Den gode läkarens framtid

Phizer Idag, april 2010. 

Jerome Groopman (www.jeromegroopman.com), professor vid Harvard, chefsläkare, bloggare och bästsäljande författare till böcker om sjukvården, oroas av den förändring han ser i läkaryrkets villkor. Den gode läkaren med beprövad erfarenhet ersätts av en teknokrat med vetenskap som sitt enda verktyg i mötet med patienter.

I stället för att undersöka och samtala med patienten sitter unga läkare vid sina datorer, fyller i formulär, söker information. Krav på ökad kostnadseffektivitet minskar tiden för mötet med patienten, och hotar att förvandla den kloke, medkännande doktorn till en tjänsteman som tidspressat och tanklöst tillämpar rutinåtgärder på slentrianmässigt identifierade rutinfall.

Det ligger mycket i Groopmans oro, men om man inte själv är läkare är det svårt att värja sig för intrycket att detta är den gamla vanliga oron inför förändringar. Och förvisso står läkaryrket inför stora utmaningar som en konsekvens av vetenskaplig och teknisk utveckling i kombination med mer allmänna förändringar i samhälle och sjukvård.

Den tekniska utvecklingen går allt snabbare, antalet forskare i världen växer exponentiellt, de medicinska innovationerna duggar allt tätare. Stamcellsteknik och genteknik kommer att ge oss en ström av alltmer komplexa och kostsamma, individuellt anpassade diagnosmetoder och behandlingsformer. Den stora utmaningen blir att implementera och sprida dessa i en vård som höjer vår livskvalitet och förlänger våra liv.

Sjukvården har under 1900­-talet utvecklats från primitivt hantverk till storsjukhus med avancerad teknisk utrustning. Ändå kommer naturligtvis utvecklingen under 2000-talet att bli än mer häpnadsväckande.

Mycket arbete återstår när det gäller att tillämpa industrialiseringens idéer i sjukvården, men detta arbete är inte enkelt. Hur mäter man kvalitet i vården? När är vården kostnadseffektiv? Hur sätter man pris på hälsa? Samtidigt har IT och Internet utvecklats till att erbjuda helt nya möjligheter för tjänsteutövning. Vad händer med sjukvården när den verkligen börjar använda dem?

Sjukvård online

Livet blir allt mera online. Vi har överallt tillgång till all världens media, vi kan studera på nätet, arbeta var som helst. Vi umgås på nätet, handlar och deklarerar på nätet. Men sjukvården har kvar sina besökstider, kölappar, väntrum och läkarbesök. Hur ser sjukvården online ut?

Med en vanlig mobiltelefon kan vi upprätta en kontakt mellan människa och hälsocentral som förvandlar vården från ångestfyllda utryckningar till online dimension i vardagen. Med sensorer och trådlös kommunikation kan våra kroppar övervakas av en sjukvård som kan inriktas på förebyggande åtgärder och snabba insatser.

2000-talets människor blir allt mindre tacksamma för en sjukvård som griper in först när sjukdomen fått ett rejält tag om kroppen. I stället efterfrågar vi en service som gör att vi kan undvika och föregripa sjukdomar, och själva ta hand om vardagens rutinåkommor. När får vi en sjukvård som bytt fokus från reparationer till säker drift?

Självbetjäning

På 1900-talet åstadkom man med maskiner en revolution i varutillverkningen. På 2000-talet gör vi med Internet samma sak med tjänsteutövning. Fysiska möten ersätts av tjänster för självbetjäning över nätet. Tänk vilken avlastning detta kommer att innebära för vården!

De flesta åkommor vi drabbas av har andra haft förut. De borde inte komma som överraskningar. De flesta diagnoser är enkla och behandlingsmetoderna rutin. Visst, alla människor är olika, och den automatiserade behandlingen skaver lite här och glappar lite där – ungefär som masstillverkade skor. Men det tar man gärna när priset sjunker och utbudet ökar. Genom att rutinåtgärderna läggs på nätet för självbetjäning kan sjukvården ägna sig åt undantagen. Endast så kan vi få en individinriktad vård.

Vården på marknaden

Med högre välstånd och stigande kunskapsnivå har vi blivit kompetenta konsumenter som själva vill ta ansvar för och sköta sin vård: ge sig själva injektioner, ta prover, kontrollera status, reglera medicinering och dela erfarenheter på nätet. Vi är mogna nog att ta ansvar för vår hälsa och vi är rika nog att vilja betala för ett långt och hälsosamt liv.

Vi vill handla vård på samma sätt som vi handlar mat, bil och bostad, på en marknad där vi kan söka oss fram tills vi finner det vi önskar. Internet gör vården tillgänglig på den globala marknaden, men hur ser den sjukvård ut som stödjer oss på den marknaden? Som hjälper oss att inte begå ödesdigra misstag eller bli offer för skojare?

