Makten över framtiden

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 1

Makten över framtiden
– om revolutioner, teknik och det nya marknadssamhället

1

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 3

Makten över framtiden
– om revolutioner, teknik och det nya marknadssamhället

Bo Dahlbom

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 4

Makten över framtiden

ISBN 91-47-
© 2002 Författaren och Liber AB

Redaktör: Anders Abrahamsson Omslag: Fredrik Elvander
Grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1
Tryckt på miljövänligt papper

Sättning: FaktorsTjänst AB
Teckensnitt: Brödtext, Sabon 10,5/13. Rubriker: Printed in Sweden by: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber Ekonomi, Baltzarsgatan 4, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se
Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 5

INNEHÅLL

5

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

6

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 7

FÖRORD

Nu när luften har gått ur IT-bubblan är det lättare att se hur in- formationsteknologin innebär en verklig samhällsrevolution. IT- revolutionen förändrar villkoren för näringsliv, arbetsliv sam- hälle och vardagsliv, för upplevelseindustri och medier, för världspolitik och handelspolitik, för försvaret och skolan, för sjukvården och kommunpolitiken. Var du än befinner dig, i samhället och i livet, måste du idag räkna med att villkoren för din verksamhet och ditt vardagsliv förändras. För att handla förnuftigt idag, måste du veta hur samhället ser ut i morgon.

I den här boken ger jag en beskrivning av det nya samhälle, dominerat av marknaden, som nu växer fram. Jag visar hur det får sin form av informationsteknologin. Med bara en smula in- sikt i de krafter som styr samhällenhur tekniken styr samhäll- sutvecklingen är det tämligen enkelt att se de stora dragen i den pågående förändringen. Men min beskrivning av framtidens samhälle är ingen inte en renen prognos. Den gäller bara om vi fortsätter som förut och låter tekniken styra, om vi inte själva tar makten över tekniken. Samhället förändras nu snabbt och just i förändringen har vi alla större möjligheter än vanligt att påverka samhällets utformning.

Mitt eget intresse för tekniken växer ur fascination, irritation och missnöje. Fascination inför teknikens kraft som samhälls- förändrare, informationsteknologins rikedom och entusiasmen hos alla de pionjärer och entreprenörer som driver teknikut- vecklingen. Irritation över svåranvänd och illa utformad teknik och över att så få beslutsfattare vågar inse teknikens möjligheter. Missnöje med missnöje med den tröghet okunnighet och lättja som gör att vi inte med tekniken försöker förmår skapa ett mycket bättre samhälle, över och. Missnöje med att vi låter tek- niken använda oss som verktyg när den förändrar samhället, i stället för tvärtom.

I grunden är det en paradox som irriterar mig. Ju mer fantas- tisk den moderna tekniken blir, desto mer lika aporna blir vi

7

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 8

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

människor. Och ändå är tekniken skapad av oss. Det moderna samhällets utveckling beskrivs väl i Bond-filmerna: Människor som jagar varandra, brottas och slår varandra på käften i allt mera tekniskt sofistikerade miljöer.

Den här boken har vuxit fram ur min verksamhet som före- dragshållare. När jag hållit föredrag om IT-revolutionen, nä- ringslivets förändring, det nya ledarskapet, framtidens skola, det framtida samhället, som svar påhar jag ofta fått frågan: ”Har du inte skrivit någon bok om detta du pratar om?” På samma sätt som mina föredrag lockar åhörare från samhällets alla hörn hoppas jag att boken ska vinna läsare av vitt skilda slag: företagsledningarbefattningshavareledare i näringsliv och offentlig förvaltning, politiker, inom både det privata och det of- fentliga, konsulter, forskare, tidningsfolkmedievärldentidnings- folk, bibliotekarier, lärare, kommunledningar, läkare, IT-exper- ter, bankfolk, , studenter, pensionärer, och så vidare. Det jag inte hinner säga på en timme eller två finns lite mer utförligt presen- terat här. Boken spänner över hela alla samhällsområdent och det innebär att den inte alltid kan få med alla intressanta detal- jer. Men om du vill höra mer om något område kan du ju alltid kontakta författaren.

Jag har många att tacka för idéerna i den här boken, inte minst tidigare forskarkolleger, och studenter och alla dem som ifrågasatt mina föredrag, men jag vill särskilt tacka Barbro At- lestam och Arne Filipsson som läst och kommenterat manus i en tidigare version. Det är inte deras fel att det inte blev bättre än så här.

Stockholm i maj 2003

Bo Dahlbom

dahlbom@siti.se

8

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 9

Inledning

9

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 10

KAPITEL 1

Omvärldsbevakning

“Cycle companies were in the market everywhere. Immen- se fortunes were being made in a few days and sometimes little fortunes were being lost to build them up. Mining shares were dull for a season, and any company with the word ‘cycle’ or ‘tyre’ in its title was certain to attract capi- tal, no matter what its prospects were like in the eyes of the expert. All the old private cycle companies suddenly were offered to the public, and their proprietors, already rich men, built themselves houses on the Riviera, bought yachts, ran racehorses, and left business for ever.”

Arthur Morrison (1897)

När vi ser tillbaka på de stora förändringarna under 1900-talet – industrialiseringen, elektriciteten, bilen, flyget, televisionen, datatekniken – och betänker att den tekniska utvecklingen går allt fortare, måste vi väl häpna inför de förändringar som väntar i detta århundrade. Hur annorlunda kommer inte livet att te sig redan vid mitten av 2000-talet, jämfört med hur det ser ut idag. Vad kommer vi att arbeta med och på vilket sätt? Hur mycket längre kommer vi att leva? Vilka sjukdomar kommer att plåga oss? Kommer vi att resa mycket och i så fall hur? Flygplan har funnits i 100 år. Finns det flygplan om 50 år och hur ser de i så fall ut? Hur kommer vi att bo och i vilken sorts familjer? Hur kommer utbildning och sjukvård att vara organiserade? Kom- mer idrotten att fortsätta att spela en viktig roll och vilka idrot- ter i så fall? Går det att alls göra sig någon uppfattning om livet mot slutet av 2000-talet? Kan vi alls veta någonting om framti- den?

Det är inte ovanligt att man säger – och det gäller både poli- tiker och vetenskapsmän – att om framtiden kan vi inte veta nå-

10

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 11

KAPITEL 1: OMVÄRLDSBEVAKNING

gonting. Framtiden formar vi, den är öppen, ännu inte bestämd, och därför kan vi inte veta hur den kommer att bli. Den motsat- ta uppfattningen, att framtiden är bestämd av det förflutna och därför förutsägbar, brukar kallas ”determinism”. Determinis- men spelar en viktig roll i vetenskapen, men den har knappast påverkat vår syn på framtiden. Även om det i princip är möjligt att förutsäga framtiden kan det såklart på grund av världens komplexitet vara i praktiken alldeles omöjligt. Men oavsett om determinismen är sann eller inte, är det en överdrift att hävda att vi inte kan veta något om framtiden. Med normala vardagsan- språk på kunskap brukar jag, till exempel, redan i september veta hur jag ska fira julen. Jag vet vad jag ska ge mina barn i julklapp, och jag är till och med rätt säker på vad de kommer att ge mig.

Med normala anspråk på kunskap kan vi få veta en hel del om hur samhället kommer att se ut rätt långt in i framtiden. Vi kan lägga märke till trender och lita till trögheten i samhällets institutioner, människors vanor, vetenskapens utveckling och tekniska system. Samtidigt kan naturkatastrofer, ekonomiska kriser, krig, politiska omvälvningar, vetenskapliga upptäckter och tekniska innovationer naturligtvis åstadkomma dramatiska kast i en pågående samhällsutveckling. Hur snabbt utvecklingen kommer att gå och på vilket sätt samhällets detaljer kommer att förändras är kanske omöjligt att veta, men det är väl de stora dragen som är mest intressanta? Om vi kan förutsäga de stora dragen i näringslivets framtida inriktning, samhällets organise- ring, vardagslivets villkor, borde vi kunna gå mer målmedvetet och förnuftigt in i framtiden, såväl i politik och näringsliv som i vardagslivet.

Den här boken handlar om samhällsförändringar och den gör det med utgångspunkt i den kraft som mer än någon annan driver samhället att förändras – tekniken. Samtidigt är tekniken en av samhällsutvecklingens tröghetsfaktorer, vilket gör den synnerligen lämplig som utgångspunkt i en kartläggning av framtiden. Informationsteknologin spelar idag huvudrollen i

11

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 12

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

den pågående samhällsförändringen. Det är inte särskilt svårt att se hur informationsteknologin efter andra världskriget spelar en allt viktigare roll i förändringen av samhället från ett in- dustrisamhälle dominerat av produktion och fabriker till ett tjänstesamhälle dominerat av information och marknad. Det är inte mycket svårare att se hur denna förändring fortsätter in i det första decenniet av 2000-talet, och det går redan idag att säga rätt mycket om hur det nya samhället, låt oss kalla det marknadssamhället, kommer att se ut.

Samtidigt är det naturligtvis så att vår kunskap om den pågå- ende samhällsförändringen hela tiden själv måste utvecklas och förändras. Beskrivningen av det framväxande nya samhället måste hela tiden revideras och uppdateras. När man på 1960-ta- let började tala om det ”postindustriella samhälle” man såg växa fram beskrev man det gärna som ett ”tjänstesamhälle”. När informationsteknologins betydelse alltmer uppmärksam- mades började man på 1980-talet att tala om ”informa- tionssamhället”. När vi vant oss mera vid informationsteknolo- gin och den blivit så mycket mer än informationskälla, sågs mot slutet av 90-talet allt oftare beteckningen ”IT-samhälle”. I IT- bubblans efterdyningar och den gamla ekonomins återkomst har det varit jämförelsevis tyst om det framtida samhället. Vilket namn kommer vi att fastna för när diskussionen tar fart igen?

Tjänsteutövning i olika former är den dominerande syssel- sättningen i samhället idag och kommer att vara så i morgon. Vårt samhälle är ett tjänstesamhälle. Men vilka tjänster är det som dominerar? Om det vore informationstjänster, så skulle detta kanske motivera beteckningen ”informationssamhälle”. Här kommer jag att försöka visa att det framväxande samhället domineras av tjänster som har att göra med, eller kommer att beskrivas som, försäljning. På 2000-talet blir vi alla, i en eller annan form, säljare. Vårt samhälle är och blir alltmer ett mark- nadssamhälle.

12

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 13

KAPITEL 1: OMVÄRLDSBEVAKNING

IT-BUBBLAN

Teknisk utveckling leder till ekonomisk tillväxt. Nya, mer effek- tiva produktionsmetoder och nya produkter och tjänster gör oss rikare och ger oss mer att konsumera. De som genom förutseen- de, intresse och tidigare maktställning lyckas få makt över den nya tekniken får den största belöningen. När tekniken utvecklas snabbt och samtidigt uppfattas som ny och utvecklingsbar ska- par den entusiasm och lockar entreprenörer och lycksökare. En- tusiasmen växer och det kan bli en guldrusch där även vanligt folk dras med och tror sig kunna finna lyckan i den nya tekni- ken. Sådana guldruscher är inte särskilt ovanliga och de slutar alltid på samma sätt. De som sist ger sig in i ruschen får de dy- raste biljetterna och blir de som får betala. De som gick med ti- digt kan göra stora vinster och behålla dem – om de har vett nog att dra sig ur i tid.

Under 1990-talets sista år fick vi i Sverige uppleva en fantas- tisk IT-utveckling med nystartade webbbyråer som köpte eta- blerade dataföretag och expanderade ut i Europa, med dotcom- företag som erbjöd oss allt vad vi kunde önska på Internet, med e-post, mobiltelefoner och bredband åt alla, med IT-gurus, bör- sintroduktioner och en snabbt stigande börs. Vi fick en guld- rusch som påminde om fastighetsboomen tio år tidigare, med den skillnaden att IT-boomen, eller IT-bubblan som den efter- hand kom att kallas, blev en storartad mediehändelse och bör- suppgången en angelägenhet för de flesta.

En guldrusch slutar som regel med en dramatisk nedgång, en krasch. Så gjorde IT-bubblan. Efter nedgången följer en period av depression och så småningom återhämtning. Där är vi nu. (Ja, återhämtningen kanske inte har börjat riktigt ännu.) Den storartade entusiasmen har övergått i tristess och förlorade illu- sioner. Vi försöker glömma våra förluster och grämer oss över den uteblivna vinsten. Vi skäms en smula över att vi var så lätt- lurade. Men under tiden pågår den tekniska utvecklingen – och tillväxten – om än inte med den hastighet, verklig eller inbillad, den hade så länge ruschen varade. Och den tekniska utveckling-

13

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 14

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

en åstadkommer så mycket mer än tillväxt. Den förändrar när- ingslivets inriktning och, som en konsekvens därav, statens roll och uppgifter. När näringslivets inriktning förändras sker också en förändring i näringslivets arbetssätt, dess organisering och arbetsvillkor. Denna förändring sprider sig till alla samhällets organisationer, offentliga som privata. När näringsliv, stat och samhälle på detta sätt förändras, påverkas naturligtvis också människors tillvaro, vardagslivets villkor. I den mån den nya tekniken innehåller produkter och tjänster för konsumentmark- naden påverkas vardagslivet också mer direkt.

Den tekniska utvecklingen skapar långsiktig tillväxt och sam- hällsförändring. Det är denna långsiktiga förändring som är te- mat för den här boken. Den förändringen är inte lika lätt att föl- ja som utvecklingen på börsen, men den är mer betydelsefull, även om det är svårt att tycka så just när drömmen om en guld- kantad pension gått upp i rök. IT-bubblan var övervärderade IT- företag och en storartad börsuppgång, en mediecirkus med unga IT-gurus och uppskruvade förväntningar, men även den långsik- tiga förändringen är dramatisk. Det vi idag kallar IT-bubblan var i själva verket bara en liten del av ett mycket större fenomen, en verklig samhällsrevolution.

Att den tekniska utvecklingen förändrar samhället långsik- tigt, innebär inte att det går särskilt lugnt till. Grundläggande strukturförändringar medför ofta våldsamma störningar i sam- hället. De får karaktär av revolutioner, snabba omvälvningar, och IT-bubblan markerar just en sådan samhällsrevolution, även om den, trots allt, var förhållandevis mild. När IT-revolu- tionen började och slutade kommer framtidens historiker att träta om. Somliga kommer att säga att den började på 1970-ta- let och avslutades, säg, på 2020-talet. Att den tog 50 år, att jäm- föra med den industriella revolutionen som i Sverige pågick 1870–1970, dvs 100 år. Men alla kommer att vara överens om att den mest intensiva fasen av IT-revolutionen i Sverige ägde rum åren 1995–2000.

14

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 15

KAPITEL 1: OMVÄRLDSBEVAKNING

IT-REVOLUTIONEN

Den här boken handlar om hur samhället förändras med teknik, och det aktuella exemplet är naturligtvis informationsteknolo- gin (IT). IT är processorer, minnen, displayer, teleteknik, radio- teknik och programvara för behandling, lagring, visualisering och förmedling av information. IT omfattar allt från reglerme- kanismer, robotteknik, automatiska lager och larmsystem till in- formationssystem, ordbehandling, videoredigering, e-post, webbsidor, elektronisk handel, smarta kort, mobila datatjänster och mobiltelefoni. De tekniska komponenterna blir hela tiden mindre och lättare, får högre prestanda och lägre pris. Tekniken finner också radikalt nya användningsområden och utövar ett allt större inflytande över samhällsutvecklingen.

På samma sätt som när Sverige vid förra sekelskiftet började utvecklas från bondesamhälle till industrisamhälle, står vi nu mitt i en samhällsrevolution, en genomgripande förändring av näringsliv, samhälle och vardagsliv. För att göra den revolutio- nen så lyckosam som möjligt, måste vi förstå vad det är som sker. Vi måste lyfta blicken och se de större dragen i den pågå- ende samhällsförändringen.

Den här boken beskriver denna förändring, analyserar den, vrider och vänder på den, ifrågasätter och kritiserar, ger exem- pel och historiska tillbakablickar, beskriver situationen idag och försöker blicka framåt. Hela tiden finns tekniken med. Det är tekniken som driver samhällsförändringen. Tekniken befriar oss från arbetsuppgifter och ger oss ständigt nya. Maskinerna be- friade oss från jordbrukets mödor och tömde landsbygden på folk. De gav oss jobb i fabrikerna, i städerna. Den första data- tekniken befriade oss från industriarbetet och tömde fabrikerna. Datamaskiner och kopieringsapparater gav oss jobb på konto- ren. Nu tömmer informationsteknologin kontoren och ger oss alla jobb på marknaden. Vi blir alla säljare.

IT-revolutionen förändrar (1) näringslivets inriktning från in- dustrisamhällets varuproduktion till tjänsteutövning, konsu- mentinriktning, medier och underhållning. Sådana förändringar

15

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 16

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

tvingar (2) staten att anpassa rättssystem, skatter, handelspoli- tik, arbetsmarknad, utbildning etc. Näringslivets nya inriktning förvandlar (3) företagen till mobila, distribuerade säljorganisa- tioner med ökad affärsinriktning, fokus på service, tjänster och kunder, ett intensivt nätverkande på en alltmer globaliserad marknad. Den förändring i inriktning och organisering som äger rum i näringslivet sker också i (4) samhällets övriga orga- nisationer. IT-revolutionen förändrar slutligen också (5) var- dagslivets villkor genom att ställa större krav på oss att själva ta ansvar för våra liv, bli mer myndiga, likt egna företagare, mer av aktörer på en marknad, med större ansvar för vår egen välfärd i ett samhälle med större valfrihet och ökad konkurrens.

Så ser den ut, IT-revolutionen, och alla känner vi igen be- skrivningen. Delar av den återfinns i mängder av tidningsartik- lar, intervjuer, forskningsrapporter och bästsäljare från det sena 1990-talet. Jag vill här ge en samlad beskrivning denna samhäll- srevolution, av övergången från industrisamhälle till marknads- samhälle, en beskrivning som verkligen hänger samman. Vi be- höver ett ramverk som gör det möjligt att förstå det som hänt och händer, och också att se en bit in i framtiden för att bättre kunna påverka och dra nytta av den pågående utvecklingen. Den här boken innehåller ett sådant ramverk.

Det här är en bok om Sverige, om hur vårt svenska samhälle förändras med informationsteknologin. Men IT-utvecklingen påverkar hela världen och med globaliseringen växer spänning- arna i en värld där fyra mycket olika samhällsformer i utveck- ling blandas allt mer med varandra: nomadsamhällen, bonde- samhällen, industrisamhällen och marknadssamhällen. När tre generationer samlas till frukost i köket, kan det mycket väl vara tre olika samhällen som möts, tre mycket olika syner på livet, vad som är viktigt, vad som är värdefullt. Övergångarna mellan dessa samhällsformer är alltid mer eller mindre dramatiska. Det behöver inte gå lika blodigt till som i franska eller ryska revolu- tionen, men samhällsrevolutioner innebär alltid konflikter. Det finns anledning att känna oro inför 2000-talet, och den här bo-

16

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 17

KAPITEL 1: OMVÄRLDSBEVAKNING

ken kan hjälpa oss förstå några av de faktorer som ligger till grund för kommande samhällskonfrontationer.

FRAMTIDSARKEOLOGI

I bondesamhället kunde man komma långt genom att hålla på traditionen, genom att göra som man alltid gjort. I industrisam- hället kunde man räkna med relativt långa trender. Om man bara följde dem, anpassade sig till dem, behövde man inte riske- ra några katastrofer. I vår föränderliga värld måste man däre- mot vara ständigt beredd att snabbt tänka om och handla på nya sätt. Det som var sant igår är sällan sant idag eller i morgon. Vi behöver hela tiden hålla ett vakande öga på omvärlden. Det gäller oss alla: Politiker och företagare, anställda och friställda, pensionärer och skolbarn, popartister och vanligt folk. Men in- formationsutbudet är överväldigande så vad är det man ska be- vaka?

Om IT-bubblan lärde oss någonting så var det väl att misstro omvärldsanalytiker och andra självutnämnda experter som i medier uttalar sig om samhällets utveckling, konjunkturen, rän- tan, råvarupriser och, inte minst, börsens upp- och nedgång.

Men om vi inte kan delegera omvärldsbevakningen, måste vi öka vår egen kompetens på området. Vi måste skaffa oss ett mer kompetent förhållningssätt till prognoser och andra tyckanden. Det kan vi bara göra genom att öka vår förståelse av hur och varför samhällen utvecklas och förändras. Vi måste kunna sva- ra på frågan vad ett samhälle är och vilka krafter det är som dri- ver det att förändras. Det är en fråga som de flesta så kallade analytiker verkar sakna svar på. Men det är just den frågan som den här boken vill besvara. Den vill ge ett bidrag till att öka vår samhällsförståelse med särskild betoning på hur vårt samhälle förändras. Hur kan vi bli bättre på att förutsäga framtiden eller åtminstone begripa vad det är som driver samhällsförändringen och ger den en viss riktning?

17

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 18

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Kärnan i min samhällsförståelse utgörs av insikten att sam- hällen skapas av teknik och förändras genom teknisk utveck- ling. Den här boken handlar därför om hur tekniken driver fram förändringar. Avsikten är att vi ska bli bättre på att se teknikens roll i pågående samhällsförändringar och därigenom, på grund av teknikens relativa tröghet, bli bättre på att förutsäga sådana förändringar. Jag kallar det framtidsarkeologi. Med framtidsar- keologisk kompetens blir det möjligt att se vart samhället är på väg. Det blir inte lättare att förutsäga marknadens utveckling den närmaste månaden, men det blir lättare att förstå varför samhället utvecklas som det gör på lite längre sikt. Och redan det kan hjälpa oss även på kort sikt.

Människan är vad hon gör och hon gör det med teknik. Hade vi inte teknik skulle vi vara apor. Tekniken och det tekniken ska- par formar människors liv. När tekniken utvecklas förändras våra liv. Genom att studera tekniken och teknikens utveckling kan vi förstå samhället och hur det utvecklas. I arkeologin för- söker man ta reda på hur livet såg ut för längesedan genom att utgå från den teknik man då hade. Genom att försöka förutsäga teknikens utveckling kan vi bedriva framtidsarkeologi, dvs se hur livet kommer att te sig i framtiden.

Det är lätt att se att våra vardagsvanor bestäms av teknik och det vi skapar med tekniken. Det moderna livet får sin form av staden, arbetet i fabriken domineras av maskinerna, på kontoret sitter vi framför datorn, där hemma drar vi runt dammsugare, tittar på TV, pratar i telefon, håller ett öga på spisen, laddar torktumlaren eller står i duschen. Det är lite svårare, men ändå enkelt att se vilken storartad roll tekniken spelar i vårt tänkan- de och i vår världsbild.

Vi använder redskap för att tänka med och när redskapen ut- vecklas, utvecklas vårt tänkande. Papper och penna, böcker, räknestickor, kalkylatorer, datorer och telefoner är exempel på teknik vi använder för att kunna föra längre resonemang, utfö- ra komplexa beräkningar, tänka tillsammans och minnas. Men tekniken tänjer inte bara gränserna för vårt tänkande, den på-

18

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 19

KAPITEL 1: OMVÄRLDSBEVAKNING

verkar också dess innehåll. Tekniken formar vår världsbild, våra behov och våra värderingar. Hantverket formade de antika filo- sofernas världsbild. För den moderna filosofin är hela univer- sum en maskin. Våra behov bestäms av tekniken. Vi behöver tidningen på semestern och vi behöver bättre TV-program, klip- pa håret och solskyddsfaktor 25, och utan tidningar hotas de- mokratin.

När vi ser in i framtiden har vi svårt att föreställa oss att så- dant som är viktigt för oss kommer att försvinna. Människor kommer alltid att vilja läsa tidningen på bussen, säger vi, och boken kommer alltid att finnas kvar. Men historien slutar inte med oss. Den tekniska utvecklingen visar inga tecken på att stanna av och livet kommer därför att vara mycket annorlunda redan om 50 år.

I framtidsarkeologin gör man klokt i att hålla sig till de när- maste decennierna, även om man kan uttala sig mer allmänt om trender på lite längre sikt. Det är inte särskilt svårt att idag utta- la sig med rätt stor säkerhet om teknik och teknikanvändning om 5–10 år. Men det är klart att det är lätt att göra hårresande misstag. I slutet av 1970-talet skrattades det gott åt gamla utta- landen som ”Computers in the future may weigh no more than 1,5 tons.” (Popular Mechanics, 1949.) Ändå underskattade man då lika grovt den betydelse persondatorn skulle ha tio år se- nare. I slutet av 1980-talet verkar ingen ha förutsett 1990-talets Internetrevolution.

I den här boken är det de stora trenderna som ligger i fokus. Utöver denna inledning består den av tre delar. I den första de- len ges en översiktlig beskrivning av de samhällsförändringar som sker i utvecklingen från bondesamhälle till industrisamhäl- le och marknadssamhälle. Delen avslutas med en kort, mer teo- retisk samhällsanalys. I den andra, mer framåtblickande delen beskrivs hur det framväxande marknadssamhället ser ut med avseende på näringslivets inriktning, organisering och ledar- skap, samhällets organisering, nya yrkesroller, vardagslivets form och innehåll. Den tredje delen, slutligen, reser den mer all-

19

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 20

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

männa frågan om vem som bestämmer samhällets utveckling, i vilken mån människor som du och jag kan påverka den och i så fall hur vi kan göra detta.

20

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 21

Samhället förändras

21

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 22

KAPITEL 2:

Nu är det revolution

Far och dotter – hon är 11 år – äter frukost tillsammans en morgon när hon plötsligt frågar: ”Pappa, vad gör du egentligen på jobbet?” (Det säger rätt mycket om dagens samhälle att den frågan inte är särskilt konstig.) Pappa svarar: ”Ja, du vet, telefonen ringer ju hela tiden. Många samtal måste jag ta själv. Mina medarbetare kommer med problem som vi försöker lösa. Kunder kommer på besök och det blir många möten. Jag reser ju också en hel del, för att ha möten med kunder och leverantörer, men då har jag ju mobiltelefonen så att jag kan hålla kontakt även på re- san.” Pappan blir entusiastisk när han pratar, men dottern ser mer och mer bekymrad ut. Till slut avbryter hon. ”Pap- pa, pratar du hela tiden på jobbet?” Då rodnar pappa.

Ett par dagar senare sitter de där igen vid frukostbordet. Nu säger dottern, och hon lutar sig fram och viskar: ”Pap- pa, det där du berättade för mig häromdagen, det där om att du bara pratar på jobbet, lova att inte berätta det för nå- gon annan … för då kan du få sparken.” Men dottern oro- ar sig i onödan. Arbete har under 1900-talet förändrat karaktär från fysisk ansträngning till samtal, möten, kom- munikation, prat. Vi har så gott som alla förvandlats från kroppsarbetare till pratmakare. Hur gick det egentligen till?

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Med informationsteknologin förändrar vi nu vårt samhälle på ett minst lika genomgripande sätt som vi en gång gjorde med maskinteknologin. Med maskinernas hjälp förvandlades ett

22

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 23

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

bonde- och hantverkarsamhälle till ett industrisamhälle. I Sveri- ge inleddes denna förvandling på allvar på 1860-talet och tog cirka 100 år. Den informationsteknologiska revolutionen är i många avseenden jämförbar med den maskinteknologiska. Den kommer att i grunden förändra vår vardag: från ett samhälle med industriproduktion och fabriker i centrum till ett samhälle dominerat av tjänsteutövning och kommunikation. Enda skill- naden är egentligen att utvecklingen den här gången går fortare. Det kommer inte att ta 100 år, utan kanske snarare 50 år.

För att förstå den pågående revolutionen kan vi jämföra med den förra. Den industriella revolutionen kan kort sammanfattas: Bönderna försvann! För 100 år sedan var svenskarna bönder. De bodde på landet. Livet på landet var ett liv nära naturen, med jordbruk, fiske, jakt, djur och trädgårdsarbete. På landet var vi beroende av naturen, av solens gång, årstider och väder- lek. Arbete, fritid och nöjen – alla hade de naturen som förut- sättning och medel. Idag är de flesta av oss stadsbor. I staden kan vi med teknik bemästra naturen: göra natt till dag, utveckla ett liv alltmer oberoende av naturen.

Livet på landet var ett liv på en och samma plats, med i stort sett samma människor. Många bönder lämnade aldrig sin hem- bygd. På landet var hemmet arbetsplats, basen för all aktivitet. Hur annorlunda är inte livet i staden, där vi flanerar längs ga- torna, shoppar, går på fotbollsmatch eller bio, slinker in på en bar och tar en stor stark. Morgon och kväll sitter vi i bilköer, på pendeltåget eller tunnelbanan, dagen lång tillbringar vi i fabri- ken eller på kontoret. I staden är det snarare arbetsplatsen som ger identitet och fotfäste. Hemmet har blivit bostad, plats för dygnsvilan. När vi tänker på vilken förändring de människor gått igenom som en gång bröt upp från 1930-talets landsbygd för att så småningom hamna i 70-talets storstad, måste vi förundras. Hur klarade de en sådan omställning?

När bönderna flyttade in till staden tog de med sig vanor och värderingar från landsbygden. Den första generationens arbeta- re blev aldrig några riktiga stadsbor. Så fort de fick chansen åter-

23

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 24

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

vände de till landet, till föräldrahemmet, sommarstugan, kolo- nilotten. I tvårummaren fortsatte mor att baka, sy och safta som bondkvinnor alltid gjort. Just genom hushållsteknikens efter- släpning behöll bostaden i staden länge sin karaktär av verk- stad, av hantverkssamhällets hem.

Industrialiseringen var en samhällsrevolution. En sådan för- ändring kräver minst ett generationsskifte. Mina föräldrar förblev egentligen bönder hela livet. Själv är jag född i staden, men ändå upplever jag mig ha mina rötter i mitt sommarlands jordbruksbygd. Idag finns där inte många kvar. Den förändring som nu sker i vårt samhälle, när informationsteknologin träng- er undan maskinerna, när vi flyttar från fabrikerna ut på mark- naden, går snabbare än industrialiseringen, och verkar bli än mer omfattande.

Bönder och arbetare utgör naturligtvis en broms på utveck- lingen. Bönderna uppfattar gärna jordbruket som den viktigaste näringen, av vilka de andra är beroende. Vi kan ju inte leva utan mat. På samma sätt kan det vara svårt för en arbetare eller in- genjör att förstå hur industriproduktionen kan förlora i betydel- se och arbetslivet alltmer inriktas på möten, kommunikation och tjänsteutövning i ett samhälle dominerat av marknaden. Med informationsteknologin som arbetsredskap blir livet allt- mera ett liv på nätet.

Men på nätet finns det väl inget att äta, undrar bönderna oroligt.. Och det produceras inga varor där, tillägger ingenjören. Vem är det som ska betala? Samtidigt har vi alla redan börjat flytta ut på nätet. Livet på nätet utnyttjar varken naturens väx- lingar eller stadens kulturliv – annat än indirekt som det möter en på bildskärmen. Att leva på nätet innebär att tillbringa sin tid på det globala kommunikationsnätet, att ha sin uppmärksamhet på de människor och den information som där finns att tillgå. Resebyråtjänstemän, försäkringsagenter, bibliotekarier, forska- re, försäljare – allt fler av oss tillbringar allt större del av vår ar- betstid framför datorn. Och när vi kommer hem slår vi på teven.

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 25

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

FABRIKSSAMHÄLLET

Ingenstans (utom möjligen i Japan) var industrialiseringen så snabb och så genomgripande som i Sverige. För lite drygt 100 år sedan var 80 procent av svenskarna bönder, men förmådde inte producera mat så att det räckte till alla. Idag arbetar två procent i jordbruket och vi exporterar livsmedel. Sverige har blivit ett in- dustrisamhälle, dominerat av fabriker. Ja, de gamla bondgår- darna har själva blivit en sorts fabriker, med långt driven ar- betsdelning, automatisering och rationell produktion.

Bönderna blir arbetare (Statistiska Centralbyrån)

Maskinerna gav oss ett helt nytt samhälle, dominerat av arbetet med maskinerna, organiserat som industriarbete. Vi lärde oss leva med maskiner, att värdera produkter och produktivitet, och att göra det avlönade fabriksarbetet till livets huvudsak. Sam- hället fick sin prägel av fabriker och fabrikerna blev modell för all mänsklig verksamhet. Fabriken med dess tunga maskinpark ställer särskilda krav på arbetets organisering. Dessa krav över- förde vi till områden där de inte alltid var lika självklart nöd- vändiga; skolor, sjukhus, bostäder och kontor kom alla att ut-

25

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 26

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

formas som fabriker. I industrisamhället lever vi våra liv i fabri- ker, vi arbetar i fabriker, våra organisationer är fabriker, vi får vår identitet och vår trygghet i fabrikerna.

Fabriken är din arbetsplats. När du är i fabriken arbetar du – oavsett vad du gör – och när du inte är där är du fri. Skillnaden mellan arbetstid och fritid är självklar och enkel liksom skillna- den mellan att ha ett arbete och att inte ha ett, att vara anställd och att vara friställd. Fabriken är ingen plats för barn, även om det tog några årtionden att inse detta. Maskinerna bullrar, de är smutsiga och farliga. Innan du tar din plats i fabriken måste du utbildas – utbildas till ett liv i fabriken. Och när du blir gammal får du inte längre komma in i fabriken. Du avgår med pension.

Det är fascinerande att betrakta den komplexa begreppsvärld som skapats under knappa 100 år av industrisamhälle. För oss självklara frågor om arbetstid och fritid, semester och utbild- ning, arbetsplats och pensionering, saknade mening före in- dustrisamhället, och de flesta kommer att förlora sin mening igen i marknadssamhället. Tänk om vi kunde möta en bonde från mitten av 1800-talet och fråga honom: ”Vad har ni för ar- betstid? Vart brukar ni resa på semestern? Har ni några fritids- problem? Vad behöver en bonde för utbildning? När ska ni pen- sioneras?” Han skulle stirra på oss som om vi kom från en främmande planet. Och vi kommer från en främmande planet, från industrisamhället där dessa ord har en mening. Om 30 år kommer vi att se tillbaka på 1900-talet och förundrat – beund- rande? – begrunda detta fantastiska samhälle.

De arbetsformer som vi har idag har alla vuxit fram under 1900-talet. Industrialismen har gjorts dräglig genom drägliga anställningsformer. En gnutta historisk sans innebär naturligtvis att man inser att det inte finns någon anledning att tro att dessa arbetsformer ska överleva industrisamhället. De håller redan på att försvinna.

