de kunde ha varit mycket, mycket bättre.

April 2008: Hur påverkar en öppen arkitektur, som SOA, verksamheten och affärerna?

För en värld som levt alltför länge med stora, komplexa, oöverblickbara system, är modularisering och utbytbara komponenter naturligtvis drömmen. Kanske kan vi med SOA få en IT-bransch med underleverantörer och utrymme för snabb tjänsteutveckling, en bransch där innovativa småföretag kan sälja sina tjänster även till stora kunder, och en snabbare utveckling av IT-systemen även hos stora användare. Men kan vi tro på det? I tjänstesamhället konkurrerar bilbranschen om eftermarknaden med erbjudanden som premierar originaldelar. För IT-branschen kommer det länge att vara enkelt för de stora leverantörerna att knyta upp kunderna till sin SOA-lösning. Sedan oroas jag av likheterna mellan SOA och BPR, den förra frälsningsläran med liknande kraft. Allt detta arbete med affärssystem, verksamhet och processer tar tid från umgänget med kunden. Vi förblir inåtvända i en tid när det är viktigare än någonsin att se kunden, hennes verksamhet och processer.

November 2007: Tror du att Business Intelligence kommer att bli ett verktyg för alla och ett begrepp lika självklart som ordbehandling?

Information som lagrats skall naturligtvis vara tillgänglig. Därför borde business intelligence vara mer självklart än ordbehandling. Samtidigt krävs allt bättre filter – tekniska, organisatoriska, personliga – för att vi inte skall drunkna i all information. Med business intelligence gräver vi i organisationens datalager, men på den globala marknaden är det viktigare att veta vad som sker i omvärlden. Om de bättre verktygen förleder oss till navelskåderi riskerar vi att förlora kontakten med den information som verkligen betyder något för vår överlevnad. BI måste inriktas mer på gränsöverskridande lösningar än introspektion och till slut omfatta all världens information. Då blir det den som har de bästa filtren, den som kan ställa de bästa frågorna, som får övertaget. (Vilket roar en gammal filosof, eftersom filosofin just övar oss i att ställa frågor, snarare än att leverera svar.)

Augusti 2007: Hur ser din framtidsvision ut – vad har ändrats i våra liv, tack vare tekniken, om tio år?

De närmaste 10 åren handlar om hur Internet och ständig uppkoppling förvandlar näringslivet, marknaden, arbetsliv, medier, utbildning, sjukvård, politiken, försvaret, tekniska system, transporter, resande, etc, etc. Arbetsliv, umgänge, affärer, tjänsteutövning, offentlig debatt, kulturutbud och underhållning samlas på nätet och finns alltid tillgängligt överallt. Nätet och platser på nätet tar över alltmer av den roll som platser och byggnader har idag. Livet blir fysiskt friare, rörligare, rörigare när vi inte måste uppsöka särskilda platser för att arbeta, utbilda oss, umgås, få sjukvård. Arbete, utbildning och konsumtion blandas, i ett samhälle där arbetsplatser, arbetstider, spelar allt mindre roll. Anställningar övergår i uppdrag av varierande omfattning. Samtidigt får de fysiska platserna större betydelse som mötesplatser, handelsplatser, och stadskärnorna växer därför. Hur fort det går beror på konjunkturen, men det kommer att gå fortare än vi tror och innebära större förändringar än vi idag riktigt kan föreställa oss.

April 2007: Vilken information är viktigast för ett företags överlevnad och framgång?

I en värld som förändras allt snabbare, blir företag mer lika expeditioner än fabriker. Som en ostindie-expedition behöver företaget löpande information om position, väderlek och fartygets tillstånd. Men det behöver också mer strategisk information om resans mål, konkurrenter, politiska förvecklingar, marknaden för ostindiska varor. Den löpande informationen kan inhämtas lokalt, men den strategiska måste hämtas globalt. Ju tätare världen blir, ju mer systemisk, ju fler beroendeförhållanden vi får, desto viktigare blir underrättelseverksamheten. Den lokala bevakningen måste helt enkelt fungera, medan vi lägger vår uppmärksamhet på att bevaka vår omvärld och inte minst handlar det om att förstå den värld vi lever i, hur och varför den förändras, vart den är på väg. Den viktigaste informationen är information om förändring, om teknisk utveckling, livstrender, marknadens utveckling, information of framtiden.

September 2006: Vad ser du för konsekvenser av att svenska IT-företag köps upp av utländska intressen?

På kort sikt kan det stärka företagen i den globala konkurrensen, men på lång sikt förlorar Sverige sitt näringsliv, och vad har vi då kvar? Sverige är identiskt med svenskarna. Vad betyder Sverige om vi alla är anställda i utlandsägda företag? Det globala Sverige är framgångsrikt i den mån svenskarna är företagsägare och kan utöva ekonomisk makt. Wallenberg, Bonnier, Rausing, Kamprad, Persson, Olsson – det är de som sätter Sverige på världskartan i 2000-talets globaliserade värld. Sverige är rikt om svenskarna är rika. Det är naturligtvis en fördel om svenskar är stora ägare i den mest expansiva delen av ekonomin och där tror vi ju att IT finns. Därför är det en olycka när de svenska IT-företagen köps upp av utländska intressen.

