Gary Larson

(Karl Ydén bad mig skriva några ord om Gary Larson att lägga i en present till Leif Denti när han disputerade.)

Vi ville ha 12 Gary Larson bilder i  boken Computers in Context och förlaget meddelade att Larsons syndikat bara gav tillåtelse att använda 3 bilder. Jag ringde syndikatet nånstans i Kansas för att försöka övertala dem om att göra ett undantag. Jag fick prata med en väldigt trevlig ung dam. Jag framhöll att Larson säkert skulle gilla vår idé som krävde en bild i varje kapitel. Det höll hon med om, men tyvärr kunde hon inte göra något undantag. Kan jag inte få prata med Larson själv, undrade jag. Tyvärr, tyvärr, hon var väldigt beklagande, men Larson kunde inte ta några samtal. Kunde jag skicka ett fax till honom (detta var 1992)? Tyvärr, hon kunde inte lämna ut hans faxnummer. Kunde jag skicka ett fax till henne? Javisst, det gick utmärkt. Hon ville väldigt gärna ha ett fax från mig. Och om jag skickade ett fax till henne, skulle hon kunna visa det för Larson. Tyvärr, tyvärr det kunde hon inte lova. Detta var en av de få gånger i mitt liv som jag avslutade ett helt igenom resultatlöst samtal på mycket gott humör.

Jag använder ofta Larsons bilder när jag håller föredrag. Ibland har jag hållit föredrag med bara Larson-bilder som illustration. Jag har särskilt intresserat mig för teknikens roll i samhällsbildning och samhällsutveckling och Larson har som ingen annan en förmåga att med några pennstreck illustrera viktiga insikter på detta område i bilder som tål att tittas på igen och igen och igen. Han visar hur tekniken gör livet bättre, hur vi först utvecklade den, hur den kan överraska oss, vilken kraft den har, hur tekniksamhället är ett experimentsamhälle, vad som utmärker en ingenjör, osv., osv. Och människorna i hans bilder har alltid ansiktsuttryck som förmedlar en sorts nyfiken hjälplöshet inför tekniken och samhället som säger mer än alla mina försök att beskriva teknikens kraft.

Jag har ett 30-tal favoriter på teknik-temat som bereder mig stor glädje och sen finns naturligtvis hundratals andra som lyser upp andra hörn av människans komplexa tillvaro. Humor innebär att vrida det välbekanta så att det överraskar och en favorit bland alla Larsons bilder är den med den ilskne mannen i dörren och de två pojkarna som står på hans liggande hund. Bredvid hunden finns på gräsmattan en skylt med texten: ”Gå inte på hunden.” I ursprungsversionen ropar mannen: ”Kan ni inte läsa, pojkar!” men Larson har i efterhand sagt att bilden kanske hade blivit bättre utan undertexten.

Larson slutade teckna 1994, men hans bilder kommer att leva länge. Den som inte gjort bekantskap med dem har mycket roligt att se fram emot. Han har skapat en hel värld: ”The Far Side.” En av hans bilder innehåller tunna versioner av hans far-side figurer. Under bilden står det ”Far Side Lite – not funny, but better for you.”

Bo Dahlbom
2013-08-31