26

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 27

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

SÅ KOM DATORERNA

Redan på 1960-talet började sociologer tala om att vi var på väg att lämna industrisamhället och gå in i en ny samhällsform, tjänstesamhället eller det postindustriella samhället. Utanför akademierna var det inte många som tog detta på något större allvar. I den svenska politiken fortsatte man att identifiera när- ingsliv med industri, och när man diskuterade sysselsättning var det arbete i industrin man ville åstadkomma. Man drömde om en framtid med Stålverk 80 och 1 miljon boende i Norrbotten, och ett Bohuslän som blivit Skandinaviens Ruhrområde med petrokemisk industri från Göteborg i söder till Strömstad i norr. ”Asfalt hela vägen”, som Kjell-Olof Feldt en gång lär ha beskri- vit det framtida Bohuslän.

Men Stålverk 80 byggdes aldrig, varven lades ned och Bo- huslän har kvar sina klipphällar. Vi satsade alltmer på tjänster och allt mindre på industriell produktion. Men industrisamhäl- let behöll länge sitt grepp om vår världsbild och det var först på 1990-talet som övergången till tjänstesamhället blev riktig tyd- lig. Och det var också först då vi tydligt kunde se informa- tionsteknologins roll i skapandet av det nya samhället.

Det var i industrisamhället, dominerat av maskiner och fabri- ker, som informationsteknologin utvecklades. Först trodde vi att datorerna bara var en ny sorts maskiner för rationalisering och automatisering, men så småningom gick det upp för oss att det här var fråga om en helt ny teknologi. Förvisso spelar informa- tionsteknologin en mycket viktig roll i den ständigt pågående automatiseringen av industriproduktionen, men dess särskilda betydelse fick den som motor i utvecklingen av ett nytt samhäl- le: tjänstesamhället.

Det började med beräkning

De första datorerna var beräkningsmaskiner som konstruerades under andra världskriget. I USA motiverades behovet av dessa maskiner bland annat av det omfattande ballistiska beräk-

27

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 28

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

ningsarbete som krigsindustrin efterfrågade. Avsikten var att med maskiner ersätta en yrkesgrupp, mest bestående av kvinnor, som expanderade snabbt under kriget.

Beräkningsarbete, med hjälp av räknesnurror, hade i USA börjat organiseras efter modell av hur skrivmaskinsarbete där utfördes i så kallade ”typing pools”. En ”computing pool” be- stod typiskt av ett tjugotal kvinnor som tillsammans, under led- ning, kunde utföra ett komplext och omfattande beräkningsar- bete. Om man vill förstå hur en dator fungerar är det kanske enklast att se att den till sin funktion i själva verket är just en så- dan ”computing pool”. Och man gav i USA också, efter en viss tvekan, maskinerna namn efter den yrkesgrupp, ”computers”, som de skulle ersätta.

Under hela 1950-talet dominerade denna första användning av datorerna som beräkningsmaskiner. I Sverige kallade man dem ofta ”matematikmaskiner”. De användes i första hand för tekniska beräkningar i forskning och i industrin. I populärpres- sen beskrevs maskinerna ibland som ”elektronhjärnor”, med imponerande beräkningskapacitet. Just beräkningskapaciteten gjorde att det inte behövdes särskilt många maskiner för att fyl- la ett lands behov. I slutet av 50-talet diskuterade man till exem- pel i de nordiska länderna, ofta tämligen hetsigt, om man be- hövde en, två eller tre maskiner.

Informationssystem

Dessa diskussioner fick ett löjes skimmer över sig när det som länge varit en stor begränsning, problem med tekniken för data- lagring, undanröjdes. Beräkningsmaskinerna blev datamaskiner, maskiner för databehandling och datalagring, och de fick en helt ny användning som administrativt hjälpmedel. Denna an- vändning överraskade konstruktörerna av de första beräknings- maskinerna. En hel generation av tidiga datoranvändare hade mycket svårt att se sambandet mellan differentialekvationer och fakturering. I Sverige tog staten initiativet. En 300 år gammal

28

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 29

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

myndighet, Statskontoret, ombildades och gavs uppgiften att handha statens datorisering. Vi skulle införa ADB, administra- tiv databehandling. 1965 fick vi vår första professor i ADB och samma år var Statskontoret Europas största uppköpare av da- torer.

På 1960- och 70-talet blev alltså datorerna informationssy- stem, symboliserade av bandstationer för lagring av stora mäng- der data. När man köpte datorer och utvecklade informa- tionssystem byggde man samtidigt upp datacentraler för att organisera arbetet med maskinerna. Människor oroade sig över att hamna i register, över att bli utkonkurrerade av datamaski- ner och förlora jobben, och för det monotona arbetet med att mata in och hämta ut data. När man såg in i framtiden såg man en tämligen snabb tillväxt av administrativa system.

Persondatorer

Under 1970-talet gjordes upprepade, mer eller mindre misslyck- ade, försök att sälja datorer för hemmabruk. Den enda riktigt lyckosamma satsningen var på spel, och spelmarknaden har bli- vit en allt viktigare konkurrent till krigsindustrin som finansiär och motor i utvecklingen. På 80-talet lanserades så äntligen per- sondatorerna, med massproducerad programvara och använ- darvänliga, grafiska gränssnitt. Psykologerna började studera människa–dator interaktion och snart var vi alla datoranvända- re. Beräkningsmaskinerna som blivit informationssystem blev designverktyg: verktyg för ordbehandling, kalkylering, kompo- nering, redigering och konstruktion. Med informationsteknolo- gin som verktyg kunde kontorsarbetet nu verkligen expandera.

Nätverk

Samtidigt som persondatorn blev bärbar och de stora operatö- rerna brottades med uppgiften att utveckla riktigt användbara fickdatorer, började man, i slutet av 1980-talet, koppla samman

29

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 30

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

persondatorerna i nät. Och med nätverken inleddes en utveck- ling som återigen skulle komma att förskjuta fokus för informa- tionsteknologins användning.

Det började nog så oskyldigt med ett intresse för samarbete i användningen av programvaror, databaser och dokument. Det- ta intresse utvecklades till en strävan att kombinera 70-talets da- tabaser med 80-talets ordbehandling för att skapa databaser som inte bara lagrade standardiserade uppgifter om personer, varor eller pengar utan gjorde det möjligt att sprida, sortera och samarbeta kring dokument.

När väl nätverken fanns på plats gick utvecklingen snabbt. När dokumenten gavs elektronisk form blev det naturligt att be- skriva kontorsarbete som dokumenthantering, som ett flöde av dokument genom organisationen. Äntligen blev det möjligt att uppfatta kontorsarbetet som en produktionsprocess. Det under 1970- och 80-talet snabbt expanderande kontorsarbetet kunde nu verkligen, i början av 90-talet, utsättas för rationaliseringsåt- gärder. När kontorsarbetet började uppfattas som produktion blev det möjligt att fråga efter produkten, vilket i sin tur ledde till att man tvingades identifiera en kund.

Informationsteknologin förändrade arbetslivet. Ändå är det två andra områden som framför allt har drivit på utvecklingen av tekniken. Under informationsteknologins första decennier fi- nansierades utvecklingen i stor utsträckning av det amerikanska försvaret, och tog extra fart under krigen i Korea och Vietnam. Men efter kriget i Irak 1991, då gps-mottagaren förfinades, var det äntligen dags för underhållningsindustrin att ta över som den största finansiären. Från och med 1992 är det inte Penta- gon, utan Hollywood och spelmarknaden som sätter sin prägel på informationsteknologin. Många av de förändringar som be- skrivs i den här boken skulle kunna sammanfattas så – från Pen- tagon till Hollywood.

30

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 31

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

VI BLEV KONTORSARBETARE

Maskinerna tömde landsbygden på folk och gav oss jobb i fabri- kerna i staden. Den första datortekniken tömde fabrikerna på folk och gav oss jobb på kontoren. Med robotar och reglerme- kanismer automatiserades arbetet i industrin. Arbetaren kunde bli tjänsteman och flytta en trappa upp och börja på kontoret. Med informationssystem, persondatorer, laserskrivare och kopi- atorer skapades kontorsarbetet. Tjänstesamhället blev ett kon- torssamhälle.

I fabrikerna lärde vi oss att arbete är någonting mekaniskt, energikrävande. I industrisamhället dominerades arbetet alltmer av maskiner och blev alltmer maskinlikt. Industriarbete är en process, ett flöde, som kan mätas och styras, rationaliseras och ständigt effektiviseras. Det var i ett samhälle med denna syn på arbetet som tjänsteutövningen växte i omfattning. Det var na- turligt att vi till att börja med såg tjänsteutövning som en form av industriarbete.

Arbetarna kommer och går (Statistiska Centralbyrån)

31

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 32

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Ett samhälle som domineras av industriproduktion präglas av produkter. Att arbeta innebär att åstadkomma en materiell för- ändring, en produkt. Tankearbete, konstnärligt arbete, kun- skapsarbete kan endast erkännas som arbete genom att de leve- rerar produkter. När detta samhälle alltmer övergår till tjänsteutövning fortsätter vi att tänka i produkter och diskus- sionen av informationsteknologins användning i det tidiga 1990-talets företag handlar mycket riktigt mest om ”dokumen- thantering”. Där produktionen har sina produkter har tjänsteu- tövningen sina dokument. Tjänsteutövaren kan peka på sina do- kument och säga: ”Se här beviset på mina ansträngningar!” Informationsbehandling blir dokumenthantering: Det som inte är dokumenterat har inte ägt rum. Utbildning, ledning, rådgiv- ning, information och marknadsföring blir till dokumentpro- duktion, och vi kan tillämpa hela produktionstänkandet med processer, ledtider och leveranstider.

Men samtidigt som vi i början av 90-talet ägnade oss åt att på detta sätt överföra industrisamhällets alla idéer till användning- en av datorer, utvecklades denna användning i en delvis annan riktning. Telefonen, som under 100 år knappt utvecklats alls när det gäller användningen, knöts närmare datortekniken och in- formationsteknologi blev snart beteckning på det som tidigare ibland kallats ”telematik”, föreningen av teleteknik och datorer. En snabbt ökad användning av elektronisk post, e-post, som komplement och alternativ till telefonen, började förskjuta upp- märksamheten från dokumenthantering till samtalet människor emellan. Mobiltelefonens segertåg över världen påverkade vill- koren både för tjänsteutövning och sättet att använda telefonen. Tjänstesamhället började förändras.

MEN SÅ KOM IT

Om datorteknikens utveckling hade stannat vid interna nätverk, vid dokumenthantering, processtänkande och kundorientering,

32

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 33

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

hade den förblivit en företagsintern historia. Som sådan hade den förändrat arbetslivet, men knappast inneburit någon sam- hällsrevolution. Det var när denna utveckling kombinerades med ett politiskt och medialt intresse för Internet som intresset för informationsteknologi verkligen ”exploderade”.

Det var när Al Gore och Bill Clinton 1993 lanserade sitt na- tionella informationsinitiativ, ett program för en informa- tionsteknologisk infrastruktur för kommunikation – ”elektro- niska motorvägar” – och när vår egen Carl Bildt i februari 1994 formulerade liknande idéer och tillsatte en IT-kommission, som IT-revolutionen verkligen tog fart. Datortekniken blev ett kom- munikationsmedium, inte bara för kontorsarbete, utan för un- derhållning, utbildning, nyhetsbevakning, marknadsföring, och så vidare. Det spekulerades om en framtida syntes av interaktiv teve, telefon och datorkommunikation i ett gigantiskt världsom- spännande informationsmedium, en informationsvärld (”cyber- space”) i vilken framtidens människor skulle komma att leva större delen av sina liv.

I Sverige blev IT snabbt det stora samtalsämnet under 1994, men stor osäkerhet rådde såklart om vad IT egentligen var för något. När Bildt tillsatte sin IT-kommission använde han e-post som exempel och berättade att han skickat e-post till president Clinton. Och president Clinton hade svarat. (Det lär vara histo- riens första utväxling av e-brev mellan två regeringschefer. Bildt berättade inte att man fick ringa till Clinton och be honom sva- ra. Clinton fick så mycket e-post redan i januari 1994 att han hade missat e-brevet från Bildt.) Så här i efterhand är det lätt att säga vad IT var under det sena 90-talet: elektronisk post, hemsi- dor och mobiltelefoner. Tillsammans kom de att förändra vårt arbetsliv, våra myndigheter, umgängesformer, medier och varda- gen.

När Internet på allvar började diskuteras i medierna var det till att börja med tillgången till databaser världen runt som sa- des vara det intressanta. Det dröjde dock inte länge förrän In- ternet snarare blivit ett medel för kontakt människor emellan.

33

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 34

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Vem vill söka i en databas när man kan fråga en människa? På Internet dök det också snabbt upp programvaror som gjorde det möjligt att samtala över nätet, gärna med bild, och att mötas i grupp. Med Internet introducerades också i stor skala idén om interaktiv video, och utvecklingen av multimedia förvandlade snabbt nätets informationsdatabaser till häftiga upplevelsekäl- lor. Internet blev ett online, interaktivt tevemedium.

Med den ökade användningen av Internet, mobiltelefoner och elektronisk post minskade intresset för dokumenthantering. Dokument spelar en viktig roll som produkter, påtagliga resul- tat av arbete. De utgör protokoll, legala bevis och kompetens- bevis. Dokumenten är viktiga medel i masskommunikation och som arbetsmaterial. Men när förändringstakten i samhället väx- er blir dokumenten snabbt förlegade eller aldrig riktigt färdiga och de dokument som finns kan inte användas utan att man kontrollerar, genom samtal, att de fortfarande är aktuella. Do- kument är, för att använda en gammal datorterm, en batch-tek- nologi. Internet erbjuder information online. När tempot växer vill vi ha alltmer online, och ju mer online samhället blir desto mer förlegade blir dokumenten. De ersätts av presentationer, happenings, utkast, skisser, möten. Varför ta omvägen över ett dokument när tekniken gör det möjligt att möta människor di- rekt? Vem vill läsa ett dokument när man kan tala direkt med författaren?

I allt detta skedde en förskjutning i fokus från byråkratins dokumenthantering till marknadsplatsens myller av möten. Det spreds en föreställning om en allmän tempoökning i samhället, delvis betingad av den allt snabbare tekniska utvecklingen och de bättre kommunikationsmöjligheterna. Knappt hade man börjat tala om ”lärande organisationer” förrän någon påpekade att det är ny kunskap som behövs, och att man därför snarare borde utveckla ”kunskapande organisationer”. Tillsammans in- nebar allt detta att byråkratins arbetssätt ifrågasattes. Beslut måste fattas snabbt, och långsiktig planering blev allt svårare. Dokumentens värde sjönk. Budgeten ersattes av löpande räk-

34

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 35

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

ning och onlineinformation om det ekonomiska läget. Demo- kratiska beslut och MBL-förhandlingar upplevdes som alltmer förlegade. Vem hinner med sådant?

Efter en alltför lång arbetsdag passerar du kvarterskrogen. Där sitter det vanliga klientelet, men idag inser du att du behö- ver en öl innan du möter fronten därhemma. Det är servering vid bordet och du får din öl. När du bara har en skvätt kvar har den gjort sin verkan och du vill ha en till. Då finns där ingen ser- vitris att uppbåda. Du har fått en öl, en batch (eller ”bärs” som vi göteborgare säger), och nu får du vänta på nästa. Då dröm- mer du om öl online, ett sugrör i mungipan så att du kan få öl just-in-time när du bäst behöver det. Informationsteknologin är ett sådant sugrör för online tjänsteutövning. Med IT kan du hål- la ständig kontakt med servitrisen, oberoende av var hon befin- ner sig: ”Ja, jag skulle ju bara haft en öl, men nu undrar jag om jag inte vill ha en till … du kan väl vara beredd!”

PRATSAMHÄLLET

De första decenniernas användning av datortekniken var ägna- de att förstärka industrisamhällets fabriker och fabriksorganisa- tioner. Beräkning, informationssystem, ordbehandling och do- kumenthantering tjänade industrins och byråkratins intressen. Men när datortekniken gick samman med teletekniken och blev informationsteknologi, då växte det fram ett samhälle som flyt- tade fokus från produkter till tjänster, från fabriker till mark- nad, från produktion till kommunikation. Man kallade det informationssamhället, men det var i själva verket ett pratsam- hälle.

Med maskiner tömdes landsbygden på folk, med datorer tömdes fabrikerna. År 2010, säger prognoserna, kommer endast 10 procent av svenskarna att vara direkt sysselsatta i produktio- nen av varor och livsmedel. Vad ska alla vi andra göra? Den första vågen av datateknik gjorde oss till administratörer. Men

35

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 36

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

med IT rationaliseras nu administrationen. Vi tömmer kontoren på folk. Tjänsteutövning domineras inte längre av administra- tion utan av möten mellan människor. År 2010 ska vi bidra till ett växande välstånd genom att utbilda, vårda, underhålla, ut- veckla, informera, marknadsföra och sälja. Industriproduktion äger rum i fabriker, administration på kontor, men tjänsteutöv- ning sker naturligtvis bäst där mottagaren av tjänsten befinner sig. Tjänsteutövning innebär alltid samarbete mellan människor. Tjänsteutövning är mest prat.

Vi blir alla tjänsteutövare (författarens prognos)

Den efterfrågade kompetensen i ett sådant pratsamhälle är i många avseenden motsatt industrisamhällets. Nu efterfrågas inte längre lydnad, disciplin och punktlighet, utan tvärtom för- måga till kommunikation, initiativ, högt tempo och nätverkan- de. Arbetsformen är samtalet och det finns inga särskilda ar- betsplatser, däremot mötesplatser. Arbetet utförs inte vid någon särskild tid, det finns ingen arbetstid. Arbete, utbildning och un- derhållning blandas. Arbetet utförs på en marknad.

36

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 37

KAPITEL 2: NU ÄR DET REVOLUTION

Så ser den ut, i mycket grova drag, IT-revolutionen. Den för- vandlar industrisamhället till ett tjänstesamhälle, först till ett samhälle dominerat av kontorsarbete, sedan till ett samhälle do- minerat av försäljning och service, av marknad. På samma sätt som den industriella revolutionen drivs den fram av en fantas- tisk teknisk utveckling. Tekniken utvecklas, samhället föränd- ras, vår tillvaro förändras. Det här kapitlet har mest handlat om arbetslivet. I nästa kapitel ska vi se på några andra dimensioner i tillvaron.

37

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 38

KAPITEL 3

Från fabrik till marknad

Jag är på kvartssamtal med min 13-åring. Vi har klämt in oss i gymnastikexpeditionen, ett litet kyffe på knappa 7 kvadratmeter. Vi sitter tätt ihop, omgivna av trasiga gym- nastikredskap och pappershögar. Det luktar gymnastik. Läraren säger att pojken arbetar bra, frågar om han tyck- er att det är för mycket prat på lektionerna och uppmanar honom att oftare räcka upp handen.

Det är första gången jag besöker min sons högstadie- skola. Den är sliten, kall och grå, och gör mig nedstämd. Hur mycket högre är inte standarden såväl hemma som på min egen arbetsplats. Det är här min son förbereds för li- vet. Det är i dessa anstalter vi stoppar undan våra barn för att slippa ha dem runt benen. Skolan påminner mig om långvård och sjukhem. Men barnen jag möter är frimodi- ga och glada, och lärarna gör underverk i en usel arbets- miljö. Det är en sådan dag jag drömmer om att IT-revolu- tionen kommer att innebära en befrielse från 1900-talets anstalter och ett samhälle där generationerna blandas igen, på det öppna torget, marknadsplatsen, i möten och samspel. Men risken finns att IT mest förstärker de dåliga sidorna i den amerikanska livsstilen i ett alltmer kommer- sialiserat samhälle där några springer livet ur sig utan att förstå varför, medan andra ingenting har att göra.

38

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 39

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

LIVET I FABRIKEN

Industrisamhället domineras av fabriker, av stora, väl reglerade organisationer i vilka den enskilde finner en trygg plats som medlem. Att vara medborgare i en välfärdsstat, att ha pengar på banken, ha en anställning och att vara försäkrad, innebär att ha funnit en kollektiv trygghet utan motstycke i mänsklighetens ti- digare historia. I industrisamhällets folkhem behöver den en- skilde inte längre lita till sig själv och sina närmaste släktingar för sin trygghet.

Arbetet i fabriken ger dig en plats, och i fabriken är det vik- tigt att veta sin plats. I fabriken har du en funktion, en befatt- ning, och du definieras av de gränser som denna befattning sät- ter för vad du ska göra och inte göra: Omfattningen av din ”behörighet”. Även detta skapar trygghet. Du förväntas inte ta några initiativ utöver din befattning: ”Nej, det här är inte mitt bord.”

Fabrikens framgång kan mätas med hjälp av enkla mått: ef- fektivitet, produktivitet, kvalitet. Tillväxten på arbetet och i samhället som helhet skapar en tryggt optimistisk framtidstro: Det görs hela tiden framsteg. Vad än målet för vår verksamhet må vara så kan det aldrig vara fel att öka produktiviteten. I vän- tan på att vi ska finna ut vad vi ska göra, blir vi bättre på allting.

På landet är familjen såväl försörjnings- som arbetsenhet. När samhället industrialiseras utsätts familjen för arbetsdelning och barnen placeras i fabriker de också: Daghem, skolor, fritids- gårdar, idrottsföreningar. Redan den första generationens stads- bor får uppleva familjens förfall. Ett kort experiment med ”hemmafruar” bevarar under några årtionden familjen som för- sörjningsenhet, men sedan börjar skilsmässorna. Ett uttalande som ”I år tycker jag att hela familjen ska semestra tillsammans” får förvirrande konsekvenser. Vilka ingår egentligen i hela fa- miljen? Hur är det med min före detta frus barn i hennes nya äk- tenskap? De är ju halvsyskon till våra gemensamma barn som ömsom bor hos oss, ömsom hos sin mor. Och hur är det med min före detta svärmor? Barnen vill ju gärna ha mormor med på

39

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 40

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

semestern. Hur många svärmödrar behöver jag ha med mig på semestern? En sådan familj är ett öppet, föränderligt nätverk med otydliga gränser, påminnande om de arbetsgemenskaper som växer fram i marknadssamhället.

LIVET PÅ MARKNADEN

Vad är det för slags samhälle vi ska bygga egentligen? Var ska människor arbeta? Var ska de utbildas, bo och vårdas? Detta är frågor som är oroande öppna idag. Efter mer än ett århundrade av slit, förhandlingar och uppslitande konflikter har vi lyckats skapa ett någorlunda drägligt industrisamhälle, bara för att tvingas börja om från början igen. Nu är det marknadssamhäl- let som ska byggas – och för det gäller helt andra förutsättning- ar.

Sveriges industri bidrar idag med endast 20 procent av BNP, och själva produktionen kräver allt färre människor. Allt fler är sysselsatta med tjänsteutövning: administration, vård, utbild- ning, underhållning, information, ledning, marknadsföring och försäljning. De flesta tjänster kräver inga tunga maskiner och behöver därför inte utövas i fabriker. Tjänster utövas med stöd av IT och bedrivs bäst där de människor som ska betjänas finns, när de själva så önskar, just-in-time. Tjänsteutövning kräver inga fabriker, arbetsplatser, utan mötesplatser. I stället för att bygga fabriker för utbildning, vård, kontorsarbete, kommer vi att bygga mötesplatser. Och när fabrikerna försvinner i bak- grunden, lämnar vi också fabrikslivet bakom oss, och vår var- dag kommer att se mycket annorlunda ut.

När tjänsteutövningen flyttar ut från fabrikerna, när kontor, skolor och sjukhus blir nätverkande tjänsteutövning, kan det mycket väl innebära att industrisamhällets organisationer upp- löses. Att vi kommer att göra oss av med de trygghetsskapande kollektiven kan kanske förefalla otroligt, men är inte det redan på god väg att ske? När kollektiven blir stora och anonyma för-

40

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 41

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

vandlas de från organisationer som ger dig en plats, till en sorts samhälleliga skyddsnät med objektiva mått på existensmini- mum, vilka håller nöden borta men inte bryr sig. Din existens är visserligen garanterad, men i övrigt är du på egen hand.

Fabrikerna som gav dig en plats försvinner och du måste själv ta dig en plats för att slå dig fram. Tjänsteutövning på markna- den kräver initiativ, social kompetens, och förmåga att ta och ha kontakter. Din identitet och trygghet finns inte längre i din be- fattning, din funktion eller roll, utan i det nätverk av kontakter du förmår bygga upp. (”Hej, hej, det är Monika, ja, har Elsa ringt, nej, nej, har Anders kommit än, jaså inte, ja, det var inget särskilt, jag ringer igen…”)

Kontorsepoken innebar en övertro på regler, reglering, byrå- krati. Med fabriksproduktionen som förebild skulle kontorsar- betet utformas som rutinarbete. Nu kan vi rutinerna och kan överlåta mycket av dem till administrativa system. Samtidigt har vi förlorat något av tilltron till regler, metoder och rutiner till förmån för ett ökat förtroende och intresse för enskilda männi- skors ansvar, kunskap, initiativ. Detta är också ett tecken på att organisationen minskar i betydelse till förmån för individen och det individuella arbetet.

Industrisamhället är ett samhälle i utveckling, men det är samtidigt ett trögt samhälle. Maskintekniken är tung och lång- sam i rörelserna. Fabrikerna är beroende av en infrastruktur av järnvägar, vägar och hamnar, och maskinerna är stora och kost- samma. En tryckpress för tidningar kostar hundratals miljoner kronor och kan användas i decennier. I ett tjänstesamhälle är tekniken lätt och rörlig. Det är ett samhälle som förändras sna- rare än utvecklas. Det är svårt att öka produktiviteten i tjänsteu- tövning utan att det går ut över kvaliteten: Det är knappast nå- gon idé att försöka prata snabbare. Utvecklingen får i stället bestå i nya tjänster, i kreativ omväxling. Samtidigt är det män- niskorna, med deras utbildning och vanor, som utgör trögheten i informationssamhället. Tekniken kan vi snabbt byta ut, men hur lång tid tar det inte innan människorna vant sig vid den?

41

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 42

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Det är inte förnuftigt att ut på marknaden ta med sig ideal och värden som har sin grund i jord och maskiner. Äganderätten är ett exempel. Är det jord man äger vill man ha ett stort mått av trygghet i ägandet. Är det varor man äger, är det snarare han- deln än själva ägandet som behöver regleras. När kontorstekni- ken utvecklas och det blir allt enklare att kopiera värnar vi särskilt upphovsrätten. Men när texter, bilder, filmer, musik, idéer med informationsteknologins hjälp blir upplevelser (prat) snarare än dokument, då blir det snart mindre intressant eller rent av omöjligt att bevaka upphovsrätten. Mindre intressant, eftersom tempot blir sådant att bilder och texter får allt kortare livslängd – det är ju det som kännetecknar prat. När det gäller prat är det inte vad som sägs som kostar pengar, utan tillgången till den som pratar.

Industrisamhällets fabriker ersätts av marknadssamhällets nätverk och mötesplatser, människorna går från produktion till prat, från massproduktion och masskonsumtion till personliga tjänster. Industriproduktionens höga produktivitet förutsätter standardisering. Individuella önskemål kan inte beaktas, men genom återkommande marknadsundersökningar kan formen anpassas majoriteten. Eftersom en form ska passa alla får va- rorna inte vara alltför ”figurnära”; industriproduktionen upp- rätthåller ett avstånd mellan produkt och användare. Så länge hörapparater satt utanpå örat kunde de tillverkas i fabriker fjär- ran från användarna, men när kunderna började kräva och fick apparater för placering i hörselgången, blev det nödvändigt att flytta (delar av) produktionen närmare kunden. Tjänsteut- övningen kryper tätt inpå kunden och är därför svårare att stan- dardisera; den kräver personlig service. Därför är den personal- krävande och dyr. Just därigenom innebär den en rejäl väl- ståndsökning.

42

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 43

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

GLOBALISERING

Somliga tror att Sverige skapades av Gustav Vasa på 1500-talet. I själva verket var det järnvägarna som, så sent som på 1800-ta- let, band oss samman i en nation. I början av 1800-talet var Sve- rige ett glest befolkat bondeland med isolerade bygder. Men så kom järnvägen och det blev möjligt att köpa timmer från Norr- land och få det levererat till Göteborg. När AO Wallenberg 1856 grundade Stockholms Enskilda Bank blev det också enkelt och behändigt att betala. Med järnvägar och affärsbanker ska- pades en gemensam marknad och en gemensam valuta. Så föd- des Sverige. Och bohusläningar och smålänningar kunde börja lära känna varandra.

Det järnvägarna och bankerna åstadkom på 1800-talet görs nu med IT. EU skapas inte av politiska beslut och folkomröst- ningar. Det politiska besluten bekräftar bara i efterhand en in- tegration som åstadkommits genom användningen av informa- tionsteknologi. Med IT har SKF i Europa förvandlats från ett multinationellt till ett europeiskt företag. Man har ett lager (utanför Bryssel) och egentligen en enda fabrik, även om dess olika delar ligger utspridda över Sverige, Tyskland och Italien. Med IT kan denna distribuerade fabrik fungera som en enhet. Med IT har det blivit möjligt att göra affärer över gränserna i Europa på ett sätt som tvingat fram politiska beslut om en ge- mensam valuta, en gemensam marknad. Nu diskuterar vi frågan om ett gemensamt försvar, om nationalstatens framtid, om ett federalt Europa med president och allt. Vi har fått en europeisk union. Och svenskar och greker kan börja lära känna varandra.

Nationaliseringen (nationsbyggandet) av Sverige på 1800-ta- let var en del av industrialiseringen. Där fanns mycket känslor och romantiskt svärmeri om nationella identiteter. Men det var järnvägarna som gjorde jobbet. Den pågående globaliseringen drivs fram av IT. Och processen går nästan obegripligt snabbt.

Globaliseringen förvandlar lokala, nationella marknader till globala. Med Internet kan även små företag nå en kundkrets långt utanför det egna närområdet. Större företag tränger in på

43

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 44

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

varandras marknader och tvingar fram samarbeten och samgå- enden. De stora företagen blir färre och större. Globaliseringen är i själva verket den industriella revolutionens fullbordan, på- skyndad av IT-revolutionen. Den uppbyggnad av distribu- tionsnät och rationalisering av varuproduktionen som inleds med den första fabriken, når sin fullbordan när det bara finns en fabrik för hela världens behov av en viss vara.

KLAN, BYRÅKRATI, MARKNAD

På landet kretsar all verksamhet kring boplatsen, hemmet. I sta- den måste du ha ett arbete, en fabrik att gå till varje morgon. På marknaden handlar det i stället om att mötas. När fabrikerna ersätts av nätverkande tjänsteutövare, när läkare, tandläkare, frisörer, lärare, säljare, forskare och reparatörer söker upp de ställen där människorna finns och inte tvärtom, då ökar männi- skors valmöjligheter och de viktiga platserna är varken boplat- ser eller arbetsplatser utan mötesplatser.

På landet är klanen dominerande organisationsform. Famil- jen, släkten, vänner – relationer som tradition och vanor skapat – definierar samarbete och förväntningar. I staden organiseras vi i byråkratier. Till och med familjen blir föremål för byråkratisk reglering. Vi blir medborgare och kamrat där vi förut var mor- bror och kusin. Vi skriver kontrakt och får lagstadgade rättig- heter och skyldigheter. I marknadssamhället dominerar markna- den, även om alla samhällen har alla tre organisationsformer.

En marknad är en handelsplats, ett ställe där det köps och säljs, görs upp affärer. Ett samhälle som domineras av markna- den får sin prägel av affärer, mer tillfälliga förbindelser mellan människor som har något att erbjuda varandra, något att byta och köpslå om. I 2000-talets samhälle dominerar marknaden. Livet i detta samhälle utgörs alltmer av möten, tillfälliga möten, inriktade på affärer, handel. När vi går in i detta samhälle för- ändras alla verksamheter och får ett allt tydligare inslag av köp

44

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 45

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

och sälj. Vi bygger mötesplatser, fysiska och virtuella. Organisa- tioner får en mer tillfällig karaktär, människor blir trolösare, mer opportunistiska. Det gäller att vara beredd att ta chansen när den dyker upp.

På marknaden bestäms umgänget varken av släktskap eller av regler, utan endast av den ömsesidiga nyttan. Det är som ett gigantiskt cocktailparty, där du väljer och vrakar bland sam- talspartners och utsätts för en lika omild behandling själv. Eller som ett seminarium som består så länge deltagarna finner det givande. Men marknaden är en instabil umgängesform. När vi stannar kvar i ett äktenskap som havererat är det delvis av gam- mal vana och de plikter som tiden gett oss, ibland kanske för att inte förlora den lagstadgade vårdnaden av barnen. På samma sätt tenderar det marknadsstyrda nätverkandet att förvandlas till fasta nätverk, tyngda av vanans förväntningar och kanske av långsiktiga överenskommelser. Och väl är kanske det, för den rena marknaden förefaller väl de flesta av oss lite väl omänsklig i sin flyktighet, och lika ytlig som ett Hollywoodäktenskap.

Omfattande förändringar i människors vardagsvanor tar sin tid, men underlättas naturligtvis av generationsskiften. Samti- digt hämmas de av de materiella strukturernas tröghet: Fabri- kerna är byggda för att hålla länge och de kommer att fortsätta att dominera våra samhällen långt efter att de har övergivits. Djupgående förändringar i grundläggande värderingar och världsbilder är på sätt och vis ännu svårare att åstadkomma.

Nomaden samlar nötter och rötter för att överleva, från dag till dag. Bonden samlar mat i ladorna, att ha när vintern kom- mer, och oroar sig för sin skörd. Om nomaden arbetar för att överleva, så strävar bonden dessutom efter säkerhet. I fabriker- nas värld är överlevnaden säkrad. Nu handlar det om utveck- ling, framsteg. Livet har blivit en serie projekt, mot ständigt högre mål. Men när målen är nådda förlorar projekten sin kraft. Marknadssamhällets människa är postmodern och tror inte längre på utveckling. I stället lever hon för omväxling, söker förströelse och tidsfördriv i en allt hetsigare nyhetsjakt.