Maj 2006: Tror du IT “på kran” blir en realitet med tjänsteorienterad arkitektur (SOA)? Hur tror du företagen kommer att utvecklas med SOA?

Med SOA får vi bättre möjligheter till paketering (”ketchup på nätet”), men samtidigt utvecklas nya områden för IT-stöd av mer hantverksmässig karaktär. SOA påminner om det tidiga 90-talets stora buzz, BPR, och vi bör väl ha samma förväntningar på SOA som vi fick levererat av BPR. Då handlade det om processer och IT-stöd för processer. Nu handlar det om tjänster och IT-stöd för dessa. Då var kunden målet för processen. Nu är kunden mera direkt i fokus. BPR blev en anledning att gräva djupare i de interna processerna. SOA kommer att innebära detsamma, dvs ytterligare ett steg i företagets effektivisering. Själv tror jag mer på det växande intresset för omvärldsbevakning, marknadsbevakning och konkurrentbevakning, som ett medel att radikalt förändra företaget i mer kundorienterad riktning.

Januari 2006: Vad förväntar du dig av 2006? Kan vi emotse några stora genombrott?

Efter fyra tunga år är det nästan lite IT-boom i luften igen. Jag förväntar mig en upprepning av det vi fick förra gången: start-ups, häpnadsväckande uppköp, IT-gurus, het arbetsmarknad, mediaintresse, framtidsspekulationer, börsrallyn, fest och yra. Snart har vi glömt alla krascher och går på som om ingenting var omöjligt. Google anger tonen för vad som är nästa riktigt stora grej: omvärldsbevakning eller underrättelseverksamhet. När utvecklingstakten ökar och vi alla är med i samma tävling, gör vi ingenting utan att först ta reda på vad de andra gör. Alla projekt, utredningar, beslutprocesser, strategiövningar, börjar med googling och innebär att vi kopierar de andra för att sedan nå längre. När vi slutar uppfinna hjulet igen och igen, då kommer verkligen utvecklingen att ta fart!

September 2005: Utvecklingen går långsamt inom 24-timmarsmyndigheten. Varför? Vad behövs för att få upp farten?

Det är svårt att utveckla organisationer utan högsta ledningens mandat och intresse. Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten går långsamt på grund av att statsministern och finansdepartementet inte har det intresse för frågan som krävs. Därför kan initiativkraftiga myndigheter som Skatteverket, Tullverket och AMS införa effektiva IT-lösningar utan att något liknande sker i andra myndigheter. Statskontoret kunde formulera idén om en 24-timmarsmyndighet, men har inte haft uppdraget att förverkliga idén. Det förefaller inte heller som om den nya förvaltningsmyndighet som inrättas vid årsskiftet kommer att få ett sådant mandat. Svensk offentlig sektor behöver utvecklas, gärna genom att innovativa lösningar, när de testats i en myndighet, snabbt ges allmän spridning, men detta kräver högsta ledningens vilja och intresse. Situationen är likartad vad gäller kommuner och landsting. I en tid av snabb samhällsförändring saknas en central utvecklingsenhet. Denna behöver inte komma i konflikt med vårt kommunala självstyrelse, men den behövs som central kunskapsresurs och legitimerad förändringsagent för samordning.

Maj 2005: Allt fler IT-tjänster flyttas utomlands. Vilka flyttas, vilka blir kvar? Hur ska Sverige möta detta?

På lång sikt kan alla IT-tjänster flyttas. Den pågående globaliseringen är en strukturrationalisering av samma typ som tidigare genomförts i andra branscher, typ skobranschen. Lokala operatörer ersätts av globala företag med verksamhet där lönekostnader och andra villkor för företagande är mest förmånliga. Även de tjänster som länge blir kvar i landet, såsom enklare servicetjänster med fysisk närvaro (typ skomakare), påverkas av globaliseringen genom att löneläget anpassas till den globala marknaden. Sverige kan bara möta globaliseringen på IT-området genom att de svenska IT-företagen blir globala samtidigt som de får så förmånliga villkor att de behåller sin bas i landet. Om inte detta sker reduceras Sverige till ett låglöneland med enklare, lokala serviceföretag.

Januari 2005: Vilka är de viktigaste IT-frågorna för Sverige som nation idag?

Medan katastrofen i södra Asien pågår ligger det nära till hands att påminna om att den viktigaste IT-frågan fortfarande är att få ledningen att inse vidden av de förändringar en ökad IT-användning innebär och hur man bäst drar nytta av de nya möjligheter IT erbjuder. För Sverige som nation innebär det att Regeringen måste inse att världen har förändrats sedan vi byggde upp vår decentraliserade och självständiga myndighetsorganisation. 2000-talets mobila, öppna, sårbara, globalt integrerade samhälle med Internet överallt, kräver och möjliggör en mer integrerad och centraliserad sjukvård, krisberedskap, myndighetsorganisation. Blåljusmyndigheterna måste bli globalt interoperabla och inbegripa försvaret, vars miljarder måste börja användas i konkret räddningsarbete, utomlands såväl som hemma, för svenska medborgare såväl som för bistånd.

Bo Dahlbom

Posted in Texter