Myndiga medborgare

Fram växer ett samhälle med medborgare som samlar information om sina levnadsvanor, vaccinationer, testvärden, åkommor, behandlingar, och som med enkla system påminns om när det är dags för hälsokontroller och kroppsbesiktningar.

På nätet umgås de med likasinnade och drabbas de av sjukdomar har de där en fantastisk erfarenhetskälla, överlägsen det mesta som dagens primärvård kan erbjuda. Drabbas de av kroniska sjukdomar kan de på nätet få ett interaktivt erfarenhetsutbyte, förståelse, stöd och tröst, i en utsträckning som ingen professionell sjukvård kan tävla med.

Global sjukvård

Radion berättar om hur européer söker sig till sjukvården i Thailand. Inga köer, inga väntetider. Reportern undrar om det inte är omoraliskt att utnyttja en vårdapparat som thailändarna själva så väl behöver. Nej, turism och handel är inte omoraliskt. Att vi reser till Thailand och konsumerar landets resurser bidrar tvärtom till Thailands utveckling.

Att vi köper sjukvård i Thailand är ett exempel på globaliseringen av tjänstemarknaden. Ju mer vi rör på oss, desto mindre landstingstrogna blir vi. Globaliseringen av vården öppnar för konkurrens och privatisering och bidrar till en snabbare kostnadseffektivisering av vården. Köerna i sjukvården försvinner av samma anledning som en gång köerna i Sovjetunionens brödbutiker.

I 2000-talets Sverige exporterar vi sjukvårdstjänster. Den gamla industrin har fått sällskap av nygamla tjänstebranscher som brutit sig loss ur ett offentligt monopol för att göra en insats på den globala marknaden. Men hur sker den övergången?

Större skillnader

Människor är olika och välståndsökningen har gjort oss mer olika. En växande medelklass världen över är nu välutbildad nog att ta ansvar för sin hälsa. Samtidigt finns det människor även i vårt land som fortsätter att äta hamburgare i solen och avsluta måltiden med en cigarett.

En allmän sjukvård måste kunna hantera sådana olikheter. Till och med i det jämlika Sverige har 300 000 personer redan skaffat sig en privat sjukvårdsförsäkring. De vill inte gå via primärvården, inte vänta på en remiss.

Kommer vi att få en privat sjukvård som utvecklas snabbare och en allmän sjukvård som kommer efter och lär sig av den privata? Något liknande har redan hänt på skolans område, där friskolorna på bara ett decennium tagit initiativet i utvecklingen av skolan.

Informationsanvändning

Internet har gjort det möjligt att sammanställa och göra tillgänglig information på ett sätt vi inte kunnat drömma om. För forskningen innebär nätet en dramatisk tempohöjning och för sjukvårdens del låter den oss ana en framtid med en ofantlig, global databank med klinisk information i tillägg till patienternas egna berättelser, medias rapportering, bloggar och gemenskaper.

Den sjukvård som organiserats med läkarbesöket i centrum, med läkaren som ensam uttolkare av symtom, utvecklas i riktning mot en sjukvård med fokus på organiserad informationsanvändning. Hur fort kan en sådan utveckling gå och vilka utmaningar måste den hantera?

Groopmans oro och framtiden

Det ligger mycket i Groopmans oro, men samtidigt är den ett exempel på den skicklige hantverkarens reaktion på en industrialisering som hotar professionens särställning. Den påminner om den oro som en gång fick hantverkare att kasta sina träskor i maskinerna.

Ingen förnekar värdet av en erfaren läkare, men hur ofta träffar man på en sådan? När man med teknikens hjälp kan dokumentera och tillgängliggöra all världens medicinska erfarenhet är det den erfarenheten man vill möta i vården – inte en enskild läkares.

Det är klart jag skulle vilja ha Groopman som husläkare. Men när inte det är möjligt föredrar jag en sjukvård med effektiv arbetsdelning, tillgång till information, en fungerande tjänsteutövning online, flera leverantörer av tjänster, och aktiva patientföreningar på nätet. Det är en sjukvård där organisationen bär det medicinska ansvaret, patienterna själva förväntas ta ansvar för sin hälsa, och där allas erfarenheter spelar en viktig roll.

Det är lätt att sympatisera med Groopman, men är det inte hög tid att vi slutar uppfatta sjukvården som helt uppbyggd kring läkaren som hantverkare? Groopman är rädd att teknifieringen av vården kommer att ske på patienternas bekostnad. Men är inte i själva verket sjukvårdens ”läkarcentrering” ett större hot mot alla försök att utveckla en mer patientcentrerad vård?

Litteratur:

www.jeromegroopman.com

Groopman, J. (2007) How Doctors Think. Houghton Mifflin Harcourt. Sv. översättning, Hur läkare tänker, Daidalos förlag, 2009.

Groopman, J. (2009) Diagnosis: What Doctors Are Missing. The New York Review of Books, Vol LVI, No. 17.

Groopman, J. (2009) Dilemmas for Doctors. The New York Review of Books, Vol LVI, No 20.

Posted in Texter