45

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 46

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Industrisamhällets projekt hade alltid någon produkt som mål. Allting skulle åstadkommas med produkter. Marknads- samhället innebär en medvetenhet om att produkter bara är om- vägar till upplevelser. Upplevelserna skapas direkt genom tjäns- ter, genom prat. Blir det därför ett ytligare samhälle? Jag är inte så säker. Industrisamhällets produkter fokuserar uppmärksam- heten och koncentrationen. Det tar ofta flera år att skriva en bok, och det tar åtminstone några timmar att läsa den. Hur mycket ytligare är inte zappandet mellan kanalerna, surfandet på nätet och snackandet i barerna. Men det är klart att det goda samtalet kan vara nog så koncentrerat och djupgående som vil- ken bok som helst.

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER?

När industrisamhället växer fram växer också statens åtagande. Ett stort antal nya institutioner inrättas. Dessa skapas ofta för att utföra uppgifter som har mer eller mindre tillfällig karaktär. Detta hindrar inte att institutionerna som regel permanentas och i bästa fall endast mödosamt anpassas till förändrade upp- gifter allteftersom samhällsförändringen fortskrider. Skolan är ett särskilt tydligt exempel.

När Sverige ska förvandlas från bondesamhälle till industri- samhälle är det en hel generation bondbarn som ska lära sådant som deras föräldrar inte kan. Skolan blir den institution som får uppgiften och lärarna blir de experter på det moderna samhället som ska visa bondbarnen vägen in i det nya samhället, göra dem medvetna om nationen Sverige, lära dem läsa, skriva och räkna, lära dem sitta still i bänken, förbereda dem för ett arbetsliv i in- dustrisamhällets fabriker. Lärarna har hög status. De tillhör framtiden, det nya samhället, medan elevernas föräldrar och äldre släktingar sitter fast i det gamla bondesamhället.

I skolan lärde vi oss punktlighet, disciplin och koncentration. Vi lärde oss att sitta still vid vår arbetsplats, att inte störa de

46

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 47

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

andra och att fråga arbetsledaren om råd när det är nödvändigt. Skolan var en väl utformad övningsplats för industriarbete, men den var ännu bättre lämpad att förbereda oss för ett liv på kon- toret. Arbetet med dokument – läsa, stryka under, sammanfatta, söka information, skriva och räkna – allt var viktiga arbetsupp- gifter på kontoret. Lutade över våra dokument satt vi i skolbän- ken, med pennan i hand, koncentrerade på vår uppgift, i förbe- redelse för ett liv på kontoret. Utanför sken solen från en klarblå himmel.

Övergången till tjänstesamhället gjorde oss först till kontors- arbetare, men nu lämnar vi kontoren. Med mobiltelefon i hand går vi ut på marknaden för att utöva våra tjänster tillsammans med våra kunder i en alltmer mobil och hektiskt nätverkande gemenskap. Och skolan måste följa med.

I stället för att öva oss i industriarbete, blir skolan i framtiden vårt stöd när vi sakta men säkert bygger vårt nätverk in i ar- betslivet, in i vuxenlivet. Skolan är då inte längre en övnings- fabrik vid sidan om arbetslivet, utan en verksamhet mitt i arbetslivet. Skolan ger oss kontakter och övar vår sociala för- måga. Skolan lär oss ta initiativ, visa fram våra bästa sidor. Den övar oss i vuxenlivets umgängesformer, hjälper oss finna oss till- rätta i en komplex värld. Den ger oss naturligtvis alla de kun- skaper vi måste ha för att kunna föra oss i livets cocktailparty, men den hjälper oss framför allt att utveckla de intressen och förmågor vi spontant uppvisar.

Industrin är system och processer. I all produktion är det av- görande att saker görs i rätt ordning. Industriell produktion är rutinarbete. Samma process ska upprepas gång på gång. I fa- brikssamhällets skola övas vi i rutinarbete, och skolan utformas själv som en fabrik uppbyggd av system, processer, metoder och rutiner.

En pedagogik för marknaden handlar inte om i vilken ord- ning inlärning bäst sker, utan om samspelet mellan människor. Läraren är inte längre kontorschef utan projektledare och sälja- re. Hon är skicklig i att fängsla sina lyssnare, att locka dem till

47

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 48

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

stordåd på kunskapens fält, att övertyga dem om uppgiftens värde, och så vidare. Tämligen snart kommer de flesta av oss att tycka att all tjänsteutövning egentligen är försäljning, en trans- aktion med säljare och köpare. Och vi kommer att få pedago- giska teorier som närmare beskriver hur man bäst utformar, hanterar och agerar i de säljsituationer vi kallar inlärning.

Idag är föräldrar och arbetsliv i de allra flesta fall bättre läm- pade än skolan att stå för utbildningen av barnen. IT lär de sig av varandra. Skolan har blivit en tämligen speciell institution vid si- dan om samhället som i bästa fall lyckas ge barnen några av de förmågor som de behöver ute i samhället, men som ägnar sin mes- ta tid åt en verksamhet som bara finns i skolan. Skolan förbereder oss idag för vidare skolgång snarare än för arbetslivet och så för- längs skoltiden allt mer när den i stället borde förkortas.

Om man i stället såg skolan som ett projekt skulle man kanske säga att det idag krävs särskilda insatser för, till exempel, invandrare. På samma sätt som bondbarnen behövde särskilda insatser för att smärtfritt ta sig in i industrisamhället, kräver in- vandrarna (ofta bönder) och deras barn särskilda insatser för att ta sig in i det svenska marknadssamhället. De insatserna görs ju på inget sätt av den skola som fortsätter ungefär som om ingen- ting har hänt från det att uppdraget ursprungligen formulerades i slutet av 1800-talet. Snarare tvärtom. När barnen under sina formbara år varit instängda i skolan går de ut i ett samhälle som de ofta saknar kontakter med. Skolans uppgift borde ju i stället vara att hjälpa invandrarna och deras barn att bygga nätverk in i det svenska samhället.

ETT NYTT SAMHÄLLE

När 10 procent av de arbetsföra behövs för att producera mat och varor för hela befolkningen, vad ska då alla de andra göra? På samma sätt som det en gång var mycket svårt att inse hur omfattande den industriella produktionen skulle kunna bli, är

48

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 49

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

det naturligtvis idag svårt att föreställa sig omfattningen av framtida tjänsteutövning. När bondesamhället skulle omvand- las till ett industrisamhälle fick vi lära oss att konsumera varor. Lena Larsson, förnyare av svensk heminredning, försökte så sent som på 1960-talet få sparsamma, självhushållande bönder att lära sig ”slit och släng”. På samma sätt som industrisamhäl- lets slöseri stack bönderna i ögonen skuldbeläggs nu, inför över- gången till marknadssamhället, köpandet av tjänster. Men det är just genom tjänsteutövning som nästa århundrades välståndsök- ning ska ske.

De politiska partierna i Europa verkar fortfarande domineras av arbetare och bönder. Vi kan förvänta oss att de ska försvara fabrikerna och familjen mot marknadssamhällets anstormning. Kanske är detta en fördel. Kanske är det bäst om samhällsrevo- lutioner inte går alltför fort. Men när arbetslösheten stiger har vi inte riktigt råd att lyssna alltför mycket på äldre samhällsfor- mers lösningar. Ju snabbare Sverige inser att det är ett mark- nadssamhälle och att det är tjänster vi ska utveckla och bli bra på, desto snabbare kommer vi att sätta folk i arbete. Den vikti- gaste uppgiften idag är att undersöka hur vi bäst ökar vår ex- port av tjänster, och här finns många intressanta utmaningar. Kanske kunde vi exportera sjukvård och utbildning till Kina, men det finns såklart många fler sorters tjänster som vi är bra på i Sverige.

Kanske blir övergången bara svårare genom att man i det längsta försöker bevara något som är dömt att gå under. Dömt och dömt, förresten? Vad är det som säger att vi inte kan stanna kvar i fabrikerna, eller till och med på landet? Måste vi alla ut på marknaden? Kanske inte. Norrmännen har ju hittills lyckats behålla sin landsbygd rätt så levande, även om det har kostat en del olja. Om man är beredd att betala kan man stå emot (men hur länge?) en samhällsrevolution. Men för det krävs en beslut- samhet och envishet som är rätt ovanlig. Hur man än förhåller sig till samhällsrevolutioner, är det antagligen en fördel att lägga märke till när man står mitt uppe i en – som vi gör nu.

49

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 50

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Samhällsrevolutioner kännetecknas av att begrepp och kate- gorier, den ordning som tidigare gällt, ifrågasätts. Tidigare tyd- ligt åtskilda verksamheter blandas och gränserna mellan dem suddas ut. Arbete och underhållning, arbetstid och fritid, of- fentligt och privat, myndighetsutövning och företagande, barn och vuxna, män och kvinnor – saker och ting blandas på ett sätt som tidigare var omöjligt. Gränser försvinner, flyttas, och nya gränser dras. Vårt industrisamhälle som utformats för arbete i fabriker brottas förgäves med att försöka hålla isär tjänsteutöv- ning och privatliv. När jag skriver detta hör jag just på radion hur regeringen presenterar ett nytt förslag till hur man ska för- söka skilja privat bruk av tjänstebil från bruket av samma bil i arbetet. Nu när telefon, teve och data går i samma kabel öppnar sig nya möjligheter att blanda de tre – och till att börja med skrämmer det naturligtvis oss. Ska vi titta på teve på jobbet? Arbeta hemma? Vem ska betala datorn? Vem ska betala licen- sen?

Ett samhälles välstånd är beroende av dess tillgångar och den verksamhet som dess medborgare utövar. I stället för att ensam försöka överleva och skapa dig en dräglig tillvaro, slår du dig samman med andra för att uppnå samma mål genom samarbe- te. Ett samhälle fungerar bättre ju bättre det tar tillvara med- borgarnas olikheter. Staten har det övergripande ansvaret för att samarbetet fungerar. Sysslolöshet kan vara ett sätt att njuta väl- stånd, men det kan också vara ett slöseri med ett samhälles re- surser. En viktig ingrediens i vardagsmeningen med livet för oss människor är att med våra verksamheter ingå i och bidra till skapandet av välstånd.

Samhällen lyckas mer eller mindre väl med uppgiften att or- ganisera samarbetet. Ibland kan man få intrycket att staten idag hämmar snarare än utvecklar samarbetet. Vi byter tjänster och arbetar svart i ansträngda försök att samarbeta, att leva sam- hälleligt, i konflikt med staten. Vi upplever oss vara tvingade till egenarbeten på områden där vi inte är kompetenta. Många är arbetslösa. Under industrisamhället har varuproduktionen ra-

50

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 51

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

tionaliserats, medan tjänsteutövningen i stort sett förblivit på självhushållets nivå. Självbetjäning har blivit nästan ett mora- liskt krav. Nu är tiden kommen till ett mer omfattande samar- bete när det gäller tjänster, till en rationalisering genom arbets- delning som innebär att läkare aldrig kokar kaffe, kör bil, tvättar, städar, gör inköp eller lagar mat. Eller snarare, där läka- re endast utför sådana sysslor i hemlighet, lite skamset, som väl- ståndsnjutning.

VAD BÖR GÖRAS?

Övergången från industrisamhälle till marknadssamhälle är en revolution, och den kommer vad än enstaka regeringar och för- valtningar väljer att göra. Dock finns det möjligheter för olika aktörer att underlätta övergången och därigenom minska de på- frestningar som samhälle och medborgare utsätts för vid revolu- tioner.

För att tjänsteutövningen ska utvecklas snabbt måste efter- frågan på tjänster öka. I industrisamhället har vi lärt oss att er- sätta tjänster med varor och självbetjäning. I Sverige har vi des- sutom lärt oss att service är förödmjukande och skamligt. Vi har på alla sätt försökt dölja de tjänster som utförs, minimera dem och gömma kostnaderna för dem. Genom att öppet ta betalt för tjänsterna hamnar de i fokus och det blir möjligt att erbjuda fler tjänster och för oss kunder att kräva bättre tjänster. Av samma skäl vore det naturligtvis en fördel om vi blev mer medvetna om kostnaderna för olika tjänster på områden som utbildning, vård etc. Det måste vara möjligt att utforma fördelningspolitiken så att den inte sätter käppar i hjulet för välståndsökningen.

Om Sverige ska bli lika framgångsrikt som marknadssamhäl- le som det varit som industrisamhälle, måste vi hävda oss på ex- portmarknaden. Men det innebär att vi snabbt måste se över be- talningsformerna för sådana i Sverige offentliga tjänster som utbildning, vård, samhällsservice etc, med sikte på export av så-

51

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 52

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

dana tjänster. Vi måste bli bättre på att standardisera, paketera och distribuera sådana tjänster så att de verkligen kan säljas på export. Våra universitet skulle, till exempel, kunna bli mycket stora som exportföretag, men det försvåras idag av att högsko- leutbildning endast kan säljas till företag, och även då med sto- ra restriktioner, och absolut inte till individer. Vi har en vård med mycket hög kvalitet och vi borde vara långt framme när det gäller att sälja denna vård på export.

Ett sätt att bidra till en snabb utveckling av konkurrenskraf- tiga tjänster är att stärka hemmamarknaden. Detta kan exem- pelvis göras genom att utveckla det svenska tjänsteutbudet i riktning mot ett större mått av personlig service. Eftersom så mycket av svensk tjänsteutövning idag är offentligt finansierad, ställer det krav på det offentliga att ta initiativ. Husläkarerefor- men var ett sådant initiativ, som kanske kan kritiseras för det sätt den genomfördes på, men i sak var den ett viktigt steg i rätt riktning.

Marknadssamhället kräver en större förändring av den till fa- brikssamhället anpassade skattelagstiftningen. Kanske tjänster ska göras avdragsgilla, kanske kunde man avskaffa momsen på tjänster. Ett radikalt grepp vore att jämställa privatpersoner med företag och därför uppfatta privatkonsumtion av tjänster som företagskostnader. Här finns ju en besvärande anomali i dagens skattesystem: Varför ska det vara billigare att dricka kaffe på jobbet än hemma? Och hur motiverar man en sådan skillnad när skillnaden mellan arbetsplats och andra platser, arbetstid och övrig tid försvunnit? Dagens skattelagstiftning, med dess gränsdragning mellan företagskonsumtion och privatkonsum- tion, förutsätter fabrikerna med deras tydliga avgränsningar.

En ökad användning av informationsteknologi, i all synner- het av den mobila, kommunikativa teknologi som idag fokuse- ras, ger goda incitament till att överge fabriksarbetets organisa- tion och arbetsformer. Med marknadssamhällets idéer om nätverkande för ögonen bör vi se över verksamheten i skolor, på sjukhus och kontor, och identifiera inslag av fabrikstänkande

52

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 53

KAPITEL 3: FRÅN FABRIK TILL MARKNAD

som hämmar verksamheten. Ofta sitter detta tänkande natur- ligtvis i väggarna. De byggnader vi skapat för utbildning, vård, kontorsarbete etc, har alla haft fabrikerna som förebilder. Att åtminstone tänka både en och två gånger innan vi bygger fler fabriker borde idag vara en självklarhet.

53

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 54

KAPITEL 4

Samhällsanalys

För 100 år sedan pågick i Europa som bäst den industriella re- volutionen. Det moderna samhället med vetenskap, industri, storstäder och massmedia växte fram. En ny vetenskap, sociolo- gin, tog form vars uppgift det var att beskriva det framväxande industrisamhället i kontrast till det gamla bondesamhället. Karl Marx, Max Weber, Emile Durkheim, Sigmund Freud, Friedrich Nietzsche, Georg Simmel, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto och många fler lade grunden för sociologin genom att beskriva moderniseringen och finna grundläggande begrepp för en analys av det moderna samhället.

Idag kan vi blicka tillbaka på 1900-talets industrisamhälle och säga att de stora dragen i den tidiga sociologins bild av det- ta samhälle var riktiga. Så här i efterhand är det självklart lätta- re att beskriva detta samhälle. Vi kan, till exempel, utan större svårigheter finna begrepp och processer till en beskrivning av 1900-talets industrisamhälle. Utifrån denna beskrivning kan vi sedan gå vidare och beskriva såväl bondesamhället som tjänste- samhället i dess två former, kontorssamhället och marknads- samhället.

54

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 55

KAPITEL 4: SAMHÄLLSANALYS

FYRA SAMHÄLLSFORMER

Det industrisamhälle som vi nu är på väg att lämna till förmån för marknadssamhället domineras av fabriker, produktion och infrastruktur och av rationalisering och nationalisering (dvs na- tionsbyggande). Industrisamhället kräver en väl utbyggd, gigan- tisk och mycket kostsam infrastruktur, en plattform eller ett ram- verk för all annan verksamhet. Övergången från bondesamhälle till industrisamhälle är en revolution, en språnglik förändring, just för att den kräver uppbyggnaden av en sådan infrastruktur med transportsystem, energisystem och kommunikationssystem. I industrisamhället produceras varor och varuproduktionen och dess villkor blir förebild för all annan verksamhet. Industriell produktion sker i stor skala och den måste organiseras. Fabri- kerna med deras hierarkiska, funktionella organisation blir före- bild för alla de nya institutioner som utvecklas i industrisamhäl- let för utbildning, vård, myndighetsutövning, service och om- sorg.

Industrisamhället formas genom rationalisering av bonde- samhällets verksamheter. Produktionen industrialiseras, den moderna vetenskapen utvecklas, tekniken underställs vetenska- pen, administrationen regleras och byråkratiseras. Överallt er- sätts traditioner och tyst kunskap med rationellt motiverad, ex- plicit reglerad verksamhet. Myndighetsutövningen blir objektiv och offentlig. Det nya samhället är inte bara en fantastisk pro- duktionsapparat, utan också ett väl sammanhängande välfärds- samhälle som samlar alla medborgare i en tät nationell sam- hörighet. Infrastrukturen, dvs järnvägar, transportssystem, energisystem och bankväsende, är nationell och den komplette- ras med nationella medier, en allmän folkskola, allmän rösträtt och värnplikt. Tillsammans ligger de två processerna, rationali- sering och nationalisering, till grund för det moderna samhällets organisationer, såväl företagen och institutionerna som den mo- derna staten med representativ demokrati, en hierarkisk stat- sapparat och ett nationellt rättssystem.

55

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 56

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Om vi med utgångspunkt i en sådan beskrivning av industri- samhället tar ett steg tillbaka och försöker beskriva bondesam- hället finner vi snabbt några nyckelbegrepp: reproduktion, hus- håll och släktskap; och ett par processer: domesticering och legalisering. I samhällen före industrialiseringen dominerar självhushållet – man arbetar för att överleva, för att reproduce- ra livet. Arbetsplatsen är samtidigt bostad, en gård, en verkstad, ett hushåll. Samhället hålls samman och får sin styrka och sin struktur av släktskapsrelationer. Detta är en period av samhäll- sbyggande genom uppodling, domesticering, av naturen och mödosam legalisering av det sociala umgänget.

På samma sätt kan vi vända blickarna framåt och använda beskrivningen av industrisamhället som utgångspunkt för en be- skrivning av det framväxande tjänstesamhället. Detta samhälle utvecklas snabbt från en tjänsteutövning med fokus på admi- nistration till en tjänsteutövning med fokus på försäljning, ser- vice, konsumtion och interaktion. Kontorssamhället kan sam- manfattas i tre nyckelbegrepp: administration, kontor och organisation; och två huvudprocesser: dokumentation och reg- lering.

Den industriella revolutionen inledde en långtgående auto- matisering av produktionen. Automatiserad produktion kräver planering och frigör också resurser för sådant administrativt tjänstearbete. Datatekniken bidrog ytterligare till att automati- sera produktionen och var samtidigt en teknik för automatisk administration. Med datatekniken fick vi ett administrativt tjänstesamhälle. Informationsteknologin möjliggör nu en ytter- ligare automatisering av administrationen samtidigt som IT är en teknik för interaktion, för försäljning och service. Med IT går vi in i ett marknadssamhälle dominerat av möten, marknad, in- teraktion.

Vi finner snabbt tre nyckelbegrepp för detta samhälle: inter- aktion, marknad och nätverkande; och två processer: ”tjänste- fiering” och globalisering. Marknadssamhället övertar från in- dustrisamhället en väl utbyggd och flexibel produktionsapparat

56

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 57

KAPITEL 4: SAMHÄLLSANALYS

som kan producera mer än vi kan konsumera. Marknadssam- hället är ett tjänstesamhälle där fokus flyttat från produktion och ägande av varor till utveckling, paketering och konsumtion av tjänster. Marknadssamhället är ett mobilt samhälle där mer eller mindre tillfälliga möten och mötesplatser övertagit den roll som fabrikens fasta arbetsbänkar har i industrisamhället och kontorens skrivbord i kontorssamhället.

Industrisamhällets teknik är tung och trög, men informa- tionsteknologin är flexibel och informationen lättrörlig. Mark- nadssamhället byggs ovanpå 1900-talets tunga fabriker, Där opererar 2000-talets lättrörliga finansinstitut. Med informa- tionsteknologi flyttar de blixtsnabbt sina investeringar mellan kontinenterna. Marknadssamhället spelas upp ovanpå industri- samhällets samhällsbygge i ett lättrörligt, virtuellt medierum skapat av symboler i en billig och snabbt föränderlig teknik. Tröga, hierarkiska, byråkratiska produktionsorganisationer kompletteras med marknadens nätverkande organisering av flexibel tjänsteutövning. Marknadssamhället innebär en snabb och mycket innovativ utveckling från ett samhälle dominerat av produktion och distribution av varor, i första hand på tämligen lokala marknader, till ett samhälle kännetecknat av global tjänsteutövning.

Vi kan sammanfatta dessa allmänna beskrivningar av bonde- samhälle, industrisamhälle, kontorssamhälle och marknadssam- hälle i en enkel tabell:

Bondesamhälle

reproduktion hushåll släktskap domesticering legalisering

Industrisamhälle

produktion fabrik infrastruktur rationalisering nationalisering

Kontorssamhälle

administration kontor organisation dokumentation reglering

Marknadssamhälle

interaktion marknad nätverkande tjänstefiering globalisering

Fyra samhällsformer

57

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 58

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

När vi väl har gett en allmän beskrivning av marknadssamhället dominerat av interaktion, marknad och nätverkande på en allt- mer global tjänstemarknad, är det inte särskilt svårt att fylla i detaljerna vad gäller samhällets olika institutioner och verksam- heter. Mycket kan sägas på en tämligen generell och abstrakt nivå, eftersom likheten mellan olika institutioner är så stor. Det- ta beror naturligtvis dels på att de får sin form av en och samma teknik, dels på människors självklara behov att imitera och lära av varandra. Samhällen är mycket mer homogena än vi förleds att tro i det av specialister dominerade industrisamhället.

Dessa fyra samhällsbeskrivningar är naturligtvis idealisering- ar. De försöker identifiera och lyfta fram det som är nytt, speci- ellt, särskilt uppmärksammat i respektive samhälle. I verklighe- ten överlappar dessa samhällstyper, växer in i varandra, och lever vidare. Valet av nyckelbegrepp och grundläggande proces- ser kan diskuteras. Kanske kunde man klara sig med bara ett nyckelbegrepp och en process för varje samhälle. Kanske skulle beskrivningen bli mer begriplig med fler begrepp, helt andra be- grepp. Fördelen med en teori är att den inbjuder till kritik och kreativitet, till invändningar och alternativa förslag. Låt mig nu förklara hur jag funnit just dessa begrepp och principer, vilken mer allmän samhällsteori jag använt för att lyfta fram just dessa samhällsaspekter som centrala.

MARX OCH WEBER

Att beskriva samhällen genom att utgå från ekonomiska aktivi- teter innebär att ha en materialistisk samhällssyn. Denna sam- hällssyn blir vanlig först på 1800-talet i samband med den ekonomiska expansionen förorsakad av industrialiseringen. In- dustrisamhällets utbredning, det allmänna välstånd som därige- nom skapats och de ekonomiska vetenskapernas ökade betydel- se, har gjort materialismen till en i praktiken självklar, om än inte alltid uttalad, samhällssyn.

58

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 59

KAPITEL 4: SAMHÄLLSANALYS

Med en materialistisk samhällssyn skriver man historia ge- nom att följa teknikanvändningens utveckling och förändring. Grundprincipen är enkel: Ett samhälle definieras av sina verk- samheter. Det mesta görs med teknik. Skillnader mellan samhäl- len är skillnader i teknik. Det är genom teknisk förändring som verksamheter och samhällen förändras.

Den store banbrytaren för en sådan samhällssyn är Karl Marx och de bästa formuleringarna finner vi i hans ungdomsar- beten. I Den tyska ideologin (1844–45) skiljer han mellan ett samhälles bas och överbyggnad. I basen finns de materiella vill- koren: produktivkrafter (råvaror, teknik, arbetskraft) och pro- duktionsförhållanden (arbetsorganisation, ledning). Överbygg- naden utgörs av politiska, rättsliga och ideologiska institutioner samt av de idéer som utvecklas i dessa. Överbyggnaden får sin form och sitt innehåll av uppgiften att legitimera och stödja ba- sen. Makten i samhället har den som har makten över produk- tionen. I kampen om makten utvecklas produktivkrafterna och det uppstår spänningar mellan produktivkrafter och produk- tionsförhållanden. När dessa blir omöjliga att kontrollera inom den givna överbyggnaden, uppträder en mer dramatisk samhäll- sförändring, en revolution. Bas och överbyggnad förändras på ett mer omvälvande sätt. Den industriella revolutionen är en så- dan revolution. När bondesamhällets verktyg utvecklas till ma- skiner, spränger de bondesamhällets arbetsorganisationer och maktfördelning. Den materiella basen förändras och med den allt annat i samhället: politik, rättssystem, utbildning, konst, vardagsliv, vanor och värderingar.

Den tekniska utvecklingen befriar oss från verksamheter och ger oss ständigt nya. Maskinerna befriar oss från jordbruksar- bete och ger oss nya uppgifter i fabrikerna. Datorerna tömmer fabrikerna på folk och ger oss jobb på kontoren. Mobiltekniken tömmer kontoren och ger oss arbetsuppgifter på marknaden. Ofta är det samma teknik som efter att ha rationaliserat någon gammal verksamhet kan vridas till så att den skapar nya upp- gifter. Bönderna på 1800-talet trodde att maskinerna skulle be-

59

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 60

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

fria oss från jordbrukets slit och skapa ett samhälle där vi lättje- fullt skulle kunna driva omkring utan krav och plikter. Men samma teknik som användes för att rationalisera jordbruket fick snabbt användningar i varuproduktionen och när bönder- nas barn väl fått smak på konsumtionssamhället var vi mer sys- selsatta än någonsin.

Så länge vi endast har verktyg är vi begränsade till hantverket med dess låga produktivitet och arbetet måste därför inriktas på enkel överlevnad. Vi får ett samhälle som kännetecknas av re- produktion. Samtidigt innebär de första verktygen ett språng i mänsklighetens utveckling. Med verktyg kan vi bruka jorden, bygga hus och städer, inreda våra hem, skapa bruks- och konst- föremål. Det är med verktyg de första samhällena byggs. Med bättre verktyg underlättas och effektiviseras arbetet, men verk- tygen förändras långsamt och bondesamhället likaså.

Med maskintekniken åstadkoms genom automatisering av hantverket en dramatisk ökning av produktiviteten. Med ma- skinerna fick vi ett nytt samhälle inriktat på produktion och dis- tribution av varor snarare än reproduktion och överlevnad. Marx beskrivning av den industriella revolutionen är lätt att be- gripa. Maskintekniken är en utveckling av produktivkrafterna som är så storartad att den spränger de produktionsförhållan- den som definierade bondesamhället. Arbetet med maskiner kan inte bedrivas i hushåll. Maskinerna kräver fabriksorganisatio- ner. Jordbruket mekaniseras och blir effektiv livsmedelsproduk- tion. Människorna lämnar landsbygden och blir fabriksarbetare i städerna. Det växer fram ett samhälle dominerat av industri- städer och industriföretag. Samhällets institutioner anpassar sig efter den nya ekonomins krav och med fabrikerna som förebild.

För Marx är den industriella revolutionen resultatet av män- niskors strävan att förbättra sina levnadsvillkor. En framväxan- de borgarklass kan genom investeringar i den nya tekniken ta makten från jordägarna, men som individ gäller det att agera snabbt. När väl industrisamhället är på plats kommer de som tagit makten att bevaka sina positioner. Det är därför utveck-

60

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 61

KAPITEL 4: SAMHÄLLSANALYS

lingen går så fort när den väl kommit igång. Revolutioner är som pyramidspel. Alla är med och betalar, men de som går med först lägger beslag på vinsten.

Enligt Max Weber, den moderna sociologins största portal- figur, kräver den industriella revolutionen en djupare förklaring. Industrisamhället med dess utveckling kräver andra värderingar än bondesamhället med dess traditionella rundgång. Weber fin- ner dessa värderingar i den moderna form av kristendom som växer fram samtidigt med industrialiseringen i Europa. I boken Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904–05), beskriver han hur det i protestantismen finns en etik som av en sann kristen kräver ett strävsamt men samtidigt framgångsrikt liv, ett liv i hårt arbete, sparsamhet och ödmjukhet. När den tek- niska utvecklingen möjliggör ökad produktivitet kommer en så- dan kristen att investera överskottet snarare än konsumera det. Den protestantiska etiken innebär utvecklingen av ”en kapita- listisk anda”, som Weber uttrycker det. Industrisamhället förut- sätter en kapitalistisk anda, dvs en kombinationen av arbetsam- het, utvecklingstro, investeringsvilja och sparsamhet, och denna anda har i Europa sin grund i den kalvinistiska, protestantiska etiken.

Enligt Marx leder den tekniska utvecklingen till samhällsför- ändring och tillhörande ideologisk förändring. Enligt Weber är det i stället en ideologisk förändring som leder till teknisk ut- veckling och samhällsförändring. Men vi ska inte överdriva skillnaderna. Vad som kommer först är mindre intressant än det faktum att ekonomi och ideologi utvecklas tillsammans, ömsesi- digt beroende av varandra. Ett närstudium av industrisamhäl- lets och den kapitalistiska andans utveckling skulle antagligen visa oss detta ömsesidiga beroende, snarare än ge oss något en- tydigt svar på frågan vad som kom först.

Den kapitalistiska andan är en kraftfull motor i uppbyggna- den av det moderna industrisamhället. Men ganska snart blir den en hämsko på utvecklingen om den inte kompletteras med mer konsumtionsbejakande värderingar. Den fantastiska pro-

61

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 62

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

duktionsapparat som byggs upp kräver konsumenter och allt- eftersom industrisamhället utvecklas övergår den kapitalistiska andan därför i alltmer ohämmad konsumism. I det mogna in- dustrisamhället kompletteras den protestantiska etiken med new age, en mer lealöst livsbejakande och kommersiellt inriktad livshållning.

MARX IFRÅGASATT

Marx beskrivning av den industriella revolutionen är upplysan- de, men man måste inse att hans historiska materialism också är ”historisk” i betydelsen färgad av sin tid. Hans samhällsteori med produktivkrafter och produktionsförhållanden, med bas och överbyggnad, ger en mycket god beskrivning av industri- samhället, men den passar sämre på bondesamhälle och mark- nadssamhälle, och duger därför inte som allmän samhällsteori. I bondesamhällen använder man verktyg för att odla jorden. Med verktyg åstadkommer man mycket lite åverkan på naturen. Utan att romantisera kan vi beskriva det som att man skördar det naturen frivilligt ger ifrån sig. Produktion, produktivitet, ef- fektivitet och produktivkrafter är begrepp som ger en mycket missvisande beskrivning av bondesamhällets ekonomiska inrikt- ning och villkor.

De första människorna var nomader som levde av att skrapa överflödet av naturens yta – rötter, nötter, bär, fisk och småvilt. De första jordbrukarna och boskapsskötarna gjorde lite större ingrepp i naturen, men även de var ändå tillfälliga besökare. Med industrisamhället förvandlades jorden till en värld skapad och dominerad av människor. Naturen är inte längre bas för människans liv och verksamheter. Basen är i stället en infra- struktur skapad av maskiner: Städer, hamnar, transportsystem, jordbruksanläggningar, energisystem. Industrisamhället är inte bara en social organisation. Det är kanske i första hand en arti- ficiell, materiell värld.

62

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 63

KAPITEL 4: SAMHÄLLSANALYS

Maskintekniken används till att bygga produktionsanlägg- ningar och till att i dessa anläggningar producera varor. Ma- skintekniken sätter sin prägel på industrisamhället. Om man an- vänder denna teknik som förebild när man försöker förstå annan teknik, andra samhällen, missar man lätt det som skiljer dessa samhällen från industrisamhället. Man beskriver bonde- samhällets natur som råvara och informationsteknologin som infrastruktur för tjänstesamhället. Men naturen är inte en del av bondesamhällets produktionsapparat av det enkla skälet att det inte finns någon sådan apparat i detta samhälle. Och IT är inte någon infrastruktur för marknadssamhället. När detta samhälle växer fram sker det med industrisamhället som bas. Marknads- samhällets nomader är beroende av industrisamhället på ett sätt som påminner om de första nomadernas beroende av naturen. Men med tiden kommer marknadssamhället att förändra sina relationer till denna bas och förändra basen själv, ungefär som industrisamhället med tiden förändrat och industrialiserat jord- bruket.

Industrisamhället är ett produktionsinriktat samhälle och Marx historiska materialism är också den produktionsinriktad. Men bondesamhället domineras inte av produktion och inte marknadssamhället heller. Bondesamhällets verktyg är en repro- duktionsteknik och marknadssamhällets informationsteknologi är en teknik för tjänsteutövning, en interaktionsteknik. Marx överskattade produktionens betydelse och det är lätt att förstå varför när man betänker hur det såg ut i mitten av 1800-talet, i inledningen av en enorm industriell expansion.

MANUEL CASTELLS

Om vi ska förstå det framväxande marknadssamhället måste vi inse att IT-revolutionen innebär att en produktionsteknik bere- der plats för en interaktionsteknik. Därför är Manuel Castells storstilade försök i The Information Age (1996–98) att beskriva

63

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 64

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

det framväxande samhället i grunden otillfredsställande. Cas- tells ger oss en mycket imponerande sammanfattning av den ekonomiska och politiska situationen vid millennieskiftet, med ett överflöd av ekonomiska data, inträngande analyser och må- lande beskrivningar. Hans böcker flödar av spännande beskriv- ningar av informationsteknologins revolutionära kraft och han ger en god analys av den framväxande klyftan mellan en global, nomadisk elit, verksam i ett rum av flöden (space of flow) i en tidlös tid (timeless time), och en bofast massa vilken söker sin identitet i en kultur med rötter i tradition och plats (space of place).

Men när Castells ska ge oss en mer allmän teori om det fram- växande samhället verkar han likt Marx sitta fast i industrisam- hällets produktionstänkande. Den dominerande ekonomiska aktiviteten sägs vara informationsproduktion och utmärkande för det nya samhället är att kunskap har ersatt maskiner som den avgörande resursen i produktionen, som den viktigaste pro- duktivkraften. Sovjetunionens bristande förmåga att utveckla och tillgodogöra sig kunskap är en viktig faktor i detta samhäl- les sönderfall, enligt Castells.

Castells har naturligtvis rätt i att marknadssamhällets pro- duktion kommer att domineras av informationsproduktion, produktion av underhållning, upplevelser, utbildning, nyheter och rådgivning. Han har också rätt i att kunskap är en viktig produktivkraft i denna produktion. Men kunskap spelar natur- ligtvis en avgörande roll även under industrisamhällets mer in- novativa perioder. Det är de stora uppfinningarna som står i centrum för den industriella revolutionen. Det är väl snarare de innovativa inslagen i IT-revolutionen som motiverar beteckning- en ”kunskapssamhälle” än något mer bestående inslag i tjänste- samhället. Det behöver man bara studera de sista årens medie- utbud för att inse – upprepningarna dominerar.

IT-revolutionen leder in i ett utvecklat tjänstesamhälle, mark- nadssamhället, och det är viktigt att se hur annorlunda detta samhälle är industrisamhället. Marknadssamhället präglas av

64

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 65

KAPITEL 1: KAPITELRUBRIK

tjänsteutövning och tjänsteutövning är inte produktion, varken av information eller av något annat. Tjänsteutövning är service och innebär interaktion mellan utövare och mottagare. Infor- mationsproduktion och kunskap är viktiga i marknadssamhäl- let, men vård, omsorg, uppmärksamhet, tröst och övertalning kommer att vara minst lika viktiga inslag i tjänsteutövningen. Vårdbiträden, servitriser, artister, väktare, turistvärdar, receptio- nister, poliser och chaufförer kommer att vara minst lika viktiga som alla IT-experter och innehållsleverantörer.

Historien slutar inte med oss. Vi måste vänja oss vid föränd- ring, stora förändringar. Vi har på 1900-talet sett bondesamhäl- let försvinna och industrisamhället byggas upp. Många sörjer fortfarande bondesamhällets öppna landskap, barndomens blomsterrika backar, en gång skapade av en småskalig boskap- sskötsel. Men det som byggs upp när ett samhälle skapas riske- rar naturligtvis att försvinna när detta samhälle avvecklas. Det säger sig självt. Nu kan vi på nära håll uppleva industrisamhäl- lets avveckling. Industrisamhället är en produktionsapparat, och när denna apparat automatiseras och skjuts i bakgrunden börjar en allmän upplösning av industrisamhällets organisatio- ner och institutioner. Det som växte fram med industrisamhället riskerar att inte finna någon plats i marknadssamhället.

65

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 67

Marknads- samhället

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 68

KAPITEL 5

En ny ekonomi

I bokens första del gavs en översiktlig beskrivning av hur sam- hällsförändringar drivs fram av teknisk utveckling. I den här de- len ska vi se närmare på den pågående samhällsförändringen. Teknisk utveckling kan förändra våra vardagsvanor, som när televisionen i slutet av 1950-talet börjar förvandla familjelivet i många svenska hem. Vad gjorde svenskarna hemma innan det fanns television? kan man undra. Sådan teknisk utveckling på- går hela tiden i vårt moderna samhälle och innebär förändring- ar i vardagsliv och vardagskonsumtion. Teknisk utveckling med omfattande effekter på näringslivets inriktning har också en ge- nomgripande effekt på samhället som helhet. Den pågående ut- vecklingen av informationsteknologin har sådana effekter och i den här delen ska vi studera dem närmare.

I det här kapitlet beskrivs hur informationsteknologin för- ändrar näringslivets inriktning. När inriktningen förändras, för- ändras också näringslivets organisering, arbetssätt och ledar- skap (kapitel 6). Förändringar i näringslivets organisering påverkar offentliga verksamheter och institutioner (kapitel 7). Industrisamhällets konstruktörer och ledare är ingenjörer. När industrisamhället utvecklas till tjänstesamhälle utmanas ingen- jörerna. Vilken roll får de i det nya samhället, undrar vi i kapi- tel 8. Kan de behålla ledningen och hur måste de i så fall för- ändras? Kapitel 9 beskriver hur tekniken genom automatisering

68

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 69

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

befriar oss från arbete, men finns det gränser för vad som kan och bör automatiseras? I kapitel 10 ser vi så närmare på var- dagslivets villkor i ett samhälle format av informationsteknolo- gi.

BARA EN BUBBLA?

Den amerikanska ekonomin hade på 1990-talet en ovanligt hög tillväxt utan inflation, samtidigt som det var svårt att se någon motsvarande ökning i produktiviteten. Så började man tala om ”den nya ekonomin”. Vid sidan om USA var Sverige kanske det land som mest av alla entusiasmerades av den nya ekonomin. Vi glömde snabbt det tidiga 90-talets krisår och började tro på tillväxt igen. Mycket av tillväxten ägde rum i IT-relaterade verk- samheter, och nya IT-företag växte snabbt med höga värdering- ar utan att ha några nämnvärda intäkter. Den nya ekonomin be- skrevs därför snart som ”en bubbla” som förr eller senare måste falla ihop när den ekonomiska aktiviteten visade sig sakna sub- stans.

Andra beskrev den nya ekonomin som en investering i fram- tida ekonomiska värden. De högt värderade IT-företagen, där varje anställd kunde ha ett värde på flera miljoner kronor, för- väntades antingen leverera en nyckelteknik på Internetområdet, eller växa i en sådan takt att antalet anställda snabbt motivera- de den höga värderingen. Internetföretag och dotcomföretag sa- des operera enligt villkoren ”winner takes it all”: i en globalise- rad ekonomi kommer den som är först på sitt område att, likt Microsoft, totalt dominera världsmarknaden. Det pågick en kapplöpning där företag med hjälp av riskkapital växte och eta- blerade sig runt om i världen med endast en affärsidé i bagaget. Verksamhet och kunder fick vänta.

Om ”winner takes it all” gäller, skulle merparten av dessa fö- retag aldrig bli framgångsrika. Några skulle gå i konkurs, me- dan andra skulle köpas upp eller gå samman. Somliga klagade

69

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 70

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

grälsjukt över att entreprenörerna i dessa företag bara var ute efter att tjäna en snabb hacka och att de aldrig haft för avsikt att skapa någon bestående verksamhet. Men all ekonomisk verk- samhet innebär risktagande. De stora industriföretagen på 1900-talet gjorde inte sällan enorma felsatsningar.

Nej, frågan är snarare om det i slutet av 1990-talet fanns någ- ra nya ekonomiska värden och villkor som motiverade talet om en ny ekonomi. Innebar den ökade ekonomiska aktiviteten att ekonomin hade förändrat karaktär på något avgörande sätt? El- ler var det bara fråga om en tillfällig, hysterisk IT-rusch, av sam- ma typ som fastighetsboomen tio år tidigare? Här fanns medan det begav sig många bud på svar. Somliga hävdade att medan maskinkapitalet skapade värden i den gamla ekonomin är det nu humankapitalet som genererar värden. Kunskapssamhällets villkor är annorlunda, eftersom kunskapen växer när den delas. Digitala produkter kan mångfaldigas, distribueras och säljas med försvinnande liten marginalkostnad. Upplevelseindustrin kräver ett helt annat ekonomiskt tänkande. Och så vidare, och så vidare.

Nu, några år senare, när vi fått uppleva en ordentlig lågkon- junktur och alla de tidigare så haussade IT-företagen och IT- hjältarna försvunnit, är det ingen som vill tala om den nya eko- nomin. Den gamla ekonomin verkar ha återtagit kontrollen över medierna. När IT-boomen var som starkast och webbyrå- erna var värderade till fantasibelopp, använde de sina högt vär- derade aktier till att köpa mer traditionella dataföretag som Guide, Mandator och Astrakan för att skapa substans i sin kon- sultverksamhet. Nu är webbyråerna borta och de mer traditio- nella konsultföretagen har återuppstått.

Många verkar lite skamsna över hur lättlurade de var. Det är också lätt att hitta uttalanden i medierna från åren 1999–2000 som nu ter sig barnsligt oförnuftiga och löjeväckande. Inte bara de unga IT-entreprenörerna, utan även deras äldre rådgivare, kom att berusas av farten och tappa huvudet. Samtidigt är det lite vemodigt att bläddra i gamla tidningar från januari 2000

70

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 71

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

och läsa, till exempel, om hur riskkapitalisten Kjell Spångberg snart ska ta 30 bolag till börsen och om hur WAP-tekniken ska revolutionera marknaden med mobila datatjänster. Av detta blev det ingenting.

De flesta verkar helst vilja glömma IT-bubblan, låtsas som om den inte hänt. Men tvärtom förtjänar naturligtvis det sena 1990-talets IT-rusch en ordentlig undersökning. Vi kan lära oss mycket om vårt samhälle och dess ekonomi genom en sådan analys. Och visst var talet om ”den nya ekonomin” uttryck för att en större, mer bestående förändring var på gång, även om det var svårt att se exakt vari den förändringen bestod. Ett ele- ment i förändringen kan vi vara överens om: ekonomin förlora- de sin oskuld. Om tidigare näringslivet hade uppfattats som en föredömligt förnuftig verksamhet, kalkylerande, strikt och trå- kig, jämfört till exempel med det emotionellt överspända konst- närslivet, så är detta inte längre sant. IT-bubblan och den nya ekonomin lärde oss att också näringslivet befolkas av männi- skor med drömmar, fobier, känslor och fåfänga. Vi lärde oss att i ett samhälle som alltmer domineras av medier och trender, på- verkas även näringslivets grånade beslutsfattare av medier och trender. IT-bubblan var kanske oförnuftig, men i så fall var den inte ett undantag utan snarare ett gott exempel på hur närings- livet och hela vårt samhälle fungerar.

Vår uppfattning om näringslivet har formats av ingenjörer och ekonomer. Det är deras beskrivningar vi på 1900-talet mö- ter i vardagslivet, i läroböcker, i fackpress och i medier. De be- skrivningarna tar fasta på de förnuftiga dragen i näringslivet, de anger förnuftiga skäl för allianser, ledarbyten, rationaliseringar, omorganiseringar, nya produkter, nya satsningar. Om vi närma- re studerar dessa olika aktioner, om vi som sociologer eller et- nografer ger oss in i företagen och studerar hur det ser ut bakom fasaden av pressmeddelanden och beslutsmotiveringar, visar sig naturligtvis en annan värld. I alla mänskliga organisationer fin- ner vi maktkamper, känslomässiga bindningar, nepotism, försök att rädda ansiktet, undanflykter, inkompetens, obeslutsamhet

71

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 72

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

och överilade positionsmarkeringar. Så har det naturligtvis alltid varit, men i IT-bubblan blev dessa irrationella drag i näringslivet plötsligt offentliga i och med det dramatiskt ökade medieintres- set.

När konkurrensen ökar och konsumentmarknaden spelar en allt större roll, då blir företagens medieexponering allt viktigare. Näringslivet behöver, och attraherar följaktligen, personer som gör sig bra i medier. Den nya ekonomins företrädare var sådana färgstarka personer, och även om de nu i lågkonjunkturen håller en låg profil, kommer den här sortens personer att förbli ett be- stående, nytt inslag i näringslivet, även utanför modehus och musikindustri. Den tiden är förbi när det gick att verka utan att synas.

IT-bubblan själv kan ses som en effekt av att aktier på allvar hamnade på konsumentmarknaden. I USA utgör idag konsu- mentmarknaden mer än två tredjedelar av den samlade ekono- min, i Sverige utgör den mer än hälften. (Vi har en mycket stör- re offentlig sektor.) Det näringsliv som byggs upp när ett samhälle industrialiseras domineras av tunga, ofta statliga inve- steringar i infrastruktur. Mot slutet av 1900-talet måste detta näringsliv anpassas till att betjäna en växande konsumentmark- nad. Den marknaden är mer lättrörlig än gårdagens marknad som dominerades av storföretag och statligt finansierade mili- tär-industriella komplex. På den globala konsumentmarknaden sveper modevågorna fram likt epidemier. IT-bubblan var en så- dan epidemi. Det kommer fler. Ju tätare människor lever desto snabbare sprids nyheter, idéer, sjukdomar. Informationsteknolo- gin knyter oss samman och det är lika bra att vi vänjer oss vid ett samhälle med tvära kast och snabba förändringar.

Att näringslivet visar sig vara lite barnsligt och trendkänsligt, att vi alla är tämligen lättlurade, och att modevågorna sveper fram allt snabbare och oftare, är exempel på ytliga iakttagelser i IT-bubblans spår. Med konsumentmarknadens ökade betydelse följer också mer långtgående förändringar i näringslivets ka- raktär och inriktning. Låt oss se närmare på några av dem.

72

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 73

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

NYA SAMHÄLLEN, NYA EKONOMIER

När industrialiseringen av det svenska bondesamhället tog fart på 1860-talet spelade som tidigare nämnts järnvägarna och af- färsbankerna en viktig roll. Med ett utvecklat transport- och penningsystem förvandlades Sverige från ett bondland med jordbruk och självhushållning till ett industrisamhälle domine- rat av företagande, varuproduktion och exportindustri. Bönder- na lämnade sina gårdar, blev lönearbetare på arbetsmarknaden och fick pengar att köpa konsumtionsvaror. Förmögenheter kunde byggas upp genom företagande och investeringar. Sverige fick en aktiemarknad. Sverige fick en ny ekonomi.

När IT-revolutionen så sakta inleddes på 1960-talet var det inte många som lade märke till den. Då var Sverige ett väl ut- byggt industrisamhälle med mer än hälften av befolkningen i in- dustriarbete. Men sedan dess har basindustrin trängts undan av upplevelseindustrin. En bra bil säljer inte längre sig själv och vem som helst verkar kunna tillverka en mobiltelefon med hög kvalitet till ett lågt pris. Det blir i stället allt viktigare att ha den intressanta innovationen, den livsstilsrätta designen, den träf- fande marknadsföringen eller det lockande tjänstepaketet för att lyckas i konkurrensen. Sverige exporterar rockmusik och har blivit ett turistland. Sverige har fått en ny ekonomi.

Idag tjänar man inte mycket pengar på att sy skjortor eller tillverka kullager. Den ökande konkurrensen tvingar varupro- ducenterna att lägga allt mer tid och uppmärksamhet på kunden och konsumtionen av varan. Varan som sådan är ju ur kundens synvinkel – när väl den första fascinationen lagt sig – tämligen ointressant. Det är vad jag kan göra med varan som räknas, min användning av den, och det är detta som jag är villig att betala för. Så flyttas uppmärksamheten från teknik till dess använd- ning, från varan till tjänsten, och varuproducerande företag för- vandlas till tjänsteutövande för att överleva. Bilproducenter kan i kraft av sina varumärken ”outsourca” produktionen av bilar- na medan de koncentrerar sig på utveckling och design, på att

73

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 74

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

vårda sitt varumärke och på att genom allianser få allt fler tjäns- ter att förpacka sina produkter i.

Så växer det fram en ny värld av tjänster, och först ut är, inte att förvåna, de traditionella tjänsteutövarna. De statliga tele- verken med Fröken Ur och Fröken Väder har blivit teleoperatö- rer med röstbrevlådor, Internet, talstyrning, mobila tjänster och en uppsjö av abonnemangsformer. Bankerna använde tidigt da- tatekniken till att erbjuda olika sparformer, och har med Inter- net blivit föregångare in i marknadssamhället: nu kan du hand- la aktier på din mobiltelefon. Utbildnings- och vårdföretag ligger inte långt efter med att erbjuda sina tjänster över nätet, och IT-revolutionen har nått skolan.

EN NY VÄRLD

Industrisamhället är uppbyggt av nationer. Med järnvägar, ban- ker och nationella medier skapas en nationell marknad för såväl varor som arbetskraft. De tidigare isolerade bondbyarna knyts samman i nationell samhörighet med folkskola, riksdagsval och radioapparater som viktiga ingredienser. Den offentliga sektorn växer, skatterna blir fler och högre, och tillsammans bygger vi ett välfärdssamhälle som engagerar oss alla och knyter oss samman.

Industrisamhällets företag är nationella. När någon särskilt fyndig uppfinning eller produktionsmetod gör det möjligt för ett företag att expandera internationellt blir det multinationellt. Fabrikerna sprids över världen genom kloning. Men ekonomi- erna är nationella och marknaderna expanderar enklast genom politisk expansion, genom krig och kolonisering.

Marknadssamhället är globalt. Som en gång järnvägarna band samman nationerna har informationsteknologin bundit samman världen, skapat en global valutamarknad och tvingat fram avregleringar. Den globala penningmarknaden har drivit fram ett intensivare internationellt samarbete och förvandlat multinationella företag till internationella eller globala.

74

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 75

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

Informationsteknologin binder oss samman och ökar behovet av resande och transporter. Världen krymper och nationsgrän- serna får allt mindre betydelse. Ett väl utbyggt transportsystem tillsammans med IT möjliggör i praktiken obegränsad distribu- tion av varor. En dator som säljs i Sverige kan vara sammansatt av delar tillverkade över hela världen och transporterade med flyg. Produktionen kan planeras som om alla dessa fabriker var en enda fabrik.

I industrisamhället är företag och institutioner byggnader. I tjänstesamhället är företag och institutioner mobila och distri- buerade säljorganisationer. Medlemmarna i sådana organisa- tioner sitter inte samlade på ett ställe. De är i ständig rörelse, utspridda, överallt på marknaden där det finns kunder. Produk- tionen utförs av underleverantörer och är jämförelsevis ointres- sant, ungefär som jordbruket i det sena industrisamhället. Fabriker byggs upp och rivs ned, flyttas och förändrar sin pro- duktion i ett allt mer hektiskt tempo som sätts av villkoren för tjänsteutövning.

Mycket av tjänsteutövningen innebär fysiska möten. Damm- sugare säljer du lättast om du kan se kunden i ögonen. Och vi får ett alltmer mobilt samhälle. Det blir ett samhälle där allting alltid är öppet. Människor glömmer så fort, men 1900-talets produktionssamhälle var ett samhälle där fabrikerna stängde ute kunderna. Framtidens etnologer kommer fascinerade att studera detta märkliga samhälle där banker och affärer var öpp- na bara när folk var på jobbet, och där människor ägnade en stor del av dagen åt att vänta: på bussen, på hissen, i telefon, i trafiken, hos doktorn, i snabbköpskön. ”Vad gjorde man egent- ligen i alla dessa väntrum?” kommer de att fråga och lite av- undsjukt misstänka att det rörde sig om någon sorts erotiska oaser. I 24-timmarssamhället, onlinesamhället, är det aldrig nå- gon som väntar på något.

75

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 76

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

WEBBDESIGN, E-HANDEL, MOBILA TJÄNSTER

Den första vågen massmedialt uppmärksammade IT-företag i Sverige var de s k webbyråerna (Spray, Framtidsfabriken, Icon, Cell m fl) som började sin verksamhet åren 1995–97. Ganska snabbt valde flera av dem att satsa på internationell expansion på bekostnad av omedelbar lönsamhet. Flera av dem känne- tecknades av karismatiska och mediala ledare, en mycket ung- domlig företagskultur, snabb expansion och en rätt kaotisk or- ganisation. Vid närmare påseende var företagen dock i andra avseenden tämligen traditionella när det gäller ledarskap, orga- nisation och arbetsinnehåll. Att utveckla webbplatser är ett arbete med mycket stora inslag av fabriksmässig rutinprogram- mering. ”Framtidsfabriken” var i själva verket ett mycket träf- fande namn.

Den andra vågen av medialt omskrivna IT-företag var de s k dotcomföretagen. Dessa var rena försäljningsföretag som eta- blerades i slutet av 1998 och under 1999. De vände sig i första hand till konsumentmarknaden och satsade, ännu mer än web- byråerna, på mycket snabb internationell expansion.

Även om dotcomföretagen i många avseenden påminde om traditionella postorderföretag, hade de också egenskaper som kunde motivera talet om en ”ny ekonomi”. Dotcomföretagen var digitala, globalt inriktade, starkt konkurrensutsatta, mycket alliansbenägna och finansiellt styrda.

Att företagen var digitala innebar att de i bästa fall endast fanns på nätet. Kunderna mötte företaget bara på webben och företagets tjänster levererades över webben. Den digitala karak- tären hos företagen gjorde att de kunde expandera mycket snabbt och med mycket låga marginalkostnader. Att de endast fanns på nätet innebar också att de var naturligt internationella. De fanns överallt där man hade tillgång till nätet. Den digitala karaktären gjorde dem också jämförelsevis flexibla och efter- som de var så teknikberoende måste de vara flexibla. De måste utvecklas med tekniken, vara ständigt uppmärksamma på den tekniska utvecklingen.

76

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 77

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

Även om det visade sig svårt att få ett dotcomföretag att bli lönsamt, var det enkelt att få igång själva företaget. Det krävdes inte mycket kapital och startsträckan var mycket kort. Men det innebar även att dessa företag löpte en stor risk att bli kopiera- de. Sårbarheten och flexibiliteten gjorde dotcomföretagen mycket alliansbenägna. De gick gärna samman med liknande företag eller med traditionella företag som snabbt ville komma ut på nätet. Kravet på snabb expansion inbjöd också till uppköp om så var möjligt.

De första dotcomföretagen var konsumentinriktade försälj- ningsföretag. Det gällde att snabbt bygga en väl fungerande we- bbplats och den tekniska kompetens detta krävde kunde man köpa på marknaden. De mer etablerade webbyråerna hjälpte gärna till. Allt som behövdes för att starta ett dotcomföretag var en affärsidé och en påse pengar. Eftersom idén som regel var tämligen enkel var det pengarna som fick makten. Dotcomföre- tagen själva var tämligen tomma på innehåll och kunde närmast beskrivas som investeringsobjekt, ett sätt att placera pengar.

Dotcomföretagen byggde på övertygelsen om webben som framtidens marknadsplats. Att handeln på webben ännu 1999 var mycket begränsad, i synnerhet om man gick utanför vissa delar av USA och Skandinavien, var inte något som hindrade dessa företag från att satsa stort på marknadsföring och expan- sion. De såg sig ju som IT-revolutionens avant garde och det marknaden inte hade skulle de själva skapa. Men som många förtrupper överskattade de revolutionens hastighet och sin egen förmåga att engagera massorna. Medan dotcomföretagen ex- panderade förblev kunderna i stort sett orörliga. Och under år 2000 var det många av dotcomföretagen som reducerade sin ex- pansion, lade ned sin verksamhet eller försökte ge den en annan inriktning.

Sverige var, efter USA, det land som snabbast utvecklade we- bbyråer och dotcomföretag. På bara några år vändes det tidiga 1990-talets ekonomiska kris i en fantastisk framtidstro där de nya svenska företagen skulle erövra världen. Samtidigt som dot-

77

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 78

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

comföretagen etablerades ökade också intresset för mer teknik- inriktade nya företag som i marginalen av företag som Ericsson ville utveckla teknik för Internet, elektronisk handel och mobila tjänster. Genom Ericssons framgångar på mobiltelefoniområdet fanns särskilt goda förutsättningar för satsningar på mobil tek- nik i Sverige. Så fick vi, efter webbyråer och dotcomföretag, en tredje våg av entusiastiska IT-företag med inriktning på utveck- ling av mobila tjänster såväl för konsumenter som företag. Un- der 2001 och 2002 gick många av dessa företag samma öde till mötes som tidigare webbyråerna och dotcomföretagen.

2000-TALETS FÖRETAG

Ett dotcomföretag i kris kunde välja att satsa på tekniken. Om det från början haft en någorlunda originell teknisk lösning kunde det fortsätta att utveckla denna och därigenom välja att bli leverantör av e-handelsteknik snarare än konsumentinriktad e-handlare. Företaget kunde också välja att söka sina kunder på annat håll. Om konsumenterna tvekade att göra den elektronis- ka marknaden till sin, kunde man i stället vända sig till företag- svärlden där webben redan slagit igenom som ett naturligt gränssnitt. I stället för att försöka sälja skor till konsumenter kunde man sälja skor till företag och deras anställda.

Den närmast till hands liggande utvägen var dock att söka gå i allians med något mer traditionellt företag i samma bransch. Avsikten med dotcomföretagen var att ta försäljningen och kun- derna från de mer traditionella marknadsplatserna och de före- tag som behärskade dessa. Detta borde också kunna fungera väl för produkter och tjänster som till sin natur är helt och hållet di- gitala: text, video, musik, dataspel, pornografi, kasino-, bank- och finanstjänster etc. När det gäller andra produkter och tjäns- ter är det rimligare att uppfatta webben som ett komplement än ett alternativ. Det är då mycket naturligt att dotcomföretagen går samman med traditionella företag som redan har en funge-

78

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 79

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

rande distributionsapparat och en försäljnings- och serviceorga- nisation med nära och goda kundrelationer.

Dotcomföretagen ville använda webben som självbetjänings- teknik. Genom enkel teknik och stora volymer skulle man tjäna pengar på standardprodukter och standardtjänster utan att be- höva engagera sig särskilt mycket i kundrelationer och service. Som sådan var det en affärsidé hämtad ur djupet av industri- samhället. En bra produkt säljer sig själv. Låt kunden göra job- bet. Den ökande marknadsorienteringen mot slutet av 1900- talet innebar tvärtom att företag lade mer och mer uppmärk- samhet på försäljning och marknadsföring i takt med att resur- ser frigjordes från produktionen. Kampen om kunderna ökade och endast den som hade en aktiv relation till sina kunder kun- de hoppas på att få behålla dem. Såtillvida hörde de traditionel- la företagens organisationer för försäljning och service mer hemma i marknadssamhället än dotcomföretagens webbplatser för självbetjäning.

Men webben är naturligtvis i många avseenden ett oslagbart medium för kundkontakt, information och service. Och för många företag kommer webbplatsen så småningom att överta den roll som huvudkontoret, fabriken, hade på 1900-talet. 2000-talets samhälle är ett säljsamhälle, ett marknadssamhälle, snarare än ett produktionssamhälle. 1900-talets företag var uppbyggda med fabriken i centrum, en omgivande distribution- sapparat och en säljkanal från fabrik till marknad. Information från marknaden vandrade inåt mot centrum och strategiska be- slut implementerades och kommunicerades från fabriksledning- en utåt mot periferin. 2000-talets företag består i stället av en webbplats och en löst sammanhängande, geografiskt distribue- rad säljkår, vilken får sin inriktning och organisering på mark- naden av kundernas efterfrågan och sätt att organisera sig.

I stället för att självständigt och inifrån bygga organisationer utifrån de krav som produktion och administration ställer, tvingas 2000-talets företag att anpassa sin organisation efter sina kunders sätt att organisera sig. Under 1900-talet innebar

79

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 80

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

arbete med den egna organisationen att man stängde till om sig och riktade all uppmärksamhet inåt. På 2000-talet kommer ar- betet med den egna organisationen tvärtom att innebära ökad uppmärksamhet på marknaden och kundernas sätt att organise- ra sig.

För kunder och medarbetare får företaget sin identitet av de säljare man möter, webbplatsen, varumärket och den kultur som dessa tre tillsammans förverkligar. Webbplatsen spelar en viktig roll när det gäller att ge kontinuitet och stadga åt företa- get. Allt annat kan förgås, men webbplatsen finns alltid där som en bekräftelse på att företaget lever och verkar. Webbplatsen övertar på 2000-talet byggnadernas roll när det gäller att ge identitet och påtaglighet till organisationerna. Skolor, institutio- ner, sjukhus, företag etc är inte längre byggnader utan webb- platser. ”Har du varit i skolan idag?” blir en fråga om aktivitet på nätet snarare än i det fysiska rummet. Samtidigt sker en för- skjutning från form till innehåll. ”Har du varit i skolan idag?” blir mer en fråga om man lärt sig något än om var man varit. Det är vad företaget gör som intresserar, inte var det ligger.

Dotcomföretagen var föregångare genom den roll de gav we- bben i sin verksamhet. Men genom sin totala avsaknad av per- sonlig försäljnings- och serviceorganisation var de samtidigt ut- präglat reaktionära, påminnande om industriföretagen före andra världskriget. Genom allianser med mer traditionella före- tag, eller genom att de traditionella företagen köper dem eller lär av dotcomföretagen, kan 2000-talets företag skapas. Företag som kombinerar en rörlig och kundfokuserad sälj- och servi- cekår med en webbplats som samlar företagets alla resurser och gör dem åtkomliga på en plats, dygnet runt, året runt, jorden runt.

80

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 81

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

MEN ÄR DETTA VERKLIGEN NYTT?

Hur nytt man tycker att ett fenomen är, beror på hur gammal man själv är. Med lång erfarenhet ser man alltid något gammalt i det nya, och man vill gärna att gammal kompetens ska behålla sitt värde. De unga gör tvärtom.

När min far år 1944 lämnade jordbruket och flyttade till Göteborg för att börja på ASEA, blev farfar arg: ”Vad ska du i stan att göra? Där finns ju inget att äta!” I bondesamhället var städerna beroende av landsbygden för sin försörjning. I in- dustrisamhället är det tvärtom. Jordbruket behöver städerna för sin teknik, sin energi, sina transporter, sin utveckling.

När intresset för Internet ökade i början av 1990-talet, fråga- de ingenjörerna föraktfullt: ”Hur tjänar man pengar på Inter- net?” Ingenjörerna såg då i första hand IT som en teknik för an- vändning i produktion och administration. Industrin var ”ryggraden i näringslivet”. Likt bönderna inför industrialiser- ingen kunde de inte se hur världen höll på att vändas upp och ned. Marknadsförare, designers och försäljare började ta mak- ten över industrin. Förr hyrdes de in av industrin när man hade gott om pengar. Nu är det snarare marknadsfolket som hyr pro- duktionskapacitet i ett samhälle där kunderna vill ha upplevel- ser och där varuproduktion är något man ”outsourcar”. Ja, vi är inte där riktigt ännu, i synnerhet inte i lågkonjunkturer, men allteftersom världens produktionskapacitet ökar genom indust- rialisering blir förmågan att producera mindre intressant i de mest utvecklade delarna av världen.

Ett industriföretag värderas efter sin produktivitet. Stora vär- den ligger i företagets produktionsanläggning, men stora värden ligger naturligtvis också i företagets arbetsorganisation, organi- sationskultur och medarbetare. Men humankapitalet blir än viktigare i tjänsteföretaget. Allteftersom konkurrensen ökar blir till slut medarbetarnas kompetens och varumärket det enda återstående området att tävla med. Men där är vi inte ännu. Även i tävlingsidrotten kan vi fortfarande konkurrera med trä- ningsmetoder, material och organisation. Att humankapitalets

81

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 82

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

betydelse ökar innebär inte heller att människor får mer infly- tande över sitt arbete. På en marknad kommer de snarare att be- handlas som dyrbara maskiner: vårdas ömt, betalas dyrt, men inte ges något inflytande.

UNDERSKATTA INTE TEKNIKEN

Många betonar att marknadssamhället drivs fram, inte bara av den nya tekniken, utan av avreglering, globalisering, en ökad konkurrens och kunskapens ökade betydelse i näringslivet. Jag har inget att invända – alla dessa faktorer är viktiga inslag i den pågående samhällsrevolutionen. Samtidigt är det viktigt att se vilken nyckelroll informationsteknologin spelar i denna revolu- tion.

Det är genom IT som varuproduktionen rationaliseras så att fabrikerna kan tömmas på folk. Och det är med IT vi bygger en komplex och omfattande administrativ apparat som möjliggör storföretagande, ett komplext finanssystem, internationell ex- pansion, det moderna välfärdssamhället och överstatliga byrå- kratier. Det är IT som gör oss till kontorsarbetare.

Det är genom IT som administrationen nu rationaliseras så att vi kan lämna fabrikerna och gå ut på den globala marknaden i ett avreglerat samhälle. Det är IT som skapar den globala marknaden och det är IT som tvingar fram avregleringen. Det är IT som får konkurrensen att öka och det är tack vare IT som kunskapens betydelse växer.

När Internet spreds över världen var det med ointresse eller rent av motstånd från politik och näringsliv. I Europa bevakade standardiseringskommittéerna en äldre teknik, storföretag och politiker oroade sig över Internets öppenhet och fortsatte att ut- veckla kostsamma och tungrodda EDI-lösningar för datakom- munikation mellan företag. Men inte ens EU kunde i längden stå emot Internet. Det beror naturligtvis på att Internet är en sådan utmärkt teknik för marknadssamhället.

82

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 83

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

ÖVERSKATTA INTE TEKNIKEN

Ingenjörerna har huvudrollen i industrisamhället, eftersom de är experter på maskiner och industriell produktion. De som kan IT har en liknande roll i marknadssamhället, experter som de är på tjänsteutövningens teknik. I revolutionens avgörande skede spe- lar därför IT-företagen en storartad roll. Men marknadssamhäl- let är inte bara experternas samhälle. Det är ett kunskapssam- hälle, javisst, men det är också ett servicesamhälle. Det är inte IT-experter vi ska bli för att ha framgång i marknadssamhället. IT-experterna är marknadssamhällets rörläggare – oundgängli- ga, men i bakgrunden.

IT-företagen har en huvudroll både i rationaliseringen av pro- duktion och administration och i utvecklingen av nya tjänster på konsumentmarknaden. När dotcomföretagen hamnade i kris försökte man överleva genom att satsa på handel mellan företag snarare än med konsumenter. Men det är en farlig strategi. På 1900-talet är företag och offentliga organisationer de största och bästa kunderna. På 2000-talet är det konsumenterna och konsumentmarknaden som spelar huvudrollen i världsekono- min.

I slutänden är det kunderna som betalar. Ju tidigare i värde- kedjan de stora pengarna finns, desto mer produktionsinriktad är ekonomin. Men 2000-talets samhälle innebär ett närmande till kund och marknad. Samtidigt pågår en utveckling där före- tagen, i Sverige gärna av skatteskäl, tar större ansvar för den in- dividuella konsumtionen. Hittills har företagen kunnat agera planekonomiskt, ungefär som Sovjetstaten, och tvingat fram en standardiserad konsumtion: Gärna en bärbar dator och mobil- telefon, men bara den här modellen. I längden kommer dock marknaden att växa in även i företagen med allt vad det innebär av valfrihet, och då blir en stor del av företagsmarknaden i själ- va verket en form av konsumentmarknad.

83

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 84

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

FRÅN KAPITALISM TILL KONSUMISM

Den gamla ekonomin utgjorde bas i ett samhälle dominerat av fabriker för varuproduktion. Den var en produktionsekonomi. Den nya ekonomin anger villkoren för tjänsteutövning på mark- naden. Den handlar framför allt om konsumtion. Varuproduk- tionen lever naturligtvis kvar, men på samma sätt som jordbru- ket förändrades av industrialiseringen förändras produktionen av IT-revolutionen. Fabrikerna förvandlas till marknader, varuproduktionen blir till en sorts tjänsteutövning.

Den gamla ekonomins värderingar finns både i kapitalismen och i kommunismen. Arbetets hjältar och ingenjörerna, inte minst samhällsingenjörerna som ville lägga livet till rätta för oss alla, levde efter samma ideal som kapitalisten som investerade sin profit snarare än att konsumera den. De ville bygga något bestående, investera i framtiden. Den nya ekonomins värdering- ar är lättare, snabbare, inte längre fast i minnet av bondesam- hällets fattigdom och rädsla för missväxt. Marknadssamhällets ideologi är inte kapitalism utan konsumism. Nu gäller det att förbruka och gå vidare. Marknadssamhällets medborgare är no- mader snarare än bönder.

Den gamla ekonomin var bas i ett väl reglerat, av stora före- tag dominerat samhälle, funktionsindelat och välplanerat. Den nya ekonomin öppnar för ett rörligare, rörigare samhälle, som måhända om ett tag stelnar i en ny form. Men i den formen är det inte mycket som kommer att finnas kvar av det gamla sam- hällets fabriker och fabrikstänkande. Arbetsplatser blir mötes- platser, arbete, fritid, liv och lärande blandas igen och genera- tionerna lever sida vid sida som i det gamla bondesamhället. Allt är alltid öppet och allt kan göras överallt i en värld där IT har förvandlat den fysiska världen till ett artificiellt, gemensamt kommunikationsrum, där vi kan ha ständig onlinekontakt med allt och alla. Om du inte tycker att detta är nytt, ja, då måste du verkligen vara gammal!

Men gammal är ändå äldst, kanske du vill svara idag, nu när luften gått ur IT-bubblan. De nya IT-företagen har gått i kon-

84

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 85

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

kurs eller helt enkelt bara försvunnit, telekombranschen är i kris och den gamla ekonomin har kommit till heders igen. Det har blivit talande tyst om den nya ekonomin. Men vad är det egent- ligen som har hänt? En guldrusch kom och gick. IT-revolutionen fortsätter. Varor förvandlas till tjänster, vi lämnar fabrikerna, marknaden blir allt viktigare.

Med lite historisk erfarenhet vet vi att samhällen utvecklas just genom sådana ruscher. Entusiasmen sprider sig, tempot ökar, framtidstron svingar i höjden. Med mycket historisk erfa- renhet kanske vi skulle vara mindre lättlurade och ruscherna kanske skulle bli mindre eller utebli helt. Men då skulle utveck- lingen gå långsammare och livet bli tristare. Vi behöver entusi- asmeras för att våga stordåd. Vi behöver bli förälskade för att våga gifta oss. Ruscherna är gigantiska pyramidspel. Det är de som kommer först till Klondyke som tjänar de stora pengarna. Och de som säljer spadar och hackor. Vanligt folk förlorade på IT-bubblan. De köpte Telia-aktier och sålde aldrig sina Ericsson. Men vanligt folk förlorar alltid. De kommer alltid för sent till Klondyke. De får alltid betala.

VAD ÄR TJÄNSTER?

Villkoren för företagande ändras när vi går från ett produktion- sinriktat industrisamhälle till ett tjänstesamhälle dominerat av en global konsumentmarknad med ett fantastiskt medieutbud. Ekonomins grundläggande lagar har inte förändrats, men det har förvisso skett en förskjutning i hur man tjänar pengar. Nu gäller det framför allt att behärska marknaden och kunderna, medan förmågan att sköta en fabrik har blivit mindre lönsam. Men marknadssamhället har mycket att lära av industrisamhäl- let. Det gäller i synnerhet att till tjänsteområdet överföra all den kompetens i att utveckla, producera, formge, paketera och dis- tribuera varor som under 100 år byggts upp inom industrin.

85

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 86

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

En tjänst är något som någon gör dig eller gör för dig. ”Kan du göra mig en tjänst?” frågar du, och så ber du någon hålla upp dörren eller klippa gräset för dig. Tjänster utfördes förr av tjänare och en tjänare är just en person som gör sådant som du själv skulle kunna göra, men helst vill slippa. Därför betalar du någon för att städa, laga mat, passa dina barn, sköta din träd- gård, tvätta dina kläder, och så vidare. Hushållstjänster är ett stort område, men det finns också sjukvårdstjänster, utbild- ningstjänster, bevakningstjänster, administrativa tjänster, re- klamtjänster, och så vidare. Somliga tjänster innebär interaktion mellan utövare och mottagare, men det gäller långtifrån de flesta.

Den mesta tjänsteutövningen har fortfarande karaktär av hantverk. Sjukvård, utbildning, administration, rådgivning, för- säljning och mycken annan tjänsteutövning har överlevt 1900- talets industrialisering utan särskilt genomgripande förändring- ar. Det är klart, tjänsteutövningen har tagit intryck av industrins sätt att organisera sig. Sjukvården, utbildningen och administra- tionen har alla använt fabriken som förebild. Datoriseringen och kontorsarbetets expansion har förvandlat åtskillig tjänsteu- tövning till kontorsarbete genom att betona det administrativa inslaget (poliser jagar inte brottslingar utan dokumenterar och bokför brott, sköterskor torkar inte svettiga pannor utan sorte- rar journaler). Detta är en konsekvens av att organisationen in- dustrialiserats. Däremot har själva tjänsterna inte utsatts för nå- gon motsvarande nämnvärd industrialisering. Det är hög tid att så sker.

För 50 år sedan kunde ett företag som Volvo ha mottot “En bra bil säljer sig själv”. Nu har bilföretagen blivit mästare på att utveckla sina produkter och utrusta dem med tjänster för att möta ständigt föränderliga kundkrav. Henry Fords standardise- rade, svarta T-modell har ersatts av sofistikerad, massproduce- rad kundanpassning, så effektiv att kunden upplever sig få en skräddarsydd bil. Industrisamhället var produktorienterat och behövde inte veta särskilt mycket om sina kunder, men det ut-

86

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 87

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

vecklade en imponerande förmåga att paketera sina produkter, vilket det nu har glädje av när det utvecklar sina kundrelationer. Tjänstesektorn befinner sig i detta avseende fortfarande på sam- ma nivå som 1800-talets hantverkssamhälle och är helt beroen- de av personliga relationer och icke-skalbara erbjudanden.

PAKETERING AV TJÄNSTER

Redan Adam Smith, marknadsekonomins store teoretiker, påpe- kade att endast det arbete som resulterar i produkter skapar ett bestående värde: ”The labour of the menial servant, on the cont- rary, does not fix or realize itself in any particular subject or vendible commodity. His services generally perish in the very in- stant of their performance, and seldom leaves any trace of value behind…” skriver han i The Wealth of Nations. Endast den som producerar varor bidrar till samhällets växande välstånd. Om Smith har rätt bådar det illa för marknadssamhället. När fler och fler av oss engageras i tjänsteutövning skulle det ju innebä- ra att den ekonomiska utvecklingen avstannar. Men är det verk- ligen riktigt?

Genom ackumulering av producerade varor växer ett sam- hälles rikedomar. Den tjänsteutövning Smith skriver om, dvs den som utförs av tjänare i 1700-talets samhälle, innebär till stor del underhåll och förädling av varor och borde väl räknas in i produktionen. Underhåll och förädling förhöjer ju värdet av varorna. Men även om tjänsteutövningen därför är ekonomiskt nyttig, kan den ställa till problem genom svårigheterna att göra den mer effektiv. Själva produktionen av varorna kan rationali- seras genom arbetsdelning, vilket Smith är en mästare på att be- skriva. Däremot förefaller det svårt att på liknande sätt effekti- visera tjänsteutövningen utan genomgripande förändringar. Hur effektiviserar man hushållstjänster som barnavård, städning, sjukvård och utbildning? Ett samhälle med tilltagande tjänsteu- tövning verkar gå mot ekonomisk stagnation.

87

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 88

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Ekonomen William Baumol tog på 1960-talet upp tråden från Smith och försöker visa att tjänstesektorn inte kan indust- rialiseras. Skillnaden mellan varor och tjänster är just den att tjänsterna inte kan massproduceras och att produktionen av tjänster inte, annat än marginellt, kan effektiviseras. En stråk- kvartett behöver alla sina fyra medlemmar och de kan inte hel- ler effektivisera sin produktion genom att, till exempel, försöka spela snabbare. Det är klart att tjänster kan ersättas av varor i kombination med självbetjäning, men om man verkligen vill be- hålla tjänsterna får man räkna med att de blir dyrare och dyra- re jämfört med de allt billigare varorna, eftersom de inte kan ra- tionaliseras och göras märkbart mer kostnadseffektiva. Om detta är riktigt resonerat pekar det naturligtvis på allvarliga pro- blem för marknadssamhällets ekonomi.

Men nog förefaller Baumols resonemang utgå från en alltför statisk syn på tjänster och tjänsteutövning. När idéerna om in- dustrialisering och massproduktion av varor växte fram under 1700-talet var det inte lätt att se hur det alls kunde vara möjligt att massproducera varor. Ett stort antal idéer om standardiser- ing måste utvecklas och konkretiseras, bland annat vår egen Christopher Polhems mekaniska alfabet. Situationen när det gäller tjänster är väl idag jämförbar med situationen då när det gäller varor. Ett hantverk ska utvecklas och få en mer industriell inriktning. Det kan förefalla uppenbart att den tjänst som ut- övas av en frisör genom att den innebär ständig interaktion med kunden inte på något betydande sätt går att effektivisera. Just därför innebär det en utmaning att för tjänstesektorn utveckla idéer om rationalisering, paketering och kostnadseffektiv distri- bution.

När det gäller s k ”digitala tjänster” är utmaningen inte alls lika stor. Sådana tjänster kräver ingen mänsklig tjänsteutövare och kan därför massproduceras och massdistribueras till och med enklare än materiella produkter. Ändå har IT-branschen haft stora svårigheter med paketering och distribution av såda- na tjänster. Detta har väckt uppmärksamhet inte minst när det

88

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 89

KAPITEL 5: EN NY EKONOMI

gäller mobila tjänster, där teleoperatörer i stället för att erbjuda sina kunder väldefinierade tjänstepaket valt att upprätta mer hantverksmässiga kundrelationer, där kunden förväntats ägna tid åt att sätta sig in i hur tekniken fungerar för att själv konfi- gurera och välja önskade tjänster. Nu verkar det dock som om branschen äntligen tagit lärdom av Microsofts framgångar och börjat paketera sina tjänster.

Kundorientering innebär att lära känna sina kunder och inte- ragera med dem så att man väl vet vad de önskar och begär. Men det innebär inte att ständigt interagera med kunden, om kunden inte så önskar, utan det innebär att paketera sitt erbju- dande så att det passar kunden. Produkter och tjänster måste passa in i kundens verksamhet, lösa verkliga problem, tillfreds- ställa upplevda behov, utan onödiga komplikationer och trassel.

Det finns enkla metoder att testa graden av kundorientering hos ett företag. När de andra ber om ”en stor stark”, kan du be- ställa ”en stor lättöl”. Inte sällan möts du av reaktionen: ”Ty- värr, vi har bara lättöl på flaska.” Restauranten har stora glas och den har lättöl. Vad bryr jag mig som kund om på vilket sätt den förvarar sitt öl?

89

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 90

KAPITEL 6

Ett affärsinriktat näringsliv

På morgonen sitter du där med ditt kaffe i köket. Det är ljust, varmt och hemtrevligt. Det ligger tidningar på bor- det, några brev, lite reklam och där står ett fruktfat. Läng- re bort finns ett kylskåp med dricka, en kaffekokare. Där finns en telefon och i ett hörn står din dator uppkopplad. Du har just läst din e-post. Plötsligt tittar du på klockan och rusar upp. På med ytterkläderna, ut och iväg till buss- hållplatsen. Det regnar och är mörkt. En timma senare kommer du in på kontoret, skakar av dig vätan och tar av dig ytterkläderna. Du huttrar, är lite andfådd och irriterad. Som vanligt var pendeltåget försenat och du fick stå och trängas rätt länge innan du fick en chans att sätta dig. Men kontoret är ljust och varmt. Nästan hemtrevligt. Dagens tidningar, några brev och lite reklam ligger på bordet och där står ett fruktfat. Där finns ett kylskåp med dricka, en kaffekokare. Där finns såklart telefoner och du har en da- tor där. Du tar lite kaffe och sätter dig för att läsa din e- post.

Framtidens historiker kommer att ha roligt åt kontorsepoken. Medan kontoren blir allt mer som bostäder och bostäderna allt mer som kontor, fortsätter vi att resa fram och tillbaka mellan bostad och kontor. Vi klagar över höga boendekostnader och kontorshyror och vi svär över vädret och trafiken. Hur länge ska det dröja innan vi inser att jobbet inte längre är något som vi måste åka till på morgonen och komma hem från på kvällen?

90

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 91

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

ETT MOBILT SAMHÄLLE

När fabrikerna inte längre står som modell för samhällsbild- ningen förändras samhället. Marknadssamhället utspelar sig ovanpå industrisamhället med dess tunga infrastruktur, och kännetecknas av mobilitet och lätthet. Myndigheter, företag, na- tioner och organisationer upplöses och distribueras, blir mobila och gränslösa, globala och tillfälliga, med nätverkande som grundidé. Informationsteknologin banar väg för ett allt mer mo- bilt samhälle, och för att det mobila samhället ska fungera och utvecklas behöver vi fler och bättre mobila tjänster.

Människors rörlighet i bondesamhället var mycket begrän- sad. I industrisamhället ökar den, men inte särskilt dramatiskt. I stället för att arbeta i hushållet, på gården eller i verkstaden, måste vi åka till jobbet i fabriken. När vi lämnar självhushållet ökar också inköpsresorna. När städerna växer fylls de med folk från landsbygden, som längtar till landet, och vi får ett ökat re- sande mellan stad och landsbygd.

När tjänstesamhället växer fram, sker det först med industri- samhället som förebild. Tjänsteutövning uppfattas som tjänste- produktion och vi bygger kontorsfabriker med mottagning, öp- pettider och fokus på administration. Endast långsamt inser vi att tjänster är något som bäst utövas där mottagaren befinner sig, och tjänsteutövningen utvecklas till en mobil, distribuerad service på marknaden. Så länge tjänsteutövningen domineras av administration förblir den inåtvänd och nedlåtande. ”Ursäkta mig”, säger du till tjänsteutövaren i butiken och du känner dig som om du besvärade när du vill köpa något. Så länge tjänsteu- tövningen kännetecknas av ingen eller mycket liten konkurrens får kunderna stå ut med monopolfasoner. Men när konkurren- sen ökar, blir tjänsteutövningen utåtriktad, underdånig, upp- sökande och tillgänglig. Tjänsteutövningen blir mobil.

Marknadssamhället är ett mobilt samhälle. Tjänsteutövning ger oss en mobil livsform, på samma sätt som jordbruket och in- dustrin gav oss en bofast livsform. Närhetsprincipen, den geo- grafiska tillhörighetsprincipen, förlorar alltmer av sitt inflytan-

91

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 92

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

de. Du får inte längre din utbildning eller vård och utför inte längre ditt arbete någonstans i närheten.

VAROR OCH TJÄNSTER

Skillnaden mellan varor och tjänster är avsevärd, men inte helt enkel att begripa. Om vi tänker på tjänster som de utfördes av tjänare i ett äldre samhälle blir skillnaden kanske tydlig. Goda tjänare är alltid tillgängliga. De finns online. De är intelligenta. Och de inbjuder till samarbete. Du kan resonera, interagera med dem och när de utför tjänsten kan du korrigera och påverka ut- förandet. Goda tjänare följer dig. De är mobila. De finns alltid i bakgrunden, beredda att aktiveras när du behöver dem.

I jämförelse med sådana tjänster är varor tröga, stumma, oin- telligenta. Du måste själv hålla reda på dem, söka upp dem, bära dem med dig. Du köper en bil, tar familjen på utflykt till landet, stannar för att titta på en sjö. Sedan startar inte bilen. Då står du där, övergiven, utlämnad. Du vrider gång på gång på startnyck- eln och lyssnar till det allt svagare ljudet från startmotorn. Så- dana är varor. Då undrar du varför inte bilen är utrustad med en tjänst, varför inte en vänlig röst plötsligt säger: ”Bilen verkar inte starta, men det är inget att oroa sig över, gör bara så här…”

Varor spelar naturligtvis en stor roll i många tjänster. Tjäns- terna sätter tekniken i arbete. Det mesta vi gör, gör vi med ett el- ler annat redskap. Visserligen finns en dröm om automatisering som innebär att tekniken själv utför tjänsten, men om sådana redskap skulle vi väl säga att de blivit bärare av tjänster. Auto- maten är en sorts tjänare. Den mesta tekniken kräver vår arbet- sinsats och vi måste anpassa oss till den. Vi måste lära oss an- vända den på dess villkor. Idén med tjänster är att det är du som bestämmer: vilken tjänst du vill ha utförd, och när, var och hur du vill ha den utförd. Varorna bestämmer över dig, även om de naturligtvis med utvecklingen blivit allt vänligare att använda, allt bättre anpassade till oss och våra behov.

92

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 93

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

I ett hantverkssamhälle är arbetet mer tjänsteorienterat än i industrisamhället. Skomakarens arbete är snarare utövandet av en tjänst – han ger dig skor på fötterna – än tillverkningen av en vara. Marknadssamhället blir mer likt ett sådant hantverkssam- hälle. Men hantverkssamhällets tjänster var huvudsakligen ma- nuella, medan marknadssamhället domineras av intellektuella och emotionella tjänster. De manuella tjänsterna utförs normalt av människor, naturligtvis med verktyg, och antingen av en tjänsteutövare eller som självbetjäning. I marknadssamhället kommer många intellektuella tjänster att vara digitala, men människor kommer att spela en viktig roll i den emotionella tjänsteutövningen som vårdgivare, rådgivare, utbildare och un- derhållare.

Den moderna världen är en värld skapad av oss, en konst- gjord värld. Med ett allt rikare utbud av varor bygger vi om vår värld för att passa oss allt bättre. Vi kan uppfatta tjänster på samma sätt. Tjänsterna är den funktion varorna fyller i våra liv. Glödlampan lyser upp vår omgivning, kaminen värmer oss, tid- ningen informerar oss, radion underhåller oss, boken upplyser oss, med saxen kan vi klippa håret, på bänken vila oss, med bi- len komma ut på landet, och så vidare. Med ett allt rikare tjänsteutbud gör vi världen behagligare och mer intressant. Va- rorna har sin plats i rummet och i den mån tjänsterna är bero- ende av varor får de också en rumslig begränsning. När tekni- ken blir mobil kan vi ta med oss tjänsterna på vägen. Med transistorradio och bilradio, walkman och mobiltelefon, blir tjänsterna mobila.

I marknadssamhället är alla digitala tjänster mobila, och med ökad mobilitet växer kraven på andra tjänster att också bli mo- bila, tillgängliga där vi råkar befinna oss. När fler tjänsteutöva- re blir mobila, växer kravet på mobil tjänsteutövning ytterliga- re. Detta ställer i sin tur krav på våra redskap att bli mobila för att manuell tjänsteutövning ska kunna bli mobil. Samtidigt för- ändras kraven på vår omgivning för att bättre passa en sådan mobil livsform, där vilka tjänster som helst finns tillgängliga var

93

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 94

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

som helst. I marknadssamhället kan du inte bara arbeta var som helst, du kan äta var som helst, sova var som helst, handla var som helst. Tjänsterna följer dig, vakar över dig. I marknadssam- hället är du aldrig ensam.

FRÅN PRODUKTION TILL AFFÄR

På 1900-talet byggde vi en fantastisk produktionsapparat. Nu kan vi producera mycket mer än vi kan konsumera. Vi får kon- kurrens. Då flyttar fokus i näringslivet från produktion av varor till försäljning. Vi måste ägna allt mer uppmärksamhet åt att göra våra varor attraktiva för marknaden. Skillnaderna mellan varorna blir mindre och mindre och det är i stället tjänsterna vi erbjuder som blir avgörande. Om vi var ingenjörer på 1900-ta- let så kommer vi att på 2000-talet bli säljare. Nu måste vi kon- kurrera om kunderna på den globala marknaden, och det gör vi genom förnyelse, initiativ, omsorg, service och ett allt rikare ut- bud av tjänster. Vi måste lämna fabrikerna och ta oss ut på marknaden där kunderna finns.

Fabriken är sammansatt av funktioner och processer. Likt en maskin består den av olika enheter med olika funktioner. Själva verksamheten utgörs av ett stort antal processer. Ledningen måste fokusera såväl funktionell effektivitet som rationella pro- cesser. I båda fallen krävs överblick och en samlad syn på fabri- ken som helhet. En fabrik är en hierarkisk organisation som leds från toppen. Ledningen utformar produktionsmål och överva- kar och styr så att målen uppfylls. För att kunna utöva denna övervakning och styrning behöver ledningen såväl information som styrmedel. Med modern datateknik är det möjligt att utfor- ma ett alltmer heltäckande sådant informationssystem, vilket kan användas både till insamlande av relevant information och till styrning.

När industriföretagen förvandlas till tjänsteföretag, när fo- kus flyttar från produktion till kund och affär, då fungerar den

94

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 95

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

hierarkiska organisationen allt sämre. Tjänster produceras inte med maskiner i fabriker. Tjänster utövas med informationstek- nologi, helst tillsammans med kunden, var hon än kan befinna sig. Ett tjänsteföretag är ett mobilt företag. Tjänsteutövning or- ganiseras inte i maskinlika system, utan genom nätverkande in- teraktion med IT-stöd. I tjänsteutövningen finns naturligtvis både funktioner och processer, men interaktionen med kunden introducerar helt andra krav. Nu gäller det att förstå kunden och kundens situation. Det gäller att rätt tolka signalerna i mö- tet med kunden och vara beredd att improvisera.

I industrisamhället gör du en affär och sedan kan du dra dig tillbaka för att tillverka den beställda produkten. I fabriken kan ni helt och hållet fokusera processer och funktioner i produktio- nen. I marknadssamhället pågår affären hela tiden som ett in- slag i den tjänsteutövning som utförs. Att tillverka en vara inne- bär att utforma ett system för rationell produktion, att räta ut processer, korta ledtider, införa adekvata rutiner. Att utöva en tjänst innebär att umgås med kunden, vara vaken på hur situa- tionen förändras, ha förmåga att improvisera och hela tiden ha affären i fokus. Om eleven slutar lyssna, patienten blir orolig, matgästen fnyser på näsan, turisterna grälar – då är de inte nöj- da med tjänsten och din affär är i fara. Som tjänsteutövare är vi alla, alltid säljare.

Det finns naturligtvis tjänsteutövning som kan standardiseras och utföras på samma sätt som industriell varuproduktion, och sådan tjänsteproduktion kommer vi att se mycket av i mark- nadssamhället. Ändå förblir de fysiska mötena väsentliga, och blir allt viktigare, i ett samhälle där konkurrensen om kunderna ökar. Konkurrensen kräver kontakt med kunden och ett erbju- dande som alltmer får karaktären av online tjänsteutövning med mänsklig närvaro.

Den tjänsteutövning som kräver interaktion med kunden måste, för att bli framgångsrik, bedrivas i helt andra former än industriproduktion. När näringslivets inriktning förändras från produktion till tjänsteutövning måste företagen förändras. I

95

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 96

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

fabrikerna koordineras och systematiseras arbetet på ett sådant sätt att behovet av kommunikation minimeras. När vi nätverkar organiseras samarbetet genom ständig kommunikation. 2000- talets modellföretag kommer inte att vara produktionsfabriker, utan mobila sälj- och serviceorganisationer, där mobiltelefonen ersatt produktionslinan och informationssystemet som sam- manhållande teknik.

1900-talets företag var sin egen lilla värld i marginalen av samhället, med sina egna byggnadskomplex, egen social service, utbildning och rekreationsanläggning – obehöriga äga ej tillträ- de! 2000-talets företag är inte rädd för obehöriga (läs: kunder). Det gömmer sig inte i industriområden utanför samhället. Tvärtom, det skickar sina medarbetare ut i världen för att nät- verka och ta del av vad det normala samhället har att erbjuda. 1900-talets företag är en maskin, 2000-talets företag är ett mo- biltelefonnät.

FRÅN RUTINER TILL IDÉER

1900-talets framgångsrika företag är stabila rutinföretag, väl- oljade maskiner som med effektivitet producerar stora mängder varor med hög och jämn kvalitet. De förvandlas på 2000-talet till mobila sälj- och serviceorganisationer inriktade på tjänste- utövning. De stora tjänsteföretagen på 1900-talet förvandlas på samma sätt när de inte längre missuppfattar sin uppgift som en form av varuproduktion. Så förändras banker, försäkringsbo- lag, utbildningsföretag, flygbolag, hotell- och restaurantföretag, och blir mer genuina tjänsteföretag som söker upp kunden och erbjuder en mycket mer komplex och innehållsrik tjänst. I tillägg till dessa gamla företag kommer vi naturligtvis också att få se ett stort antal nya företag växa fram på tjänsteområdet. Kunskapsföretaget är ett sådant exempel.

2000-talets typiska företag är ett idéföretag, en liten, kreativ, tillfälligt sammansatt grupp av människor som utan fast organi-

96

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 97

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

sation utvecklar idéer. Den som har en idé till en ny produkt i det tidiga 1900-talet måste omsätta idén genom att bygga en produktionsapparat. Uppfinnaren, innovatören måste bli entre- prenör och företagsbyggare. Så följs en kort kreativ insats av en lång och på rutiner inriktad arbetsinsats. 2000-talets kreativa innovatörer behöver inte bygga produktionsapparater. De kan leasa produktionskapacitet och genom legotillverkning av det rutinmässiga arbetet fortsätta sitt kreativa skapande.

Företag som modebranschens Gant, Boss, Benetton, Nike etc, kan liknas vid nomadsamhällets mobila horder som lever av naturen utan att investera i den och utan att äga den. De lever av industrisamhällets fabriker, transportsystem, arbetsmarknad och marknadsplatser och tillför mycket litet till detta system. Produktion och distribution är ”outsourcad”. Sådana mode- företag har inga stora investeringar i kapital, råvaror eller arbetskraft. Själv ägnar de sig åt design och idéer: Design av klä- der, idéer till marknadsföring och utveckling av varumärket. Detta gör att modeföretaget är ett förhållandevis litet företag och att dess organisation skiljer sig avsevärt från 1900-talets in- dustriföretag. Textilindustrin är den industriella revolutionens första stora industribransch. Det är därför inte konstigt att marknadssamhällets nya företag först dyker upp i den bransch- en.

Reklambyråer och konsultföretag är 1900-talets föregångare till 2000-talets typiska företag. Dessa företag är på 1900-talet leverantörer till de stora industriföretagen. Industriföretagen köper reklam och rådgivning. På 2000-talet blir rollerna annor- lunda, när design och marknadsföring blir viktigare än produk- tionskapacitet. Små företag med specialitet att designa och ut- veckla nya bilmodeller och med ett starkt varumärke kommer att lägga produktionen av bilar på det industriföretag där det för tillfället är mest lönsamt. Det blir den som har idéer, som kan marknaden, som har ett varumärke, som kommer att domi- nera näringslivet tillsammans med de som har pengar att finan- siera verksamheten. De som ligger närmast kunderna med makt

97

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 98

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

och inflytande över kunderna kommer att ha mest att säga till om. Detta inflytande kan man skaffa sig på olika sätt, men alla dessa nya företag lever ett farligt liv i ett näringsliv där nya idéer snabbt kan förändra maktbalansen.

För att på 1900-talet tjäna stora pengar måste du omvandla dina idéer i en produkt som du kan sälja i stor upplaga. På 2000-talet kan du tjäna pengar på idén medan du låter någon annan producera och sälja produkten. Denna utveckling är en- kel och naturlig. Den är bara ett exempel på hur företagandets villkor förändras när förhållanden som har att göra med tillgång och efterfrågan förändras. Så länge samhället saknar en funge- rande infrastruktur finns det pengar att tjäna på infrastruktur. Redare, järnvägsföretag, telefonbolag, energiföretag och banker är de stora vinnarna i industrisamhällets barndom när en funge- rande infrastruktur är en stor bristvara. Så småningom flyttas fokus från infrastruktur till produktionsapparaten. Och nu flyt- tar den vidare till affärsverksamheten.

Skillnaden mellan 2000-talets idéföretag och 1900-talets in- dustriföretag påminner om skillnaderna mellan gerillaförband och reguljära trupper. De senare är stora tunga produktionsap- parater som själva bygger, äger och förvaltar sin infrastruktur vid sidan av det civila samhället. Gerillaförbanden utnyttjar i stället befintlig infrastruktur och produktion, civil såväl som mi- litär, på vilken den parasiterar. Gerillaförbanden använder Inter- net och har vanliga mobilabonnemang. De reguljära förbanden lägger det mesta av sin energi på produktion, gerillaförbanden gör bara affärer.

Så länge gerillaverksamhet är en marginell företeelse i 1900- talets koloniala befrielsekrig, är det något som irriterar mer re- guljära krigsorganisationer, men det är knappast något som för- tjänar att tas på allvar som förebild. Men när en liknande förskjutning från produktion till affär, från industriföretag till idéföretag, blir mer allmän i näringslivet, är det kanske dags att försvarsorganisationer börjar ta den på större allvar.

98

s 1-211 03-04-29 11.39 Sida 99

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

FRÅN CYBERNETIK TILL NÄTVERKANDE

När Norbert Wiener i slutet av 1940-talet diskuterade vad vi skulle använda de nya datamaskinerna till, introducerade han en ny vetenskaplig disciplin som han kallade “cybernetik”, stu- diet av “styrning och kommunikation i djur och maskiner”. Denna idé om datorer som styrmekanismer, och inte bara som enkla kalkylatorer, kom att bli mycket betydelsefull. Datortek- niken skulle visa sig vara en mycket kraftfull teknik för integre- rad styrning av komplexa maskinsystem, och den bidrog till ett ökat intresse för systemteorin.

Det dröjde inte länge förrän den cybernetiska uppfattningen om datortekniken överfördes till idéer om styrningen av stora organisationer. En stor organisation behandlar en stor mängd data – om produktion, leveranser, personal, kunder, ekonomis- ka transaktioner – och under 1900-talet hade intresset vuxit för möjligheterna att automatisera behandlingen av dessa data. När datoriseringen av de stora organisationerna inleddes i början av 1960-talet förvandlades snabbt inriktningen från ”automatisk databehandling” till en idé om ”informationssystem för före- tagsstyrning”. Sådana informationssystem jämfördes med styr- system för komplexa maskinsystem och de bidrog därför till att fördjupa uppfattningen om organisationer som sådana system.

Datortekniken blev en stor framgång i fabrikerna som styr- system för komplexa tekniska system. Den blev inte lika fram- gångsrik på kontoren som styrsystem för administrativa verksam- heter. Detta berodde framför allt på att informationssystemen infördes under en period när de administrativa verksamheterna genomgick en omfattande expansion och förändring. Den cyber- netiska idén förutsatte ett system, men hade svårare att hantera ett system som befann sig i ständig förändring.

Så småningom har detta lett till ett ifrågasättande av idén om tjänsteutövning som system. Låt vara att produktion med fördel kan organiseras som system med cybernetisk kontroll, men pro- duktutveckling, affärsförnyelse, marknadsföring, kundservice, personalutveckling etc hanteras kanske bättre i projekt. Och

99

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 100

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

även om projekten kanske i sin tur kan organiseras i system- form, borde man vara försiktig med att låsa fast dem i en eller annan cybernetisk kontrollapparat. I så fall måste man åt- minstone skilja mellan rutinmässig administrativ verksamhet och mer innovativ, flexibel, kunskapsintensiv, omvärldsberoen- de utvecklingsverksamhet. Detta har lett till att man börjat över- ge systemtänkande och cybernetiken till förmån för delegerat ansvar och personliga initiativ och en annan syn på informa- tionsteknologins roll.

Den cybernetiska uppfattningen om datorteknikens använd- ning är kraftfull, även om det nu i efterhand blir allt svårare att förstå hur man kunde tro att den skulle kunna appliceras på mänskliga organisationer. En datortekniskt styrd industriell process har typiskt ett centralt kontrollrum vilket mottar all vä- sentlig information om processen, inklusive information från lo- kala styrmekanismer. Kontrollrummets instrument övervakas av några få personer, vilka regelbundet kontrollerar att allt står rätt till och ingriper om någon process avviker från det norma- la. Hur kunde någon allvarligt tro att människor skulle kunna organiseras och ledas på detta sätt?

Alternativet till systemtänkande är naturligtvis objektorien- tering. Om vi inte längre tror på systemet måste vi vända oss till individerna. När vi betonar individernas betydelse är det för att vi vill hålla öppen möjligheterna för nya kombinationer av indi- vider. Och ju mer självständiga vi tänker oss individerna, desto fler kombinationer blir möjliga. Vi kan tillämpa objekttänkan- det såväl på informationsteknologin som på de verksamheter den ska stödja. Informationssystem förvandlas till moduler och intelligenta agenter på nätet. Organisationer förvandlas från system till nätverk av individer, nätverkande agenter som går in och ut ur olika konstellationer av samarbete. Verkliga organisa- tioner, med fasta roller och befattningar, övergår i verkliga män- niskor som tillsammans bildar föränderliga, virtuella organisa- tioner.

100

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 101

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

När man överger cybernetiken förändras ens syn på informa- tionsteknologin. Cybernetiska informationssystem är system för företagsstyrning. Den information de samlar in och behandlar är redovisningsinformation, information som mäter kvaliteten hos arbetsprocessen. Informationssystemet stödjer koordinering och styrning, men det ger mycket litet bidrag till de enskilda ar- betsaktiviteterna. När man i stället utgår från de ingående indi- viderna behöver man informationsteknologi som stöder dem i deras arbete och samarbete. Då används teknologin till att ut- byta information om det pågående arbetet. Informationstekno- login blir ett internt stöd för verksamheten snarare än ett stöd för yttre styrning, administration, av verksamheten.

Det är fortfarande möjligt att nå stor framgång genom att dominera världsmarknaden med en förhållandevis enkel in- dustriprodukt som Gillettes rakhyvel. Och då gäller det att glo- balt tillämpa den cybernetiska idén om företagsstyrning med allt vad det innebär av koncerngemensamma informationssystem. Men på allt fler områden måste företagen förvandlas från fabri- ker för massproduktion till kundorienterade serviceinrättningar för individuellt utformade produkter och tjänster. Risken finns att globala informationssystem för central redovisning och re- sursplanering stänger organisationens gränser utåt och skapar informationsrika, stela och tungrodda interna system. Dessa system och den arbetsorganisation de skapar, kommer att utgö- ra allvarliga hinder på vägen mot ett mer flexibelt, distribuerat, mobilt och kundmedverkande arbetssätt.

FRÅN ADB TILL IT

1900-talets produktionsorganisation är en maskin. I maskinen genereras mätvärden vilka skickas uppåt i organisationen. Mät- punkter och mått är valda så att de ger en rimligt god bild av hur maskinen fungerar. När mätvärdena så indikerar reagerar mot- tagarna genom att sända styrsignaler nedåt i organisationen.

101

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 102

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Högst upp i organisationen, i ledningen, samlas alla dessa mät- värden samman till en totalbild av läget och där fattas övergri- pande beslut vilka sedan distribueras ut i organisationen. Myck- et tid ägnas i ledningen åt simulering och planering. Det växer fram en hel vetenskap som utvecklar allt större kompetens i ab- strakt företagsledning, en kompetens som med tiden har lika lite att göra med konkret företagande som matematik har med snabbköpskassörskans vardag.

Om den information ledningen i en sådan organisation har tillgång till är otillräcklig, kommer styrningen inte att vara opti- mal. Det är därför naturligt att ledningen samlar in mer infor- mation än som i själva verket behövs – för att vara på den säk- ra sidan. Detta skapar lätt merarbete i organisationen. Vid sidan om den egentliga verksamheten måste mycket kraft läggas på att rapportera uppåt. Samtidigt är det en vanlig uppfattning i många organisationer att den information ledningen vill ha inte ger någon särskilt god bild av verksamheten och inte heller nå- got gott underlag för beslutsfattande och styrning.

När datatekniken i början av 1960-talet börjar användas för administrativ databehandling är det för insamlandet av den här typen av administrativa data. Informationssystem, eller ”Mana- gement Information Systems” (MIS) som amerikanarna kallar dem, är “system för företagsstyrning”. Kärt barn har många namn och vi har fått generationer av beslutsstödssystem, eller ”decision support systems” (DSS), exekutiva informations- system (EIS), system för ”enterprise resource planning” (ERP), och så vidare. Men samtidigt har det sedan 1960-talet pågått en utveckling i en riktning bort ifrån detta systemtänkande.

När kontorsarbetet expanderar på 1970- och 80-talet över- förs fabrikens organisation på kontoren. Hantverket på konto- ren mekaniseras och organiseras. Man börjar tala om kontorens automatisering. Vi får fabriker för dokumentproduktion och dokumenthantering. Men kontoren utvecklas snabbt och ett växande inslag av kunskapsarbete – forskning, utveckling, för- nyelse – motiverar experiment med mer klanliknande organisa-

102

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 103

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

tionsformer. Kontorsarbetet organiseras i projekt vilka går på tvärs med den äldre byråkratiska linjeorganisationen. Projekt och projektledare kan bli tämligen självständiga och projekt- grupperna blir arbetslag eller team med mycket intern kommu- nikation och möten.

När Jan Carlzon i början av 1980-talet vill riva pyramiderna i SAS är det ett exempel bland många på missnöje och otålighet med 1900-talets hierarkiska företagsstruktur. I ställer för hierar- kier vill alltfler företagare på 1980-talet utveckla platta organi- sationer med flexibla projektgrupper. De vill delegera ansvar och arbeta med självstyrande grupper. Men dessa självstyrande grupper behöver information. De behöver veta mer om vad som pågår än de kan överblicka direkt. Men de är inte behjälpta av den gamla sortens informationssystem, system för företagsstyr- ning, eftersom de inte har mandat att utöva kontroll över andra delar av verksamheten. I stället behöver de teknik som hjälper dem att samarbeta med andra självstyrande grupper. Och sådan teknik börjar utvecklas under 1980-talet. Man överger storda- torn med dess terminaler till förmån för persondatorer i nätverk och man förändrar synen på organisationen på liknande sätt.

Denna utveckling sammanfaller med en mer allmän föränd- ring i näringslivet, bort ifrån fokus på industriell produktion mot tjänsteutövning. Reklambyråer, konsultföretag, medier, ut- vecklingsavdelningar och forskningsinstitut söker mer team- och projektinriktade organisationsformer, och dessa kräver da- tatekniskt stöd med inriktning på verksamhetens innehåll snara- re än redovisningsdata. Administrativ databehandling (ADB) kompletteras med informationsteknologi (IT), med teknik som stöder samarbete, interaktion, kommunikation mellan männi- skor. Vi får ärendehanteringssystem, elektronisk post, intranät, extranät och mobiltelefoner.

IT stöder verksamheten snarare än styrningen av verksamhe- ten. 1900-talets hierarkiska produktionsorganisationer börjar ersättas av nätverk av samarbetande projektgrupper. I stället för att samla in information som mäter verksamheten längs olika

103

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 104

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

styrningsdimensioner, utvecklar man ett allt tätare informations- utbyte i sina försök att kombinera ett högt tempo, en flexibel verksamhet och effektivt samarbete. Detta nya sätt att organise- ra verksamheter kräver ständig tillgänglighet, ständigt pågående kommunikation, gemensam måluppfattning etc. Utmaningen är att driva en verksamhet, ett projekt, som ett fotbollslag utför en fotbollsmatch, trots att medarbetarna kan vara utspridda över världen och matchen pågå i månader. Ledningen styr genom att bestämma de övergripande, strategiska målen. Liksom ledarna för fotbollslaget gör den sina viktiga insatser före och efter matchen. Under själva matchen sitter den på bänken, biter på naglarna, pratar i mobiltelefon med styrelsen och utvecklar stra- tegier för framtiden. Ledningen öppnar dörrar, bestämmer spelplan, fattar strategiska beslut, men överlåter operationerna åt självstyrande enheter vilka under intensiv kommunikation och interaktion samarbetar sig fram till målet.

En sådan ledning har befriat sig från föreställningen om total information och total kontroll. Den har bytt ut 1900-talets fö- reställning om informationssystem mot 2000-talets idé om mänsklig kommunikation. Medlemmarna i 2000-talets företag är inte längre kuggar i en komplex, hierarkisk maskin, utan in- divider som i samarbete agerar i ständigt nya och oväntade situationer och själva måste välja väg. De behöver framför allt en väl fungerande kommunikationsteknologi, som gör att de kan hålla varandra informerade om vad som sker här och nu och i synnerhet gör det möjligt för dem att förhandla och ge- mensamt komma fram till vad som bör göras. De är inte bero- ende av någon företagsledning i sitt löpande arbete. I stället fun- gerar ledningen som en strategisk resurs för kulturskapande, visioner, övergripande mål och naturligtvis politiskt arbete.

Det hierarkiskt organiserade industriföretaget byggdes upp med krigsmakten som förebild. Nu har den ökade affärsinrikt- ningen och kraven på en mer flexibel organisation börjat sprida sig även till försvaret. Erfarenheterna av gerillakrigföring har naturligtvis också spelat in, liksom delvis förändrade arbetsupp-

104

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 105

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

gifter. Just nu sprids en ny försvarstrend, det nätverksbaserade försvaret, över världen från USA, och vi har just sett den tilläm- pad i Irak. I det nätverksbaserade försvaret kombineras avance- rad teknikanvändning, inte minst informationsteknologi, med ett mer delegerat, flexibelt beslutsfattande i fält, medan staben utgör en strategisk resurs i bakgrunden.

När tempot växer under 1990-talet och kraven på förnyelse ökar, blir projekten mer kortlivade och de sammansvetsade tea- men övergår i mer tillfälliga konstellationer. I dessa kan ofta ingå medarbetare från andra avdelningar eller företag. När fo- kus så flyttar bort ifrån kontoret närmare kunden och affären förstärks dessa inslag av marknadsorganisation. Medarbetarna blir mer självständiga som individer. Ledarens uppgift är att få detta dynamiska nätverk av interaktioner att fungera så effek- tivt som möjligt. Hon förvandlas från projektledare och coach till mer av en spelmästare som håller med spelplan och med lätt hand sätter en del av ramarna för spelet.

Ju större frihet de operativa enheterna får att utforma sin verksamhet, desto intensivare förhandlingar kommer det att bli mellan dem i försöken att enas och samarbeta mot gemensam- ma mål. Dessa förhandlingar övergår alltmer i en marknad där tjänster och gentjänster, idéer och uppslag, personal och pengar, byts mot varandra under allt livligare köpslående. Informa- tionsteknologin som använts för att stödja samarbete får inslag av elektronisk marknad för förhandling och handel.

En organisation med nätverkande, samarbetande, självsty- rande grupper med uppgift att verka på en marknad, får själv karaktär av marknad. När ledningen ingriper för att återta kon- trollen förvandlas projektgrupperna åter till avdelningar i en mer hierarkisk organisationsform. Så får vi ett spel mellan byrå- krati och marknad. Under förutsättning att arbetsuppgifterna är tämligen rutinmässiga, målen är klara, kunderna stabila etc, är det möjligt att få en stabil samarbetsorganisation, men då är det samtidigt ingen större vits med den. Den typen av arbetsuppgif- ter hanteras bäst av en hierarkisk produktionsorganisation. Det

105

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 106

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

är när arbetsuppgifterna kräver expertkunskap och flexibel för- nyelse, när situationen är komplex och snabbt kan förändras, när kunderna är marknadskänsliga och håller sig väl informera- de, som vi gör klokt i att överge byråkratin och delegera besluts- fattande och ge utrymme för personligt omdöme och egna ini- tiativ. Men vi kan inte agera marknadsmässigt utan att mark- naden tränger in i vår egen organisation.

På 1970-talet skaffade vi ADB för att utveckla byråkratin i de snabbt växande kontorsorganisationerna. I början av 90-talet började vi använda IT, elektronisk post, webben och mobiltele- foner för att stödja samarbete i projekt. Samma teknik som an- vänds för att stödja projektets interna arbete kan öppnas upp och ges inslag av handel, för att förvandla projektgruppen till en grupp av aktivt nätverkande, löst hopfogade, trolösa individer på jakt efter tillfälliga, lönsamma, förbindelser på marknaden i det samhälle som förvandlats till ett cocktailparty.

FRÅN PLANERING TILL MARKNAD

1900-talets standarduppfattning om ledning och beslutsfattan- de formuleras väl av Herbert Simon, som från slutet av 1940-ta- let och framåt lägger grunden för såväl den moderna organisa- tionsteorin som för den nya vetenskapen om mänskligt tänkande och beslutsfattande – kognitionsvetenskapen. Simons insatser möjliggörs av att han ser likheterna mellan diskussionen i olika discipliner och är djärv nog att röra sig mellan dem med en grundläggande idé om ledning, planering, design, beslutsfat- tande, ja, allt tänkande, som problemlösning.

Simon förnyar den ekonomiska teorin genom sin diskussion av begränsningar hos vår rationalitet. Enligt Simon är det viktigt att inse att problemlösning alltid sker under omständigheter med otillräcklig information. Vår rationalitet är begränsad, “bounded”. När vi löser problem, fattar beslut, gör upp planer, kan vi inte hoppas på att uppnå den bästa (optimala) lösningen,

106

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 107

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

utan måste nöja oss med tillfredsställande lösningar, dvs sådana som är goda nog. För att beslutsfattandet ska bli effektivt måste vi på förhand bestämma var gränsen för en tillfredsställande lös- ning går.

Men även med idén om ”bounded rationality” förblir Simon tämligen trogen den ekonomiska teorins rationella uppfattning om mänskligt handlande. För varje enskild individ innebär det- ta att hennes medvetande fungerar som en ledningscentral, en kognitiv mekanism som samlar information, löser problem, fat- tar beslut och gör upp planer som styr hennes handlande. För en organisation innebär det att den har en ledningscentral som ope- rerar på samma sätt, fast det här är människor som utför infor- mationsbehandlingen, problemlösningen etc.

Detta är en byråkratisk teori om organisation och ledning, som den teorin formulerades av Max Weber i tidigt 1900-tal. Hos Simon är det samtidigt en teori om mänskligt tänkande, en kognitiv teori. Det är inte ovanligt att teorier i psykologin på detta sätt har en motsvarighet i samhällsteorier. Platon beskriver sin idealstat med filosofer, soldater och arbetare i direkt analogi med hur han tidigare beskrivit själen som sammansatt av för- nuft, vilja och känsla. Freud stoppade in 1800-talets klasskamp i vårt inre: Där kämpar feodalsamhällets överklass (överjaget) mot ett ständigt mer krävande proletariat (detet), alltmedan den verklighetsanpassade medelklassen (jaget) försöker medla.

Den byråkratiska teorin dominerar modern organisationste- ori och blir lika populär i IBM och Coca-cola som i Sovjetunio- nen och Kuba. Den uttrycker en tro på förnuft, planering och centralstyrning. Den byråkratiska teorin har sin självklara mot- sats i marknadsteorin och tillsammans skapar de en fruktbar spänning i det moderna industrisamhället. Enligt marknads- teorin gör man klokast i att organisera så lite som möjligt. Var- je enskild individ fattar självständigt beslut och tillsammans le- der alla dessa beslut till bästa tänkbara resultat.

Byråkratier organiserar mänskligt samarbete med hjälp av regler för vad som ska göras, av vem, och hur. Marknader orga-

107

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 108

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

niseras genom förhandling och förutsätter att de agerande har något de vill utbyta. Byråkratin och marknaden är ömsesidigt beroende av varandra och i alla moderna organisationer pågår en ständig dragkamp mellan de två. I väl utvecklade samhällen har marknaden sin grund i några allmänna byråkratiska princi- per för hur förhandlingen kan gå till: Allt är inte alltid förhand- lingsbart. Den arbetsdelning som är förutsättningen för byrå- krati har å sin sida sin grund i marknaden, i en vilja att genom förhandling utbyta tjänster: Vi följer reglerna så länge vi tjänar på att göra det.

Marknadsteorin som samhällsteori är en sorts anarkistisk in- dividualism, och som psykologisk teori blir den en teori om in- telligenta agenter, vilka konkurrerar om uppmärksamhet på medvetandets marknad. Sådana teorier har funnits alltsedan 1700-talet och de blir populära när marknadsteorin är mer all- mänt populär, som den blev i början av 1980-talet. Som alter- nativ till Simons välordnade medvetande laborerar dessa teorier med ett mer kaotiskt medvetande, där sinsemellan oberoende agenter konkurrerar om att få makten över oss och vårt hand- lande. Sedan början av 1980-talet har den här sortens teorier dominerat kognitionsvetenskapen.

Ett annat alternativ till Simons kognitionsvetenskapliga teori ifrågasätter i stället idén om medvetandet som en lednings- central vilken samlar in information för att sedan fatta beslut. Vi människor är mycket mer direkt beroende av vår omgivning, hävdar situationsteorin, och tänkande, problemlösning, hand- lande, pågår i ständig interaktion med omgivningen snarare än i isolerad eftertanke. I denna interaktion spelar den fysiska om- givningen och inte minst andra människor viktiga roller. Vi tän- ker med böcker, pennor, ritningar, kartor och i direkt interak- tion med dessa föremål. Vi minns med hjälp av föremål, andra människor och situationer. När vi kommer hem, eller till konto- ret, med alla dess kända föremål och medarbetare, kan vi genast fortsätta tidigare påbörjade projekt där vi slutade dem, genom att förlita oss på dessa föremål. I stället för att styras av planer,

108

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 109

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

handlar vi under inflytande från vår omgivning. Planer är något som vi konstruerar i efterhand för att förklara och legitimera vårt handlande.

Den byråkratiska organisationen är en maskin, gjord för att fungera effektivt i en välbestämd, given, relativt oföränderlig värld. Information behandlas i det byråkratiska medvetandet som material i en industriell process. Tänkande är informa- tionsbehandling. Marknaden däremot är idén om förnuftigt handlande i en snabbt föränderlig, okänd och obeständig värld. Båda alternativen till den byråkratiska teorin, såväl agentteorin som situationsteorin, är mer marknadsorienterade.

När Adam Smith introducerade marknadsteorin i slutet av 1700-talet använde han uttrycket ”den osynliga handen” för att beskriva hur ordning kunde uppstå ur en anarkistisk organisa- tionsprincip. Å ena sidan kan man mena att mänskligt handlan- de är förnuftigt just genom att det grundas på beslut, problem- lösning och planering. Å andra sidan kan man hävda att det är förnuftigt genom att det är känsligt för situationen, och flexibelt anpassar sig till förändringar i denna. Den byråkratiska formen av förnuft tror på regler, metoder och planer. Marknadsformen tror på värden och mål. Man vet vad man vill i varje situation, och man har också övergripande värden som leder en rätt i en föränderlig värld.

Det är självklart att dessa två teorier kompletterar varandra. Vi behöver dem båda, men frågan är när den ena är att föredra framför den andra. Komplexa operationer som ska utföras snabbt måste planeras, i synnerhet om den personal som ska ut- föra dem är tämligen otränad och inga experter. Planering är förnuftig under förutsättning att den värld operationerna ska utföras i är tämligen förutsägbar. Om operationerna ska utföras i en föränderlig och oöverblickbar värld måste ledningen ha ett mycket väl fungerande informationssystem. Om operationerna kan brytas ned i moduler, och om de som ska utföra operatio- nerna har en bred och allmän kunskap och vana vid att impro- visera, då blir resultatet bättre om man inte planerar. Att spela

109

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 110

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

upp en symfoni kräver mycket planering. Men man kan under normala omständigheter (i en konserthall) lita på en mycket förutsägbar omgivning. Men om spelningen gäller en nattklubb i Harlem, sent på morgonen, är det klokare att kasta noterna och förvandla orkestern – en väloljad maskin med specialkom- ponenter – till ett improviserande jazzband, en uppsättning in- telligenta agenter med lyhördhet för situationens krav.

Såväl marknadsteorin som den byråkratiska teorin är ideal- typer, dvs renodlade teorier som man aldrig träffar på i verklig- heten. I modern ekonomisk teori brukar man urskilja tre såda- na idealtyper: byråkrati, klan och marknad. Dessa tre teorier motsvarar tre olika idéer om samhället: samhället som komplex maskin, samhället som hantverksfamiljer, samhället som mark- nad. I bondesamhällen dominerar klanerna, i industrisamhället byråkratin, medan vi nu är på väg in i ett samhälle med allt stör- re inslag av marknad. Men man måste vara medveten om att marknader snabbt kan övergå i klaner eller byråkrati. Klaner är grupper som samarbetar på grund av släktskap, vana, tradition, för att de lärt känna varandra och bildat band av solidaritet och vänskap. Projektgrupper, team, självstyrande grupper, är exem- pel på klanorganisationer i det moderna industrisamhället.

När klaner bildas på en marknad får konkurrensen inslag av samarbete. Inga formella avtal sluts (som i en byråkrati), men informella nätverk skapas som reducerar konkurrensen inom nätverket och vänder den desto starkare utåt. Genom selektivt samarbete skapas samtrimmade team som höjer sin samlade konkurrenskraft. Men när detta samarbete blivit tillräckligt eta- blerat växer det fram en strävan att reglera, och vi är på väg in i byråkratin. Marknaden erbjuder tävlan och därför förnyelse. Klanen erbjuder samarbete och effektivitet. Byråkratin möjlig- gör de riktigt stora och långsiktiga projekten. När tempot i sam- hället höjs, blir byråkratin allt otympligare.

110

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 111

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

ARBETSLIV OCH LEDARSKAP PÅ MARKNADEN

Fredag eftermiddag städar du ditt skrivbord. Tjocka pappers- buntar försvinner ned i din portfölj. Till slut kan du se ut över ett tomt skrivbord och känna tillfredsställelsen av ett gott arbe- te. ”Ah, fredag eftermiddag”, tänker du. ”Livet är fantastiskt, allt är möjlig.” Du är aldrig så fri som just nu.

Men att arbetsuppgifterna hamnat i ordning i portföljen in- nebär inte att du har kommit närmare deras utförande. Detta blir du varse på måndag morgon då du packar upp portföljen. När ditt skrivbord är fullt med papper igen, lutar du dig tungt tillbaka och suckar: ”Måndag morgon, ack! Den här veckan kommer jag inte att överleva.”

Produktion får sin mening av produkterna. Om du kan öka produktiviteten kan du känna extra tillfredsställelse. Men vad är produkterna värda om de inte går att sälja? Administration får sin mening av den ordning som skapas. Men ordningen är i slutänden bara ett medel för att effektivisera och kvalitetssäkra produktionen. Så vad är ordningen värd om produkterna inte går att sälja? När konkurrensen ökar flyttar vår uppmärksam- het därför från produktion och administration till försäljning. Produkter och dokument räknas inte längre som resultat. De är endast medel. Målet är alltid försäljning.

På marknaden finns bara ett resultat – den avslutade affären – och alla medel är tillåtna. Nåja, kanske inte alla medel, men ju tydligare vi fokuserar försäljningen, desto mindre intresserade blir vi av att styra produktion och administration. Vi utvecklar metoder för att styra på resultat, och välkomnar initiativ och uppfinningsförmåga. Men samtidigt som arbetet blir mer resul- tatinriktat, behåller det mycket av sin komplexa arbetsdelning, och för många arbetande förblir resultaten otydliga, obestämda. Man känner kraven, men man vet inte när man uppfyller dem. Eller snarare, man känner kraven, men man känner aldrig att man uppfyller dem.

Så förändrar arbetslivet karaktär från fabriken till kontoret till marknaden. Fabrikerna och kontoren var små samhällen

111

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 112

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

som gav trygghet och identitet. Där levde man en stor del av li- vet. Där fanns ofta de viktigaste sociala kontakterna i livet, ar- betskamraterna, vännerna. Arbetsuppgifterna var viktiga, men ofta mer som trygga ritualer, en grund för social samhörighet, än för att de verkligen bidrog till företagets lönsamhet. Den ökande konkurrensen slår sönder detta trygga tillstånd. Den slår sönder arbetsplatserna och skickar, mer eller mindre bokstav- ligt, ut oss på marknaden för att jaga kunder, göra affärer. På marknaden gäller endast resultat. Arbetslivet förlorar sin trygg- het i tradition och regler, och vi blir alla hänvisade till att söka arbetets mening och tillfredsställelse i de resultat vi presterar.

Marknaden förändrar arbetslivet och kräver också ett nytt le- darskap, mer inriktat på resultat i form av just affärer än på reg- ler, dokument och produktion. Särskilt stora krav ställs natur- ligtvis på ledarskap i övergången från kontor till marknad. I ett arbetsliv som alltmer präglas av krav på resultat, utan att arbet- suppgifter och administrativa rutiner ännu förändrats, riskerar den arbetande att hamna i en omöjlig situation. Samtidigt som hon har kvar alla gamla arbetsuppgifter känner hon sig pressad att uppfylla tämligen obestämda resultatkrav, ofta utan någon tydlig återkoppling från ledaren.

Allteftersom arbetet i fabrikerna och på kontoren mognade under 1900-talet, kunde ledarskapet mer och mer dra sig i bak- grunden. Genom kvalitetssäkring, utbildning och erfarenhet fick vi i Sverige ett arbetsliv med många självstyrande inslag och ett tämligen avlägset ledarskap. I övergången till ett mer mark- nadsorienterat arbetsliv är det många arbetsuppgifter som mås- te ses över, rationaliseras eller helt enkelt överges. Sådana radi- kala förändringar kan bara göras av ett mer aktivt ledarskap. Ett ledarskap som lägger sig i och direkt medverkar i föränd- ringen av arbetets inriktning, tydligt definierar resultat och ger återkoppling. Tvärtemot vad man kanske först tror måste en re- sultatinriktad ledare, åtminstone inledningsvis, komma mycket närmare verksamheten och de människor hon leder. Den kanske viktigaste uppgiften i övergången från kontor till marknad blir

112

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 113

KAPITEL 6: ETT AFFÄRSINRIKTAT NÄRINGSLIV

att visa intresse och uppskattning för det arbete som utförs. I ett arbetsliv som håller på att förlora sin trygghet i tradition och regler, blir det ledarskapets första uppgift att genom resultatå- terkoppling ge beröm och bekräftelse för att på så sätt.

MARKNAD SOM SAMARBETE

På tåget till Arlanda sätter sig någon bredvid dig och bör- jar prata om premiepensionsvalet. För sent inser du att det är en professionell fondrådgivare. Du faller för frestelsen att inte behöva öppna det där tjocka röda kuvertet. Du skriver under på den prickade linjen, medan hon knappar in alla uppgifterna på sin telefon. Du har valt fonder och hon har fått en kund.

När frisören dragit plasthuven över håret på dig för att bränna fast de nya grisskära slingorna i ditt annars rått- färgade hår, och du lutar dig tillbaka med slutna ögon och en belåten suck, då hör du plötsligt en vänlig röst som vis- kar: När du ändå sitter sådär, och du behöver inte öppna ögonen, ska vi inte passa på och titta på dina tänder? Jag är tandläkare och en undersökning, inklusive röntgen och rengöring, kostar bara 200 kronor.

På 1900-talet var du tvungen att uppsöka en fabrik för att få vård eller rådgivning. I marknadssamhället kommer banken och tandläkaren till dig. När du sitter där i solen på Stortorget kom- mer glada läkare förbi och ropar ut sin kompetens: Finns det möjligen någon här med hudproblem? Någon som har ont i föt- terna? Och lärare går omkring och säljer tyska glosor och Sibi- riens floder. När skolplikten avskaffas och kunskaper blir en handelsvara ser vi barnen flockas kring dessa lärare ungefär som de på 1900-talet stod och trängdes framför glasskiosken.

Alltför länge bar vi med oss industrisamhällets fabriker, pro- cesser och produkter som förebilder. På vägen från fabriksgolvet

113

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 114

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

till marknaden fastnade vi i kopieringsapparatens förföriska famn. Vi blev dokumenthanterare i kontorsfabrikens kvalitets- säkrade pappersproduktionsprocesser. Men nu smiter vi ur pro- cesserna för att möta kunderna där de befinner sig och tar chan- sen till individuella och spontana möten med interaktion och förhandling, ungefär som på en orientalisk marknad.

Då behöver vi verkligen hjälp att hålla reda på kunderna. Så länge vi sitter med vår marknadsföring i kontorsfabriken vill vi ha en rejäl databas med möjlighet att flexibelt manipulera våra kundgrupper. Men ute på marknaden behöver vi minnesstöd för flexibelt samarbete när vi står ansikte mot ansikte med gamla och nya kunder.

Lärare med många elever behöver mobila examinationsstöd med vars hjälp varje möte med eleven kan dokumenteras och ge- mensamt följas upp. Läkare och patienter behöver gemensam tillgång till journalen för ett långsiktigt samarbete. Kundrelatio- ner är ömsesidiga relationer med gemensamt ansvar och behov av gemensamt IT-stöd.

Utanför fabrikerna, på marknaden, är kundrelationssystem mobila datorstöd för samarbete. Och det är inte självklart vem som ska äga systemet. Det är ju mitt lärande, min hälsa, min konsumtion det handlar om, och jag borde väl själv ha makten över den, eller hur?

114

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 115

KAPITEL 7

Ett nätverkande samhälle

En eftermiddag när min 8-åring kommer hem som vanligt, säger jag, som vanligt: ”Hej Mikael, hur var det i skolan idag?” Då tittar han surt på mig och säger: ”Jag har inte varit i skolan idag. Jag har varit på teatern. Kommer du inte ihåg det?” Den frånvarande pappans dåliga samvete överfaller mig och jag söker snabbt skydd i ett filosofisk samtal. ”Men hela klassen och fröken var väl med på tea- tern?” Jo, det stämde. ”Och ni fick se er omkring och träf- fa skådespelarna?” Jovisst, det hade de fått göra. ”Och efter pjäsen fick ni ställa frågor till dem och de ställde frå- gor till er?” Jodå, allt detta hade han varit med om. ”Så du lärde dig mycket idag?” Jo, det fick han hålla med om. ”Och det gör man ju i skolan. Så skulle man inte kunna säga att du trots allt har varit i skolan idag?” Då gav han mig en blick som bara barn kan, tog mig i armen, drog fram mig till fönstret och pekade: ”Ser du träden där bor- ta? Långt där borta. Bakom dem ligger ett rött hus. Man kan inte se det här ifrån. Det är skolan. Jag har inte varit där idag.”

På 1900-talet var företag och institutioner byggnader. På 2000- talet blir de verksamheter. Vi frågar inte längre ”Har du varit i skolan idag?” utan ”Vad har du lärt dig idag?” Inlärning kan äga rum var som helst, när som helst, och kräver ingen särskild byggnad.

115

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 116

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

MÖTESSAMHÄLLET

I det typiska industrisamhället är cirka hälften av de sysselsatta industriarbetare, som i Sverige på 1960-talet, och tjänstemännen är ingenjörer eller ekonomer i produktionens tjänst. I marknads- samhället är kanske fem procent av de sysselsatta industriarbeta- re, som i Sverige på 2010-talet, och den övervägande delen av tjänstemännen är kundorienterade tjänsteutövare på markna- den. Industrisamhället är ett produktionssamhälle. Marknads- samhället är ett konsumtionssamhälle.

Marknadssamhället utformas efter konsumtionens krav och villkor snarare än efter produktionens. Handel, turism, rekrea- tion, upplevelser, vårdbehov påverkar byggandet mer än något annat. Om 1900-talets samhälle byggdes som svar på industrins och industriarbetets krav, så kommer 2000-talets samhälle att utformas efter marknadens behov och önskemål.

Dagens städer är byggda med fabrikerna som fokus och före- bild. Fabrikerna för varuproduktion är stora arbetsplatser som kräver stora byggnader och goda transportmöjligheter, gärna järnvägar, sjöfart och motorvägar. Fabrikerna samlas därför i industriområden. När fabrikerna står modell för andra mänsk- liga verksamheter samlas dessa på samma sätt i områden: bo- stadsområden, sjukhusområden, universitetsområden, kontors- områden.

Industrisamhällets infrastruktur gav tämligen fasta former till det moderna samhället. IT är ingen sådan teknik, ingen in- frastruktur. Bredband kan enkelt grävas ned tillsammans med eller rentav köras genom redan befintliga ledningar, eller distri- bueras via radiolänk, eller per satellit. Informationsteknologin är en relativt billig teknik som hela tiden utvecklas, och därför ställer den som teknik inga särskilda krav på samhällets utform- ning. Däremot ställer användningen av tekniken sådana krav. Med informationsteknologin växer det fram ett samhälle byggt för affärer, tjänsteutövning, möten, ett samhälle med mötesplat- ser, marknadsplatser, snarare än fabriker.

Redan i industrisamhället finns naturligtvis mötesplatser och

116

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 117

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

i övergången till det nya samhället är det dessa som först ut- vecklas: flygplatser, järnvägsstationer, köpcentra, konferensan- läggningar, restauranter, kaféer, torg, gågator, strandpromena- der och parker. Mötesplatserna ska helst vara naturliga, dvs du ska befinna dig där utan särskild anledning. De ska vara lätta att nå när du har särskild anledning att uppsöka dem. Det ska gå att parkera där, få sig en bit mat, göra något spännande medan man väntar mellan möten, och så vidare. Mötesplatserna måste passa såväl konsumenter som tjänsteutövare.

Marknadssamhällets mötesplatser är såklart väl utrustade med IT. Kafébordet visar sig vara en bildskärm när du knackar på det. I stället för servetten kan ni använda bordet som skiss- block, lagra resultatet av er gemensamma kreativitet och skicka det som e-post till en kollega. Om du bär med dig din terminal eller inte spelar mindre roll. På mötesplatsen är du alltid på nä- tet, tillgänglig för alla du vill ska kunna nå dig och med tillgång till allt och alla du kan önska dig.

Affärer är möten. Att sälja, utbilda, vårda, underhålla – det är att mötas. Marknadssamhället behöver mötesplatser. Och ju fler möten du kan hinna med under en dag, desto effektivare är du. Därför växer storstäderna som aldrig förr. I ett samhälle där vi ständigt är på väg från ett möte till ett annat, där livet är en enda serie möten, är den framgångsrika staden den som enkelt och bekvämt erbjuder så många önskade möten som möjligt. Det är en stad som vänder sig minst lika mycket till tillfälliga be- sökare som till mer trogna stamgäster – med ambitionen att för- vandla de förra till de senare. De städer som först förstår mark- nadssamhällets enorma behov av mötesplatser har naturligtvis de bästa chanserna att utvecklas.

I marknadssamhället behöver du inte åka till en fabrik för att få utbildning, vård, köpa något eller möta en myndighetsutöva- re. Dessa tjänster erbjuds var som helst, när som helst, 24 tim- mar om dygnet, 7 dagar i veckan, såväl över nätet som genom fysiska möten. Varhelst det finns en mötesplats kan du stämma träff med din tysklärare, frisör eller socialtjänsteman. Varför

117

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 118

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

inte hemma hos dig, eller i bilen, på badstranden, vid lunchbor- det, över en kopp kaffe i skymningen på Stora torget?

Framtidens stad är en enda jättelik mötesplats, en mötesstad, för boende, arbetsliv, umgänge, kultur, fritid och underhållning. De funktionella separationer som utmärker industrisamhället, staden som maskin, har inget berättigande i konsumtionssam- hället, där staden framförallt är en marknadsplats. I marknads- samhället är vi konsumenter 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. När arbete, utbildning, vård och fritid blandas, får vi också en stad som blandar de byggnader som behövs för dessa verksamheter. Ur 1900-talets perspektiv blir marknadssamhället en enda röra, och marknadssamhällets städer likaså. Vi kommer att bo där vi arbetar, arbeta där vi bor, utbilda oss i arbetet, un- derhålla oss där vi bor, och så vidare. Ungefär som vi gjorde i bondesamhället, fast tätt, tätt inpå varandra.

NOMADSAMHÄLLET

Industrisamhället är i grunden ett jättelikt, komplext system för produktion och distribution av energi och varor. När männi- skors resande i detta samhälle ökar sker det på varudistributio- nens villkor. Människor fraktas som kollin från plats till plats. Varor ska transporteras snabbt och säkert och så billigt som möjligt. Äggen ska varken bli för gamla eller gå sönder. Men människor är inte ägg. De vill kunna vara aktiva även under re- san. I industrisamhället är själva färden ett nödvändigt ont. Men när resandet och välståndet ökar blir denna inställning så små- ningom ohållbar. I ett mobilt samhälle är resandet inte undantag utan regel. Jag vill kunna arbeta, utbildas, kommunicera, infor- meras och underhållas, även under resan. Däremot spelar det mindre roll om jag kommer fram så snabbt. Ju mer nomad jag blir, desto mer blir hela livet en resa. Att komma fram är inget att eftersträva.

I industrisamhället utvecklas transportsystemet med hjälp av

118

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 119

KAPITEL 1: KAPITELRUBRIK

IT. Med intelligenta transportsystem och mobilt Internet får vi nya möjligheter till planering, styrning, automatisering, över- vakning och information. Men informationsteknologin föränd- rar samtidigt hela samhället och därigenom de krav som ställs på trafiken. I ett annorlunda samhälle kommer trafiken att se annorlunda ut. Användningen av IT i trafiken utvidgas från in- telligenta transportsystem till mobila tjänster för resande. En del av dessa tjänster avser själva resandet, men det stora flertalet tjänster utgörs helt enkelt av samhällets normala elektroniska tjänsteutbud. Så inleds en utveckling som kommer att innebära en revolution i trafiken. 1900-talets transportsystem förvandlas till 2000-talets arbetsplats, skola, mötesplats. Kanske ser vi nå- got av en återgång till nomadsamhällets resande, som genom sin långsamhet krävde att livet kunde gå vidare under resan.

Den mobila och distribuerade tjänsteutövningen minskar dramatiskt behovet av skolfabriker, vårdfabriker, köpfabriker och kontorsfabriker. Samtidigt ökar den behovet av mötesplat- ser, resande och transporter. Men i stället för massiva strömmar av människor och varor i stora, kollektiva stråk får vi ett oreg- lerat flöde av resande och transporter dygnet runt. Allt är alltid öppet. När vi transporteras är vi maktlösa, men som resande vill vi ha kontroll över vårt resande. Med IT får vi onlineinforma- tion om vad som sker i trafiken, var kollektiva transportmedel befinner sig just nu, och så vidare. Vi kan kommunicera med varandra i trafiken och resandet förvandlas från ett automatiskt system till mänsklig interaktion. Frånsett att du behöver ha bäg- ge händerna på ratten och ögonen på vägen, så är bilen natur- ligtvis ett överlägset färdmedel i mötessamhället. Bilen är en ut- märkt mötesplats, såväl för fysiska som virtuella möten. Och ju mer IT bilen får, desto mer hjälp får du som förare att hantera och interagera med världen utanför. I industrisamhällets mass- organiserade varuproduktion är bilen i själva verket något av en främmande fågel. Där passar järnvägar, tunnelbanor och bussar bättre. Marknadssamhället kommer att bli det verkliga bilsam- hället – med allt vad det innebär för städernas miljö.

119

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 120

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

FRÅN ADMINISTRATION TILL NÄTVERKANDE

Tekniken är en samhällsförändrare. Själva poängen med teknik är ju att den genom att brukas ska förändra våra liv. Ändå har vi en tendens att uppfatta teknik som något vi tar i bruk utan att själva förändras. Vi tänker oss att tekniken ska användas i ett samhälle som kommer att fortsätta att se ut ungefär som nu. Därför förändras vi och våra samhällen genom den tekniska ut- vecklingen utan att vi riktigt förstår hur det går till.

Det hjälper inte att vi ständigt får höra att vi står inför en samhällsomvandling jämförbar med industrialiseringen. Vi tän- ker oss ändå att den stat som byggts upp för industrisamhället kommer att förbli sig i stort sett lik, med riksdag och regering, departement och ämbetsverk, regionala förvaltningar och kom- munala myndigheter. Ibland lägger vi märke till att somliga av dessa statliga organ bolagiseras och säljs ut, och vi är också medvetna om en något stötig trend som verkar förvandla myn- digheter till serviceinrättningar. Vi är kanske medvetna om att landstingen verka sjunga på sista versen, liksom att den pågåen- de globaliseringen förvandlar de nationella myndigheterna till lokalkontor i en övernationell myndighetsstruktur.

Med fabriken som förebild skapade vi en stat som betrakta- de tjänsteutövning som produktion. Vi byggde produktions- system för vård, utbildning, arbete, underhållning, boende, resande, fritid, och så vidare. När människor vantrivdes i fab- rikerna var det ofta på grund av att de kände sig instängda, omyndigförklarade, förvandlade till kuggar i maskineriet. Men så länge fabrikerna fyllde sin funktion, genom att ömsesidigt stödja varandra, så länge landet var ett fabrikssamhälle, så länge som de flesta människor alltid fann en plats i en eller flera såda- na maskiner – var allting tämligen tillfredsställande.

När fabriksarbetarna från mitten av 1960-talet minskar och tjänstemännen ökar i antal behåller fabrikerna sitt grepp om oss. Tjänstemännen blir arbetsledare, systemövervakare – de blir administratörer. Med datatekniken fick vi fantastiska möj- ligheter till administration och dokumentation. Administrativ

120

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 121

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

databehandling blev i Sverige det stora dataämnet på 70-talet och det var med datorer som den moderna välfärdsstaten bygg- des. Dess mål är jämlikhet, rättvisa och kontroll. Med datatek- nikens hjälp införs alltmer komplexa regelsystem för samhäll- sadministration, och även om datatekniken utför större delen av arbetet är det mycket som måste utföras och hanteras av män- niskor medan tekniken utvecklas.

Så drabbas medborgarna av en växande kår av administratö- rer, såväl i offentlig förvaltning som i näringslivet, och av en växande och alltmer komplex administrativ arbetsbörda. Något som en gång i tiden var tämligen enkelt, som att betala skatt, till exempel, blir under denna tid ett stort irritationsmoment med en komplexitet som överstiger mänsklig förmåga. På samma sätt förvandlas den privata ekonomin, som för det stora flerta- let före 1970 var en fråga om en sparad slant på en Postspar- banksbok, till en administrativ börda med olika sorters bank- konton, kreditkort, pensionsförsäkringar, fonder, aktier etc, etc.

Kontorsepoken är ett slående exempel på hur människor blir fångar i en teknik. Datatekniken erbjuder allt större möjlighe- ter till komplex reglering och politiker och tjänstemän tar villigt chansen. I godhjärtade ambitioner att fördela välfärdsstatens ri- kedomar föreslår ambitiösa riksdagsmän i motion efter motion alltmer komplexa regler för såväl statens inkomster som utgif- ter. Låt vara att det är omöjligt för människor att på egen hand hantera dessa regelsystem – vi har ju datorer.

Nu behövs det snart inget folk i industrin, maskinerna sköter sig själva, och fabrikerna förlorar sin roll som förebild. Samhäl- let övergår i ett nätverkande marknadssamhälle och fabrikerna ersätts med informationsteknologi. Staten förvandlas. Uppgif- ten för offentliga myndigheter och serviceorgan blir inte längre att placera dig, och kontrollera att du befinner dig på din plats, i alla de fabrikssystem som det moderna samhället och staten ut- vecklat. Ett samhälle uppbyggt på kommunikation och nätver- kande behöver en stat som utvecklar, stödjer, uppmuntrar och reparerar nätverkande. Att framtidens samhälle kommer att

121

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 122

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

rymma organiserad inlärning, sjukvård, arbete, försvar och kri- minalvård, ifrågasätts inte. Men hur dessa verksamheter ska ut- formas är idag en öppen fråga.

Fabrikssamhället bygger på kontroll. Komplexa produk- tionssystem kräver kontroll av arbetarna. När vi inte längre uppfattar statens uppgift som att finna en plats för varje med- borgare i någon lämplig fabrik, då blir kontrollen mindre in- tressant. När tjänster inte längre missuppfattas som produktion, finns betydligt mindre att administrera. I stället finns det män- niskor att betjäna – som rådgivare, mäklare, kontaktperson, agent, och så vidare. Vården blir mänskligare. Och vi kan återi- gen få en polis som syns ute i samhället snarare än gömmer sig bakom pappershögar i enorma kontorskomplex – där begås ju inga brott. Fabrikerna kan rivas och tjänstemännen flytta ut i världen där medborgarna finns.

På 1900-talet dominerar systemtänkandet. Den välfungeran- de fabriken är ett system av maskiner och människor. Detta system blir en kraftfull modell för resten av samhället: utbild- ningssystemet, sjukvårdssystemet, det politiska systemet, sam- hällssystemet. Ju bättre system du har, desto mindre behöver du lita till individerna i systemet. Men samtidigt som samhället sys- tematiseras förlängs utbildningen och människors kompetens och vana vid det moderna samhället växer. Mot slutet av 1900- talet får vi därför en revolt mot systemen och en växande tro på individen, entreprenören, det individuella initiativet.

I näringslivet talar vi på 1990-talet om ”empowerment” och allt större ansvar läggs på individen. Henry Ford kunde klaga över att han ”alltid fick en hel människa när allt han ville ha var ett par händer”, men när 2000-talet inleds söker arbetsgivare med ljus och lykta efter hela människor. Man klarar sig inte med bara ett par händer i ett flexibelt och föränderligt tjänstesam- hälle. Där krävs social förmåga, engagemang och flexibilitet snarare än regler och system.

Denna trend från systemtänkande till nätverkande är tydlig i näringslivet, men vi ser den också i den offentliga sektorn. För-

122

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 123

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

äldrar nöjer sig inte längre med att deras barn automatiskt inlem- mas i det skolsystem som står och väntar. I sjukvården växer kra- ven på konkurrens och individerna blir allt mindre underdåniga det offentliga sjukvårdssystemet. Marknaden breder ut sig.

I ett sådant nätverkande samhälle förändras samhällsinstitu- tionerna och det första som sker är att de börjar samarbeta och dela på varandras uppgifter. När myndigheter blir tillgängliga över nätet flyter de också samman i en enda jättelik webbplats. När de lämnar sina kontor och rör sig ut i samhället möter de varandra och upprättar nya samarbeten och arbetsformer. De möter medborgarna och utsätter sig för en mer hårdhänt kritik och därför konkurrens. Polisen, socialtjänsten och skolan ut- vecklar sitt samarbete. Skolor, bibliotek, museer, idrottsanlägg- ningar förvandlas från slutna fabriker till öppna mötesplatser för projektmöten som går på tvärs med de gamla institutioner- na. När försvaret inte längre ska försvara det gamla bondesam- hällets jord eller industrisamhällets fabriker utan förvandlas till en flexibel och nätverkande organisation för krishantering mitt i samhället snarare än utanför det, då växer försvaret snabbt samman med polis, tullverk, luftfartsverk, vägverk, energimyn- digheten och ett ännu inte inrättat IT-säkerhetsverk.

GENERATIONERNA BLANDAS IGEN

Industrisamhällets skola är en utbildningsfabrik, där lärarna är pedagogiska experter, en sorts ingenjörer med kompetens att sätta samman och driva utbildningsmaskiner. Eleverna är deras arbetsmaterial. I stora stycken fungerar skolan som en förvar- ingsplats i ett samhälle där barnen inte har någon plats i arbets- livet och föräldrarna själva befinner sig i liknande fabriker på liknande villkor. Marknadssamhället väver i stället samman lä- rande, arbete, underhållning och personlig utveckling – aspekter av livet som industrisamhället, bland annat genom lagstiftning, försökte hålla väl åtskilda.

123

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 124

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

2000-talets skola ska försörja marknadssamhället med nät- verkande, initiativrika, serviceinriktade individer. Fram växer en utbildning som kännetecknas av delaktighet och samarbete, med läraren som resurs när hon verkligen behövs, medan det mesta av utbildningen tas om hand av eleverna själva, deras äldre kamrater, anhöriga, arbetslivet – frivilliga amatörer. Vi får en skola som använder de sociala nätverken i ett alltmer dyna- miskt samhälle och som ofta innebär byggandet av nya nätverk. En sådan skola finns mitt i samhället, som en alltid tillgänglig servicedimension i tillvaron, snarare än en institution vid sidan om samhället.

Den sociala funktion som skolan, fabriken, kontoret på 1900-talet spelar, kommer stegvis att övertas av mer dynamiska organisationer för arbete och lärande. Den trygghet som klass- rummet, skolbänken, det egna skrivbordet erbjuder kan ersättas av en trygghet som finns i nätverket av arbetskamrater och skol- kamrater. Den konkreta utformningen av en sådan skolform kan verka som en övermäktig uppgift. Hur ska en skola som re- dan idag dras med resursproblem såväl vad gäller pengar som personal, vars ledning plågas av utbrändhet och klåfingriga po- litiker, kunna driva ett sådant omfattande förändringsprojekt? Men uppgiften underlättas av att den ingår som ett led i en mer omfattande samhällsförändring.

Skolans förvandling inleds redan på 1970-talet, och som så ofta får pionjärerna betala ett högt pris för sin framsynthet. Flumskolan blev den föraktfulla benämningen på försök att med projektarbete befria barnen från fabriksdisciplin och exa- minationstillrättalagda kunskaper. I den mån kritiken var berät- tigad berodde det ofta på svårigheten att utforma vettiga projekt och att finna resurser för projektledning. Lösningen på båda dessa problem är naturligtvis skarpa projekt med extern pro- jektledning, dvs projekt som lämnar skolan och går ut i samhäl- let för att där ta sig an verkliga arbetsuppgifter och locka till sig professionell projektledning.

Detta kräver en omfattande förändring, inte bara av skolan,

124

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 125

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

utan också av arbetslivet, och i första hand handlar det om en attitydförändring. Vi har inte tid, får man ofta höra från företag och organisationer när man söker praktikplatser för elever, oav- sett ålder, eller försöker engagera dem i ett elevprojekt. Men ju mer omfattande och reguljär sådan praktikverksamhet blir, desto lättare blir det att inkludera denna extra arbetskraftsre- surs i planeringen av verksamheten. Till slut hamnar vi i en si- tuation där företaget inte kan klara sig utan sina praktikanter. Så blir projekten meningsfulla och eleverna behöver inte känna sig som ovälkomna gäster i vuxenvärlden. Målet är naturligtvis en skola som fungerar ungefär som ett konsultföretag eller kanske uthyrningsföretag. Skolan hyr ut de studerande och tar naturligtvis betalt. Så går det till i marknadssamhället. Om sko- lan någon gång kan bli en lönsam affär, kanske vi ska låta vara osagt, men varför inte? Det kan låta avskräckande på en 1900- talsmänniska, men för eleverna innebär det naturligtvis ett rejält statuslyft.

Men kräver inte utbildning simulering? Är det verkligen möj- ligt att lära sig grunderna i skarpa projekt? Kan den skillnad som i industrisamhället görs mellan utbildning och arbete verk- ligen helt elimineras? Kanske inte. Men det beror naturligtvis på hur mycket skola och arbetsliv förändras när de närmar sig va- randra. I arbetslivet strävar vi alltmer efter att väva in moment av inlärning och personlig utveckling i ett arbetsliv som gärna vill skryta med livslångt lärande. Om skolan å sin sida väver in mer realistiska inslag i sin verksamhet, så innebär det att utbild- ning och arbetsliv inleder en process av tilltagande överlapp- ning. Vem kan idag säga var den processen kommer att sluta?

När skolorna öppnas och utbildningen blir mobil och distri- buerad innebär det en förändring av hela samhället. Barnen blir synliga igen. De återvänder från sin 100-åriga exil i skolan och får en plats i samhället. På samma sätt som yrkesutövarna blan- das i marknadssamhället, så blandas också generationerna. Det är lätt att se fördelarna med en sådan utveckling och svårighe- terna är praktiska, organisatoriska. Det är enklast att börja med

125

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 126

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

de äldre barnen, ungdomarna. När väl de äldre barnen finns ute i arbetslivet blir det också enklare för de yngre barnen där.

Med barnen i arbetslivet förändras arbetslivet. Skolan ute i samhället bidrar till att organisera det livslånga lärandet. Lärar- na får här en viktig uppgift. Medan arbetslivet tar över en del av utbildningen av barnen, engageras lärarna i det livslånga läran- det. Genom att barnen ska bidra till arbetet där de utför sina projekt samtidigt som de lär sig, utvecklas nya metoder för lä- rande i arbetslivet som också kommer de vuxna till del.

Med barnen i arbetslivet förändras hela samhället, men det är viktigt att se att denna förändring bara är en del av den större samhällsförändring som sker med IT-revolutionen.

Samhällets institutioner imiterar varandra. I marknadssam- hället med dess mötesplatser för tjänsteutövning utvecklas ett organiserat lärande med marknaden som förebild. Med mark- nadens krav på ständig förändring kommer gränserna mellan arbete och lärande att suddas ut. Det kommer att bli ett mödo- samt uttåg ur skolans fabriker till marknadens mötesplatser. Nu återvänder vi till bondesamhällets barnarbete, men med en rolig knorr: I bondesamhället blev vi tidigt vuxna. I marknadssam- hället förblir vi barn. I ett föränderligt samhället måste vi behål- la leklynnet och nyfikenheten, aldrig stelna i mogen eftertanke.

ENKEL RÄTTVISA

Medeltidens filosofer fick med tiden allt större problem med den geocentriska världsbilden, enligt vilken jorden är orörlig i uni- versums centrum, med sol, måne och planeter snurrande i cirk- lar runt omkring. Observationerna av planeternas rörelser stäm- de inte med världsbilden och man tvingades till allt mer komplexa lösningar med planeter som rörde sig med varierande hastighet i cirkel runt punkter som rörde sig i cirkel runt punk- ter som rörde sig i cirkel… runt jorden. Kopernikus och Kepler skulle så småningom undanröja dessa problem genom att place-

126

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 127

KAPITEL 1: KAPITELRUBRIK

ra solen i universums mitt och använda sig av ellipser snarare än cirklar.

Sådana exempel finns det gott om i vetenskapens och tekni- kens historia, där ett växande missnöje med en ökande kom- plexitet leder till ett genombrott som i ett slag erbjuder en alter- nativ, enkel lösning på problemet. Man skulle önska att den moderna staten och dess administrativa rättssystem kunde ut- veckla lite av vetenskapens misstro mot komplexitet.

Frisör blir man för att man vill arbeta med sina händer, är bra på att ta folk och är intresserad av utseenden. Men när man väl blivit frisör i slutet av 1900-talet, blir man gärna egen företaga- re och sedan sitter man där med sin bokföring. Det är sociala av- gifter och momsredovisning, inventarieförteckningar och av- skrivningar, pensionsförsäkringar, upplupna kostnader och finansiella poster. Ett allt snårigare regelsystem på område efter område av mänsklig verksamhet – med jordbruket i EU som ex- tremt exempel – tvingar allt fler av oss att ägna mer och mer tid åt meningslösa administrativa sysslor. För att inte tala om den växande kår av funktionärer i det moderna samhället som bara administrerar. Stackars människor!

Informationsteknologin kommer visserligen att på sikt befria oss från administrationens vedermödor. Samma teknik som en gång fick oss att entusiastiskt föreslå det ena undantaget efter det andra i ett allt mer komplext regelsystem – med datatekni- kens hjälp gick det ju att åtminstone hjälpligt hålla reda på eländet – samma teknik kommer till slut att göra administratio- nen helt automatisk. När de olika regelsystemen datoriserats och kopplats samman, som i den förenklade självdeklarationen, behöver vi inte längre känna oss som idioter där vi sitter och för hand flyttar data mellan olika system. Men även om informa- tionsteknologin gör det möjligt att hantera obegripligt kom- plexa regelsystem, borde vi kanske ta intryck av den framgång vetenskapen uppnått genom sitt ideal om enkelhet.

Här är, till exempel, ett förslag, och jag har fått det från en riksdagsmotion, vilket inger mig förtröstan. I stället för att jaga

127

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 128

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

frisörer, som naturligtvis klipper en hel del svart, med allt mer detaljerade krav på bokföring, låt oss införa en schablon. En fri- sör tjänar, bestämmer vi, 15 000 kronor i månaden och får be- tala sociala avgifter, moms och skatt på detta, oavsett hur det kan se ut i det enskilda fallet. Om frisören lyckas tjäna in mer, gratulerar, en framgång som är värd sin skattefria belöning. Om han däremot tjänar in mindre, får vi hoppas att han har en väl- avlönad hustru eller givmilda föräldrar. Eller också borde han kanske pröva lyckan i något annat yrke.

Men detta är inte rättvist, säger du. Inte ska man behöva be- tala skatt på inkomster man inte haft. Ja, varför inte? När jag tittar ut över all den administrativa komplexitet som idoga poli- tiker och jurister lyckats åstadkomma på bara några decennier under 1900-talets slut, drömmer jag om en Kopernikus som kommer och ger oss en ny syn på rättvisa samtidigt som han, el- ler varför inte hon, i ett slag gör rent hus med all denna admi- nistrativa bråte. Och jag tror inte att hon är så långt borta.

BREDBAND OCH NOMADER

IT-användningen förändras och därmed förändras också dess på- verkan på våra liv och på samhället. När vi diskuterar framtida konsekvenser av IT får vi akta oss för att sitta alltför mycket fast i vår egen tids IT-användning. 1970-talets stordatorer och robotar fick oss att oroa oss för ett helautomatiserat samhälle med den personliga integriteten i kläm. 1980-talets persondatorer skrämde oss i stället med ett samhälle utan sociala kontakter, där var och en var knuten till sin dator med antingen dataspel eller ordbe- handling. 1990-talets snabba expansion av mobil IT-användning har i stället spätt på våra bekymmer för miljön i ett allt rörligare samhälle med ett ökande resande och fler varutransporter. Vem vet vilka överraskningar IT har att erbjuda i morgon?

1990-talets nya IT-användning har dominerats av e-post, webb och mobiltelefoner. Denna IT-användning spelar idag en

128

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 129

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

viktig roll i alla offentliga verksamheter – skola, vård, omsorg, service och övervakning blir alla verksamheter som med IT kan utföras distribuerat, mobilt, demokratiskt, i nära samarbete mellan förvaltningar, politiker och medborgare. IT blir en sam- hällsportal där hugade besökare, företagare och medborgare kan nå myndigheter 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, finna information, uträtta ärenden, konsultera sjukvården, be- tala skatt, söka bidrag, finna ett arbete, en bostad, utbildning etc. IT blir alltmer en nyckelteknik i handeln – ökad automatik i försäljningsställen, ökad e-handel och hemkörning av varor, samtidigt som kundkrav på exotiska varor och tjänster ökar, vil- ket ökar vårt behov av attraktiva handelsplatser, fysiska mark- nadsplatser. IT förändrar trafiken genom automatisk styrning av trafiksystem, betalningssystem, onlineinformation om fram- komlighet, lämplig hastighet, P-platstillgång, bussens ankomst- tid etc. IT är både ett säkerhetshot och en teknik för ökad sä- kerhet med fantastiska möjligheter till övervakning och kontroll av egendom och medborgare, vilket på sikt förändrar polisens arbete i grunden.

Teknikanvändning spelar en stor roll i samhällsbildningen, och IT är inget undantag. När människor som har träffats på In- ternet vill lära känna varandra närmare, vill de snart också träf- fas fysiskt. Användningen av IT skapar nya gemenskaper. Förr hölls vi samman av mötena vid brunnen, i tvättstugan, i kvar- tersbutiken, eller i väntan på bussen. Ju rikare vi blivit, ju mer individualiserad tekniken blivit, desto större har vårt oberoende av varandra blivit, och desto mindre vårt behov att mötas. Tur då att användningen av IT erbjuder oss nya anledningar att mö- tas. Men samtidigt kan IT naturligtvis göra oss än mer oberoen- de av möten.

Med bredband kan bostaden bli en informationscentral där vi kan arbeta, utbilda oss, underhållas, umgås, kort sagt göra allt en människa kan hitta på med undantag för resande och andra aktiviteter som kräver mycket utrymme. Men i stället för att resa kan vi uppleva Afrika i vårt eget vardagsrum. I stället

129

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 130

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

för att träffa grannarna, kan vi umgås på nätet och kanske mest med människor som är som vi. Vi kan jogga på rullband med feedback om hjärtverksamhet och andning, och samtidigt ha vackra vyer att njuta av.

När vi gör bostaden mer välutrustad lägger vi mindre resur- ser på den yttre miljön. Det blir lättare att göra saker hemma och den yttre miljön utarmas ännu mer. Där ute är det mörkt. Gatljusen har för länge sen slocknat. Tistlarna gror i asfalten. Där ute finns endast de hemlösa, de som blivit över. Själva sitter vi barrikaderade bakom avancerade larmsystem, med sinnrika system för leverans av varor och tjänster utan mänsklig kontakt. Det var länge sedan en hederlig människa vågade sig ut på vä- gen. Livet i IT-samhället blir ett liv därhemma.

I stället för att likt bönder satsa på bostäderna kan vi dra in bredband i mobilerna. Vi kan bära våra informationscentraler med oss vart vi än går och vara ständigt tillgängliga för medar- betare, vänner och anhöriga. Med 3G-telefoner och mobila tjänster blir vi nomader som arbetar, utbildas, underhåller och vårdas – på vägen. Kanske blir du en nomad i närmiljön, kanske blir din hord ett lokalt arbetslag? Kanske blir du en global no- mad, på rullbandet i Bryssel, på hotellrummet i Singapore? Men även då kan du ha tillgång till din hord. Med ständigt uppkopp- lade mobiltelefoner säger ni godnatt till varandra, ansikte mot ansikte – trots att ni befinner er i olika hörn av världen.

I stället för att umgås med kylskåpet drar vi ut i en värld av resor, mötesplatser, hotell och restauranter. Och överallt finns det IT. I stället för en värld av slutna celler, isolerade, intelligen- ta bostäder, får vi en rumsligt sammanhängande, öppen och mångfaldig värld, gjord för fysiska, mänskliga möten. Håll med om att den världen verkar mer lockande! Vem vill inte hellre bli nomad än leva hela livet i kärnfamiljens sköte?

1900-talets boendemiljöer, städerna, har formats av in- dustriproduktionens krav. Bilar och lastbilar har som överlägs- na transportmedel spelat en stor roll. Det mesta av detta har skett utan djupare eftertanke. Bilen kom, bilarna blev fler och

130

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 131

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

städerna förvandlades. 2000-talets samhälle kommer att formas av IT. Vi kan göra det med eftertanke den här gången. Men då blir stadsplaneringen på allvar politisk. I stället för att kortsynt se på intressen som alla kan dela – Ropen skalla ”Bredband åt alla!” – låt oss försöka se vad det är för samhälle vi skapar med IT-användningen, och vilket samhälle vi vill ha.

Nu tror jag såklart att vi får ett nomadiskt samhälle, vare sig vi vill det eller inte. I ett samhälle som domineras av affärer, marknad, tjänsteutövning och möten, där spelar visserligen e- handel och virtuella möten en av huvudrollerna, men det är ändå de fysiska mötena som kommer att sätta sin prägel på sam- hället. Det är trots allt så du säljer dammsugare.

Det är klart att det går att sälja begagnade bilar över nätet, liksom det går att vårda och utbilda över nätet. Men även om vi har de bästa telefonerna, eller den webbplats alla vill besöka, måste vi möta våra kunder ansikte mot ansikte för att förstå hur de tänker, och se vart de är på väg med sina behov. När ru- tinuppgifterna tas om hand av tekniken blir till sist endast mö- tena kvar åt oss människor. Och vad vore livet utan möten? Det goda livet är ett liv med möten, ett liv där vi umgås och utveck- las i samspel med gamla vänner och nya bekantskaper. En del av oss är lyckliga nog att redan i dag ha ett sådant arbetsliv. Men om det är så vi vill leva kanske vi inte skulle ha så bråttom med att dra in bredband i bostaden?

MOBILA TJÄNSTER

Framtidens teknikanvändning börjar i det förflutna. Med Inter- net samlades på 1990-talet medier, telefoni och datoranvändning på en enda teknisk plattform. Nu blir denna plattform mobil.

Medier är typiskt något jag konsumerar i min ensamhet. Jag sitter där med min bok eller tidning, lyssnar på Lisa Ekdahl, spe- lar något spännande spel, tittar på teve eller surfar på nätet. Det är privatkonsumtion och jag gör den helst privat. Jag behöver en

131

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 132

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

webbläsare, en bärbar skärm av hygglig storlek, som jag kan ha med i sängen, på bussen och på badstranden.

Telefonen använder jag för att hålla kontakt med folk. Jag avtalar möten, gräver i kärlekens bekymmer, söker en läkare el- ler bokar en resa. I ett arbetsliv som domineras av möten blir telefonen ett allt viktigare arbetsredskap. Telefonen kan delvis ersätta möten, men framför allt är den ett redskap för att admi- nistrera möten.

I början av 1990-talet hade arbete blivit kontorsarbete och detta fått allt större inslag av samarbete, projektarbete. Datorn höll på att utvecklas till en laptop som dels användes till att ut- forma de dokument, kalkylblad, ritningar etc vilka sedan skulle skickas som bilagor med e-post för vidare bearbetning, dels an- vändes för att hantera all den e-post som detta arbetssätt gene- rerade.

Det är dessa tre teknikanvändningar och alla tjänster de ut- nyttjar som vi nu vill göra mobila. Det är inte självklart enkelt att förena dem i en terminal. Telefonen vill vi helst ha så liten som möjligt. Webbläsaren behöver en rejäl skärm och bra hög- talare, laptopen ett bra tangentbord.

I början av 1990-talet fantiserade folk om ett liv i cyberspa- ce. En bra dator och en bra telefon, och du behöver aldrig flytta på dig. Mobilitet kan uppfattas som att du ska kunna förbli i cyberspace även under förflyttningar. Men äkta mobilitet är i stället fråga om interaktion mellan det fysiska och det digitala. Mobila tjänster är sådana som du behöver just för att du är i rö- relse, medan du rör dig.

Mobiltelefoni är i sig själv det bästa exemplet på en mobil tjänst. Den gör mig tillgänglig även när jag är i rörelse. Det är en tjänst som håller reda på de personer jag behöver få kontakt med och som behöver få kontakt med mig. I telefonen vill jag ha mitt personregister, min agenda, komihåglappar, kallelser, min- nesanteckningar.

Telefonen hjälper mig att hitta rätt till mötena. Där finns adresser och kartor, navigeringshjälpmedel. I en alltmer mobil

132

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 133

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

värld blir det allt viktigare att vår interaktion med människor och ting omkring oss förenklas och automatiseras. När vi stöter samman vill vi bli påminda om vad vi vill varandra. Ju mer vi rör oss, desto smidigare vill vi ta oss fram – genom hus och städer, över gränser, in på natthärbärget, fram till vattenhålet. Vår rörelsefrihet kräver enkla betalningar för tjänster, avgifter av olika slag, information om evenemang, tidtabeller etc. Tele- fonen blir fjärrkontroll, kreditkort, smart kort.

I en mobil värld blir vår konsumtion mobil. Företagens kund- kontakter blir mobila. Marknadsföring, marknadskommunika- tion och kundvård blir mobila tjänster. När du sitter i möte, koncentrerar ni er på den gemensamma arbetsuppgiften. Då är du oåtkomlig. När du hämtar andan med en stunds webbmedi- er är du visserligen mottaglig, men din konsumtion begränsas av din fantasi. Snabba beslut och omedelbar konsumtion kan ske när du är i rörelse och din position blir därför en viktig kundpa- rameter.

Förr var tjänster något som utfördes av tjänare. Jag ringer i klockan eller ropar på Jean och han kommer. Jag ber honom hämta tidningen, raka mig, tända brasan, göra i ordning midda- gen, hjälpa mig med korsordet eller gå med en inbjudan till grannarna. Somliga tjänster innebär fysiskt arbete, medan andra är mer intellektuella eller emotionella. Ibland vill jag att Jean ska hämta en öl, ibland vill jag bara veta om det är kallt ute. Oli- ka tjänare utför olika tjänster: kammartjänare, kökspigor, kus- kar och stalldrängar. Men ett har de gemensamt: De är alla mo- bila. De tjänster de levererar är mobila tjänster.

När samhället moderniseras sker först en professionalisering och så småningom en automatisering av tjänsterna. Det som ti- digare gjordes av tjänare görs nu, mot betalning, av professio- nella tjänsteutövare som med tiden får allt högre status. Vi får läkartjänster, frisörtjänster, juridiska tjänster, psykologtjänster, lärartjänster och bevakningstjänster. Tjänster som inte lockar professioner automatiseras. Med hjälp av dammsugare, tvätt- maskiner, symaskiner etc, kan moderna människor betjäna sig

133

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 134

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

själva utan vare sig den kompetens eller tid som tjänaren hade tillgång till.

Jean var mobil, men dagens läkare rör sig ogärna. Professio- nella tjänsteutövare i industrisamhället får en sådan position att du måste gå till dem för att få tjänsten utförd, inte tvärtom. De tjänster som automatiseras blir också stationära genom att den maskin (brödrost, tvättmaskin etc) som utför dem sitter fast med en sladd i väggen. Den första datatekniken förstärker det stationära inslaget genom att möjliggöra en fantastisk expan- sion av administrativa tjänster. Gamla tiders tjänare blir tjänste- män med regler och dokument, mottagningstider och rätt att be- stämma.

Men så kommer IT-revolutionen! Med mobilt Internet blir tjänsterna mobila igen. De återfår så att säga sitt naturliga till- stånd. Det sker en mobilisering av de automatiserade tjänsterna och en mobilisering av professionerna. Du kan lyssna av din e- post medan du springer och sätta på tvättmaskinen på väg hem i bilen. Och en allmänt ökad mobilitet i kombination med väx- ande konkurrens tvingar de professionella att söka upp sina kunder snarare än att sitta och vänta på dem.

Med mobila tjänster kanske man vill mena sådana tjänster som verkligen utnyttjar det faktum att du rör på dig. Det är tjänster som ger dig positionsrelativ information, som hjälper dig hitta rätt, och som håller dig ajour med kommunika- tionsmedel. Men den stora fördelen med mobila tjänster är just att du kan fortsätta med vad du höll på med fast du börjat röra dig. Ju mer mobila vi blir, ju mer mobilt samhället blir, desto fler tjänster kommer detta att gälla för. Och vi inser att alla tjänster är på väg att bli mobila tjänster – som de en gång var.

MOBIL SJUKVÅRD

När samhället byter fokus från varuproduktion till tjänsteutöv- ning, inser vi att sjukvård är tjänsteutövning. Läkarna som på

134

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 135

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

1900-talet var ingenjörer, experter på vårdprocesser och pro- blemlösning, prövar nya roller. Sjukvården börjar tvivla på stor- sjukhus och centrala journalsystem och söker lösningar utanför fabrikerna. Sjukvården blir mobil.

I 1900-talets kollektiva industrisamhälle var vi födelsenum- mer i anonyma organisationer och sjukvården en ansiktslös ap- parat med rationella produktionsideal. Vi måste jobba mer med vårdprocessen! Vi behöver bättre datorstöd för resursplanering! I 2000-talets marknadssamhälle blir vi individer igen, mer otrygga, mer beroende av våra egna sociala nätverk. I bästa fall har vi starka familjer, släkt och vänner, framgångsrika yrkesliv, spännande intressen, så att vi har nätverk därefter.

Fram växer en vård som kännetecknas av delaktighet och samarbete, med läkaren som resurs när hon verkligen behövs, medan det mesta av vården tas om hand av de sjuka själva, de- ras anhöriga, vänner, andra med liknande erfarenheter – frivilli- ga amatörer. Vi får en vård som använder patientens sociala nät- verk och ofta innebär reparation och tillbyggnad av nätverket. En sådan vård går ut i samhället, söker upp människor mitt i li- vet, i arbete och fritid, i skolor och bostadsområden. Det är en mobil, distribuerad sjukvård, en alltid tillgänglig servicedimen- sion i tillvaron, snarare än en reparationsverkstad när motorn redan skurit ihop.

Det är en vård i konkurrens som mer och mer måste anpas- sas till marknadens sätt att fungera, med myndiga konsumenter snarare än lydiga undersåtar. Det är en vård som ger välbetald, första klassens service till de välbeställda och samtidigt fördelar en mer rutinmässig lågprisvariant till människor med mindre re- surser.

Informationstekniken är viktig i denna förändring, men det är en teknik för service och samarbete snarare än för produktion och administration. Med mobiltelefoner och Internet håller vi kontakten i våra nätverk. Det låter banalt, men erbjuder trots allt ett alternativ till det löpande bandet. Men blir det ett alter- nativ för alla?

135

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 136

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Det finns mycket som oroar i en sådan utveckling. Kan vi ga- rantera kvaliteten? Kan vi hitta journalen? Och hur blir det med rättvisa och jämlikhet? Många läkare står fortfarande lite förundrade vid sidan om denna förändring. Isolerade i sina sjukvårdsfabriker med avstängda mobiltelefoner har de svårt att se hur det nya nätverkssamhället växer fram.

DEN MOBILA MODELLEN

Starkast intryck av alla föredrag jag hört gjorde nog det som is- länningen Pall Skulason höll i Göteborg i början av 1990-talet. Det var på en nordisk filosofikonferens. Man måste skilja på akademisk filosofi – som bedrivs på arbetstid av statligt avlöna- de tjänstemän i karriären – och naturlig filosofi, sade han. Na- turlig filosofi är sådant som vanligt folk gör, deras frågor och svar om livets mening, alltings ursprung, det goda samhället och kunskapens natur. Naturlig filosofi kan man inte låta bli att göra. Den ingår i livet självt.

Nationer får sin karaktär av sin filosofi, sade Skulason. På Island har man en naturlig filosofi som kan sammanfattas i ett enda ord: fisk. Allting där handlar om fisk. Fisket dominerar näringslivet, medvetandet, självbilden och den internationella politiken. Hälften av befolkningen är ute och fiskar och den andra hälften väntar på att de ska komma iland igen.

Jag minns inte mycket av föredraget, men anslaget har stan- nat i minnet, och jag har funderat en del på den svenska natur- liga filosofin. Sverige på 1960- och 70-talet dominerades av ”den svenska modellen”. Vi var en framgångsrik industrination med en stark exportindustri och internationellt företagande, samtidigt som vi på hemmaplan byggde ett välfärdssamhälle i socialdemokratiskt samförstånd.

Vi hade ett storartat självförtroende, agerade världssamvete och såg oss som förebilder för resten av världen. Vi hade Sten- mark och Borg. Det var roligt att vara svensk. Men det gick

136

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 137

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

snabbt över. 1980-talet och särskilt det tidiga 90-talet punktera- de vårt självförtroende. Kronans värde sjönk. Våra grannar bör- jade le försmädligt åt oss.

Men så vände det igen. IT-boomen, den nya ekonomin, Bir- gersson och Staël von Holstein, Spångberg och Sturmark, Fram- fab, Icon, Spray och IT Provider – tillsammans gav de oss själv- förtroendet åter. Sverige blev bäst i världen igen. Den nya ekonomin var viktig som filosofi, men bakom mediebruset spela- de naturligtvis företag som Ericsson, Electrolux, Tetra Pak, IKEA, H&M och deras internationella framgångar en viktigare roll.

Från vikingarna till Gustav II Adolf, från Karl XII till 1900- talets exportindustri, Dag Hammarskiöld, Olof Palme och Carl Bildt – vi behöver våra internationella hjältar. Vi är bönder, men vår naturliga filosofi är mobil. Vi förverkligar oss genom att några av oss reser ut i världen och spelar en roll på världsare- nan. Därför blev det i slutet av 1990-talet roligt att vara svensk igen. Sverige blev ledande IT-nation och folk vallfärdade hit för att se oss gå omkring på gatorna och prata i mobiltelefon.

Nu har vi tillfälligt tappat självförtroendet, men vänta bara, snart kommer vi igen. Ett samhälle som blir alltmer mobilt krä- ver mobil teknik och det dröjer inte länge förrän tredje genera- tionens mobilteknik gör sitt segertåg över världen. Då visar sig Sverige vara världsledande på mobil teknik och mobila tjänster och mobila svenskar reser ut i världen med mobilt Internet för att visa vägen in i framtiden.

Politiken lockar inte några visionärer längre och skapar för- visso inga heller. Men även politiken kommer att haka på och följa efter när svenska företag och IT-entreprenörer utvecklar ”den svenska mobila modellen”. 1900-talets svenska modell er- bjöd alla en trygg plats i en eller annan fabriksorganisation. 2000-talets svenska modell har sprängt fabrikerna och inbjuder i stället till en spännande expedition i nätverkandets öppna och mobila marknadssamhälle.

137

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 138

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

VILL DU TITTA PÅ MIN TELEFON?

”Det var två Nokiatelefoner som var ute och gick. Så blev den ena överkörd av en ångvält så att den blev alldeles skrotig. Då sade den andre: Kom nu Ericsson så går vi.”

Sådana historier berättar de yngre tonåringarna för varand- ra. I ett samhälle styrt av konsumtion, moden, design och ung livsstil, måste man ta tonåringarna och deras kultur på allvar. Vad hjälper det att man har fantastisk teknik om den inte är rätt? Tonåringar skickar mängder av SMS-meddelanden, men de förstod aldrig vad de skulle ha ett tangentbord till (som Ericsson lanserade för några år sedan). Det är lätt att se hur en medelålders ingenjör med tjocka, stela fingrar och decennier av tangentbordsbruk kan få idén till ett chatboard. Men herre- gud, han ingår ju inte i kundgruppen, hur gärna han än skulle vilja.

Vill man sälja telefoner till barn och tonåringar måste man besöka dem, göra etnografiska studier av deras kultur och livs- mönster. Men allra först måste man inse att tekniska hjälpmedel i människors händer blir så mycket mer än teknisk funktionali- tet och att användningen bestäms av människors behov, livs- mönster och identitet minst lika mycket som av tekniken själv.

För tonåringar är mobilen inte ett arbetsverktyg, den är en accessoar, något du lägger upp på kafébordet som drar blickar- na till sig och till dig, något du kan hålla i handen i stället för en cigarett, något som hjälper dig få kontakt utan att öppet avslö- ja att du vill det. Du lägger den på bordet för att höra om den ringer, men egentligen för att killen som satt sig mittemot ska ta i den, beundra den, fråga om den och jämföra den med sin.

Barn samlar och byter bilder med varandra. Som de får från operatören. Och barnen har foton på sina kompisar i mobilen. ”Känner du Pelle? Hur ser han ut? Här är han!” I juletid är mo- bilen adventskalender. I stället för att öppna luckor får du bil- derna till mobilen – en varje dag.

Mobilen är för tonåringarna det visitkortet är i arbetslivet. Den blir en symbol för nya kontakter, flirt, förälskelse och kär-

138

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 139

KAPITEL 7: ETT NÄTVERKANDE SAMHÄLLE

lek. Och den måste designas därefter. Attraktiv och anonym på utsidan, fylld av hemligheter. Den har naturligtvis ett kön och den följer modet på kläder och smink. Är du djärv har du en ut- manande, sexig mobil, men det viktiga är att den är du – eller den du vill vara.

139

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 140

KAPITEL 8

En ny ingenjör

Liksom den fria bonden var bärare av det svenska bondesam- hället, är ingenjören förebild för och skapare av det moderna in- dustrisamhället. En effekt av industrialiseringen var att bönder- na försvann. Männen med spett och lie, kvinnorna och barnen med mjölkspann och smörkärna, ersattes av skördetröskor och korvfabriker. Industrisamhället gav ingenjören och hans maski- ner huvudrollen även i livsmedelsproduktionen.

Andra yrkesgrupper påverkas av denna förebild i ett samhäl- le som belönar effektivitet, rationella metoder, rationell organi- sation, mätbarhet och kraftfull problemlösning. I industrisam- hället blir vi alla ingenjörer. Samhällsvetenskap och politik växer samman till social ingenjörskonst och mänskliga bekym- mer blir problem som kan lösas genom att samhällsingenjören skruvar lite på samhällssystemet.

Nu pågår en samhällsförändring, med informationsteknolo- gin som kraftfull motor, som i mycket påminner om industriali- seringen. Industriproduktionen fortsätter att öka, men dess vill- kor förändras så att ingenjören hamnar i bakgrunden på samma sätt som en gång bonden. I det här kapitlet försöker jag beskri- va olika inslag i den pågående samhällsförändringen som påver- kar det traditionella ingenjörsyrket och pekar fram emot en ny ingenjörsroll. Men först ett avsnitt om den gamla ingenjören, det moderna samhällets skapare och hjälte.

140

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 141

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

MASKINER – INGENJÖRER – FABRIKER

Med sina kunskaper om maskiner hade ingenjörerna en nyckel- roll i den industriella revolutionen, i utvecklandet av nya pro- dukter, i uppbyggnaden av fabriker och i ledningen och organi- sationen av arbetet i dessa fabriker. Ingenjörerna använde sin kunskap om maskiner när de organiserade arbetet med maski- nerna. De moderna fabrikerna blev själva en sorts maskiner.

Ingenjörer utbildas på tekniska högskolor utformade som andra skolor i industrisamhället, dvs som produktionsanstalter för utbildning på vetenskaplig grund. Skolan är en fabrik vid si- dan om samhället, där ingenjören ska lära för livet ute i den ”riktiga” fabriken. Med tiden blir det teoretiska, vetenskapliga innehållet i utbildningen alltmer omfattande. Samtidigt växer kraven på mer praktik, att under utbildningsmässiga former få se hur det går till ”i verkligheten”.

Med sin tekniska utbildning som grund har ingenjören hu- vudrollen i det moderna industriföretaget, ofta med uppgifter som kräver förmåga att leda och organisera arbete, marknads- föra, sälja, kommunicera, ge service och support. På skolan finns mycket liten plats för övning i dessa färdigheter, och än mindre tid för studier av samhällets utveckling och mänskliga behov. På grund av industriföretagens dominerande roll som ar- betsplatser och förebilder är det ingenjören som, ofta tämligen omedvetet, driver samhällsutvecklingen – men utan några sär- skilda kunskaper om samhället.

Sedan länge pågår en process för att förändra utbildningen av ingenjörer. Den bygger på att ingenjörsyrket ska behålla sin kärna av teknisk kompetens relativt oförändrad, men komplet- terad med kommunikativa färdigheter, samhällskunskap och humanistiska intressen. Min bedömning av läget är annorlunda och den förändring av ingenjörsyrket som jag förutspår är mer radikal. Med utgångspunkt i den pågående samhällsföränd- ringen ska jag beskriva en ingenjör som kan vara med och for- ma det nya samhället, en ingenjör inriktad på tjänsteutövning och teknikens användning, som uppfattar tekniken som ett

141

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 142

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

samhällsfenomen och som är medveten om sin roll som sam- hällsbyggare.

TJÄNSTEUTÖVNING

När ett samhälle först industrialiseras är behovet av produkter stort. Ingenjörerna blir experter på produktion. Med stigande produktivitet och växande marknader ökar sedan konkurren- sen, och fokus förskjuts från produktion och distribution till marknadsföring, försäljning och service. Samtidigt förändras produktionen från att huvudsakligen ha varit inriktad på tung industri till att bli alltmer konsumtionsinriktad. Om ingenjörer- na i 1900-talets början typiskt producerade maskiner som skul- le användas av andra ingenjörer, så måste de vid 1900-talets slut ägna sig alltmer åt produktion av konsumtionsvaror, service och användarsupport.

När fokus flyttar från produktion till tjänsteutövning, från fabrik till affär, flyttar också makten i näringslivet från industrin till marknaden. I denna utveckling följer naturligtvis ingenjörer- na med. De kan välja mellan att bli underleverantörer av bas- moduler i en allt mer standardiserad industriproduktion, utflyt- tad till någon kinesisk storstadsförort, eller att bli utvecklare, designers och marknadsförare av nya idéer, tjänster och pro- dukter på den globala marknaden.

Varor produceras med maskiner, men tjänster utövas med IT. När alla företag i första hand är tjänsteutövande, behövs en ny sorts ingenjör, som kan utveckla och använda informationstek- nologi för samarbete och sambetjäning. Dagens ungdomar vill hellre blir rockstjärnor än ingenjörer, men framtidens ingenjörer måste kunna även underhållning och medier. Det är inte ungdo- marna det är fel på, utan högskolor och företag som sitter fast i ett förlegat fabrikstänkande. Det är hög tid att börja utbilda morgondagens ”stå-upp-ingenjörer”.

142

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 143

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

TEKNIKANVÄNDNING

Om ingenjörerna i början av 1900-talet kunde koncentrera sig på att få tekniska artefakter att fungera, måste de nu i stället all- tmer uppmärksamma hur tekniken används, vilken roll den spe- lar i människors liv och hur väl den spelar den rollen. Denna förändring innebär en revolution för ingenjörskonsten genom att bädda in den i ett socialt sammanhang, och göra teknik i an- vändning snarare än tekniken själv till ingenjörens arbetsupp- gift.

Vi kan jämföra med hur den ökande miljömedvetenheten på- verkat ingenjörskonsten. Till att börja med var en typisk ingen- jörsreaktion att uppfatta miljöfrågor som konsekvenser som det ålåg politiker och andra beslutsfattare att hantera. När allmän- hetens intresse växte, kom frågorna att påverka ingenjörsarbetet och skapade på så sätt irritation. Så småningom kom dock mil- jöpåverkan att bli ett område för ingenjörskunnande: Vi har fått ingenjörsämnen som miljöteknik och fysisk resursteori, och en mer allmänt utbredd uppfattning att miljöproblem i själva verk- et är tekniska problem.

På liknande sätt kan vi se hur ingenjörsarbetet måste ta allt större hänsyn till sociala och mänskliga aspekter, i takt med att tekniken blir ett allt viktigare inslag i den moderna människans vardagsliv. Det är inte bara så att ingenjörens nya uppgifter krä- ver samhällskunskaper och social kompetens. Om det vore så enkelt, då kunde vi nöja oss med att importera några samhälls- vetare och humanister utan kunskaper i teknologi och låta dem ge kurser i ingenjörsutbildningen. Nej, i stället krävs det en för- ändring i vår syn på den tekniska kompetensen. Ingenjören be- höver inte i första hand nya förmågor vid sidan om de gamla. Ingenjören behöver förändra sina gamla förmågor.

Vid våra tekniska högskolor förvärvar ingenjörerna idag i bästa fall en någorlunda väl avgränsad teknisk kompetens. I denna ingår mycket litet kunskap om det sammanhang i vilket tekniken normalt förekommer och om vanor och kompetens hos de människor som där använder tekniken. När användarna

143

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 144

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

alls finns med är det som ”mänskliga faktorer”, vilka ofta läggs till i efterhand eller överlåts till ”kognitiva psykologer” att ta hand om. Men allt detta förändras nu.

Datortekniken har redan inneburit stora förändringar i vad som idag utgör teknisk kompetens. Vilken teknik du än arbetar med har programmering blivit ett allt större inslag i ditt arbete. Den pågående explosionen av informationsteknologi kommer att innebära ännu större förändringar.

Så länge datorer var en sorts maskiner och användes som au- tomater, låg deras användbarhet i att de kunde ersätta männi- skor. På samma sätt som när maskinerna tog över efter verkty- gen, innebar datortekniken att ingenjörerna kunde utveckla en kompetens som inte behövde räkna med någon användare. Kraften hos informationsteknologin ligger däremot i dess bero- ende av människor. IT är en teknik som, både som verktyg och som medium, involverar och utvecklar människors handlingar och mänsklig interaktion. Datorteknikens vision var en alltmer automatiserad värld, där maskinerna ersatt människorna. Med informationsteknologin är det i stället människorna som ham- nar i centrum. Tekniken blir ett kitt som håller oss samman, ett medium för våra tankar och drömmar, en arena för våra liv, ett njutningsmedel och ett stressmoment.

SYSTEM OCH TJÄNSTER

När du tar bilen och kör en sväng kan det verka enkelt och okomplicerat, men i själva verket är du beroende av ett omfat- tande och komplext system med bilar, vägar, trafikregler, bil- fabriker, bilverkstäder, bensinstationer, vägverk, trafiksäker- hetsverk, trafikpoliser, försäkringsbolag, vägskatter, kontrollbe- siktning, och så vidare. Ingenjörerna som bygger sådana system och vars uppgift det är att systemen fungerar, kommer av natur- liga skäl att fokusera systemen. De kommer att vilja påminna dig om systemet som gör din sväng med bilen möjlig, samtidigt

144

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 145

KAPITEL 1: KAPITELRUBRIK

som de kommer att vara tämligen lite intresserade av sådana svängar. Som vanlig bilist är du intresserad av de tjänster syste- met erbjuder. Som trafikplanerare, biltillverkare etc, är du mer intresserad av systemet, mindre av tjänsterna. Som bilist behö- ver du inte intressera dig för systemet, men som systemtillverka- re borde du samtidigt kunna se system och tjänster, och ju mer etablerat systemet blir, desto mer borde du fokusera tjänsterna.

Som det är med bilen är det med IT. Som systemutvecklare är vi i första hand intresserade av systemen, och missnöjda använ- dare försöker vi blidka genom att prata system med dem. Kanske vill vi rent av engagera användarna i utvecklingen av systemen. Men användarna bryr sig bara om de tjänster de kan utnyttja och i stället för att försöka få användarna att prata system med oss borde vi lära oss att prata tjänster med dem. Detta blir så mycket tydligare när datortekniken kombineras med teleteknik. Varje gång vi använder en telefon tar vi i an- språk delar av ett mycket komplext system, men inte bryr vi oss om det. När datatjänster blir teletjänster (och tvärtom) är det naturligt att tänka på samma sätt om dem.

När en teknik mognar behöver användarna inte längre bry sig om, eller ens känna till, hur den fungerar. Så flyttas fokus från system till tjänster. Att tända ljuset i ett rum kunde för 150 år sedan innebära rätt mycket arbete – och kompetens. Nu trycker vi på en knapp och de flesta av oss vet inte särskilt myck- et om vad som sedan händer, utom att lampan tänds såklart. På allt fler kontor tänds nu ljuset automatiskt när man går in i ett rum. Tjänsten ljus ingår i rummet. Du kan ta den för given på samma sätt som du tar golvet för givet.

Industrisamhället byggs av ingenjörer med systemkompetens, men marknadssamhället kräver tjänstekompetens. När konkur- rensen ökar, flyttas fokus i arbetslivet från system till applika- tioner, från produktion till försäljning, från produktionsproces- ser till försäljningssituationer, från produktionsorganisation till marknadsnärvaro, från processförbättring till produktinnova- tioner. Ingenjörerna tvingas allt längre ut på marknaden för att

145

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 146

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

bättre lära känna konsumenter och kunder. De måste lära sig umgås med sina kunder, bli som sina konsumenter, och dagligt umgänge räcker långt. Men umgänget måste kompletteras med inträngande etnografiska studier som kan gå bakom den alltför välkända ytan och lära känna alla de hemliga subkulturer, livs- stilar, inte minst tonåringarnas, vilka spelar en så viktig roll i 2000-talets konsumtionssamhälle.

SAMHÄLLET SOM TEKNIK

När samhällets fokus flyttar från produktion till service, måste också ingenjörskonstens inriktning förändras. Så länge ingenjö- rerna ägnade sig åt militära uppgifter, vägbyggen eller tung in- dustri och inte lade sig i vårt vardagsliv, så länge var det möjligt att resonera som om tekniken var någonting vid sidan om sam- hället. Vi kunde uppfatta tekniken som en grund för ekonomisk tillväxt, utan att ge den en huvudroll i själva samhällslivet. In- genjörerna kunde hålla på med sina maskiner någonstans i bak- grunden medan politiker, jurister och ekonomer på den upplys- ta scenen debatterade samhällets utveckling.

Så länge tekniken dominerades av verktyg och maskiner kun- de tekniken och samhället uppfattas som två fenomen vid sidan av varandra. Verktygen var något man kunde lägga ifrån sig och maskinerna hade sin plats i fabriken. Visserligen påverkades människan av tekniken, men den kunde ändå ses som något utanför och vid sidan om människan.

Informationsteknologin är annorlunda. I många avseenden är den en förlängning av oss själva, ett yttre minne, en bärare av vårt sociala nätverk. Och den har gjort oss uppmärksam på hur väsentlig tekniken alltid varit i vår identitet. Vad är en fotboll- spelare utan boll, en författare utan ordbehandlare, en musiker utan instrument, en konsult utan overheadbilder? Alla dessa rol- ler, som tillsammans utgör den moderna människans identitet, är otänkbara utan teknik.

146

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 147

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

Samhällsvetenskaperna har därför börjat ta tekniken på stör- re allvar. Äntligen börjar de förstå att tekniken är ett samhälls- fenomen minst lika väsentligt som politiken. De utarbetar kun- skaper och teorier om tekniken – hur den utvecklas, sprids, formar mänsklig verksamhet, begränsar och befriar oss, ger makt, kan kontrolleras. I en tid när ingenjören alltmer kommit att ägna sig åt teknikens användning, blir sådana frågor allt vik- tigare som ingredienser i den tekniska kompetensen. Så sker det ett närmande mellan ingenjörskonsten och samhällsvetenska- pen. Samhällsvetarna lär sig mer om tekniken, ingenjörerna mer om samhället.

Bör då ingenjörskonstens naturvetenskapliga arv komplette- ras med traditionell samhällsvetenskaplig teori? Nej, det är knappast lösningen. Redan tvingas ju den unge problemlösare som söker sig till en teknisk högskola att ta sig igenom år av gamla, väl etablerade, stendöda teorier i matematik och fysik. Det närmande som nu synes ske mellan ingenjörskonst och sam- hällsvetenskap inbjuder i stället till en helt annan vetenskaplig grund för dem båda.

ARTEFAKTVETENSKAP

I Herbert Simons underbara lilla bok från 1969, The Sciences of the Artificial, finns ett, alltför lite uppmärksammat program för en ny vetenskap som grund för ingenjörskonsten. Den moderna världen är en konstgjord värld, en värld av artefakter, säger Si- mon, men den moderna vetenskapen är en vetenskap om natu- ren. Någonting är fel. Vi lever inte längre i naturen utan i en ar- tificiell värld, men ändå bygger vi vår förståelse om världen på en vetenskap om naturen. I stället borde vi utveckla en veten- skap om den artificiella värld vi verkligen lever i, en vetenskap om artefakter.

Medan man i naturvetenskaperna undersöker hur saker och ting är, frågar man i artefaktvetenskaperna hur saker och ting

147

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 148

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

skulle kunna vara. Artefaktvetenskaperna är designvetenskaper. Ett av Simons motiv för sin kampanj för en vetenskap om arte- fakter är de stora brister naturvetenskaperna har som grund för utbildningen i praktiskt inriktade ämnen:

“In view of the key role of design in professional activity, it is ironic that in this century the natural sciences have al- most driven the sciences of the artificial from professional school curricula. Engineering schools have become schools of physics and mathematics; medical schools have become schools of biological science; business schools have become schools of finite mathematics … Few docto- ral dissertations in first-rate professional schools today deal with genuine design problems, as distinguished from problems in solid-state physics or stochastic processes.”

(sid. 56)

Naturvetenskaperna, säger man, ”upptäcker” hur världen är. Alla de som sysslar med att ”uppfinna” världen, gör så utanför vetenskapens råmärken. Det betyder att de som intresserar sig för den värld vi lever i, världen av artefakter, för att vinna ve- tenskaplig status måste avstå från att försöka förändra den. Men denna bild av vetenskapen är falsk. Vad är det kemister gör i sina laboratorier? De upptäcker världen genom att konstruera den. Naturvetenskaperna har på 1900-talet blivit alltmer artifi- ciella.

Vetenskapens idé är det moderna samhällets idé om rationa- litet: Att hålla sig till ämnet, respektera fakta och argument, ef- tersträva objektivitet och gå till verket systematiskt och meto- diskt. Denna idé är lika viktig i polisundersökningar, i rätten, i statsapparaten, i utbildningen, i sjukvården och i produktionen, som i vetenskapen. Men det är en idé som har ett pris. Genom att betona det systematiska i allt kunskapssökande förvandlas vetenskapen alltför ofta till ett byråkratiskt administrerande av idéer, och det kreativa inslaget i kunskapssökandet glöms bort.

148

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 149

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

Kreativiteten uppfattas som mindre rationell, ett nödvändigt men inte helt rumsrent inslag i det vetenskapliga arbetet. När en sådan vetenskapssyn får dominera ingenjörskonsten, förlorar denna sin innovativa kraft. I stället borde vi göra tvärtom, inse att den moderna vetenskapen i praktiken redan förvandlats till teknik. Vi söker inte längre kunskap genom att objektivt stude- ra givna fenomen. Vi söker kunskap genom aktiv konstruktion, innovation och manipulation. Vi bygger om världen för att lära känna den.

När samhällsvetenskapen imiterar naturvetenskaperna försö- ker den ge en objektiv kartläggning av samhället, när den an- vänder historievetenskapen som förebild strävar den i stället ef- ter insiktsfull förståelse. Men samhällsvetenskapens viktigaste uppgift måste naturligtvis vara att bidra till formandet av ett bättre samhälle genom innovativa förslag till hur samhället skulle kunna utformas. Samhället är en artefakt och samhällsve- tenskapen borde vara en artefaktvetenskap.

En artefaktvetenskap är i första hand innovativ, det är en de- signvetenskap. Artefaktvetenskapen förenar teknik och sam- hällsintresse i en ny förståelse av den värld vi skapar för oss att leva i. Den kan komma tillrätta med 1900-talets förvanskade bilder av tekniken som i första hand ett sätt att skapa tillväxt (ekonomi), som någonting spännande att utveckla (teknologi), som någonting farligt att varna för (humanism), som någonting självklart i vardagslivet, som någonting att bortse ifrån bland vetenskapsmän.

Naturen är inte till för oss, men våra artefakter är det, och det i är första hand därför de är intressanta att studera. Det grundläggande syftet för artefaktvetenskaperna är att skapa en artificiell värld som gör livet bättre att leva. Om ingenjörs- konsten behöver en vetenskaplig förankring är det i en sådan ar- tefaktvetenskap den borde söka den, snarare än i en vetenskap om naturen.

149

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 150

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

KONSTRUKTION OCH KULTIVERING

Ingenjörer konstruerar maskiner, hus, vägar, datasystem, och de gör det med utgångspunkt i matematik och fysik. Sådana kon- struktioner är döda. Om de är fysiska utsätts de visserligen för miljöpåverkan: De slits av vinden, bleks av solen och rostar av regnet. Men ändå, när konstruktionen är klar är ingenjörens uppgift avslutad. Sedan vidtar underhåll.

Hur annorlunda är inte trädgårdsarkitektens villkor. Man anlägger en trädgård med gräsmattor, buskar, en liten bäck och ett stenparti. När konstruktionen är klar går man förnöjd därifrån. Några veckor senare ser det bedrövligt ut. I gräsmat- tan frodas maskrosor, några buskar har dött, i stenpartiet är det fullt av ogräs, och bäcken har slammat igen.

Att konstruera en trädgård är något helt annat än att kon- struera en maskin. Att konstruera en maskin innebär att forma ett material. Allra helst vill man ha ett material som inte på nå- got sätt begränsar formen. Att konstruera en trädgård innebär i stället att ingripa i en process och försöka ge den en sådan rikt- ning att man får det önskade resultatet. Trädgårdar konstrueras egentligen inte, de kultiveras.

När man konstruerar måste man naturligtvis ha materialkän- nedom och man måste veta vilka påfrestningar konstruktionen kommer att utsättas för när den används. Men ändå klarar man sig med tämligen ytliga kunskaper om hur konstruktionen an- vänds. I stället kan man koncentrera sig på den funktonalitet man vill uppnå med konstruktionen och hur denna på bästa sätt kan åstadkommas. Konstruktion kan beskrivas som problem- lösning där problemet ges av den kravspecifikation man utgår ifrån. När problemet är löst är arbetsuppgiften utförd.

När man kultiverar blir man däremot aldrig färdig. Kon- struktionsarbetet innebär ett återkommande umgänge med kon- struktionen. Kultivering är tjänsteutövning snarare än varupro- duktion. Det är ett hantverk som kan rationaliseras genom att man lär sig utnyttja de processer man ingriper i på bästa sätt. Kultivering innebär ständiga ingripanden för att med små medel

150

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 151

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

ställa saker till rätta innan de spårar ur, men det är processerna själva som ska göra jobbet. Det är eleven som ska anstränga sig, inte läraren. På så sätt kan även tjänsteutövning få karaktär av massproduktion med kvalitet.

I industrisamhället dominerar ingenjören och dennes sätt att konstruera. Detta fungerar väl i många sammanhang, men när detta synsätt används på sådant som är levande, på människor, organisationer, i sjukvård och utbildning, service och försälj- ning, då går det illa. Utbildning och vård kräver kultivering. Du måste själv lära dig, själv bli frisk. Du kan behöva hjälp, men det är du som måste göra den avgörande insatsen. På samma sätt är det med organisering och omorganisering. Organisationer är mer som trädgårdar än som hus. De kräver ständig kultivering, annars växer de igen och återtar gärna den form de hade innan man genomförde sin konstruktion. Marknadsföring och service kräver umgänge med kunden. Om du verkligen vill lyckas i din försäljning måste du kultivera dina relationer med kunderna.

Ingenjörer är bra på att konstruera maskiner. Men de har mycket att lära när det gäller att kultivera organisationer. Sam- hällen är organisationer. De kan inte konstrueras, utan måste kultiveras. Hur annorlunda skulle det inte vara om ingenjörsut- bildningen i stället haft sin grund i biologin?

LIVSLÅNGT LÄRANDE

När hastigheten i näringslivet ökar, måste hastigheten i utbild- ningen öka. Det duger inte att under 4–5 år utbilda en ingenjör enligt fastlagda läroplaner som kanske varit oförändrade under flera år och med lärare som har mycket liten kontakt med när- ingslivet. När fabriken förlorar sin roll som centrum och bas för det moderna industriföretaget, måste utbildningsfabriken också avvecklas. Den nya ingenjörsutbildningen måste i mycket större utsträckning integreras med näringslivet. Utbildningen måste ut på marknaden.

151

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 152

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Industrisamhällets skola med sina läroplaner och sina idéer om utbildning som produktion i en fabrik långt ifrån den verk- lighet där eleven så småningom ska få använda sina kunskaper håller på att överges. Den snabba tekniska utvecklingen och samhällsförändringen tvingar fram idéer om livslångt lärande och samarbete. Förmågan att samarbeta och snabbt lära sig, blir viktigare än djupa kunskaper. Samarbete i grupper och nätverk premierar skillnader i kompetens snarare än den standardform som skolan ville ge oss alla. Vi arbetar oss raskt fram emot ett samhälle där skolan avvecklas och ersätts med inlärning som ett ständigt pågående inslag i all verksamhet.

För de tekniska högskolorna innebär detta ett mycket breda- re samarbete med näringslivet och samhället i övrigt. Studenter- na måste ut i verkligheten för att lära sig. Utbildningen måste bli mycket mer probleminriktad och problemen måste bli mycket mer realistiska – helst så realistiska att de är verkliga problem som någon vill ha en lösning på. I stället för att projekten har formen av avslutande examination i vilken tidigare inhämtade kunskaper ska prövas, blir projekten utgångspunkt för reflek- tion och inhämtande av nödvändiga kunskaper.

Med tiden måste detta innebära att våra ingenjörer utbildas i näringslivet snarare än på tekniska högskolor vid sidan om sam- hället. De tekniska högskolorna förvandlas till virtuella team av lärare, vilka utan särskild arbetsplats arbetar som konsulter och rådgivare i näringslivets lärande organisationer. Se där en utma- ning för våra gamla utbildningsfabriker!

HÖGSKOLAN SOM INNOVATIONSCENTRUM

Marknadssamhället är ett onlinesamhälle. Nyheter produceras inte för att sedan distribueras. Nej, vi är med när det händer. Live. Tjänster utövas med omedelbar återkoppling så att de kan anpassas efter våra krav och önskemål. Varor produceras inte med förhoppning om att sedan kunna säljas, utan får alltmer

152

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 153

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

karaktär av tjänster vilka får sin form i utövningen. I mark- nadssamhället blir också högskolan online. Utbildning och forskning blir tjänsteutövning i den värld där kunskapen ska an- vändas.

Sedan 1970-talet talar vi om högskolans tre uppgifter: ut- bildning, forskning och information. Så tänker industrin: pro- ducera först och sedan distribuera. Högskolan är en fabrik som har svårt att nå ut till samhället. Den bygger informationsavdel- ningar, har öppet hus och övar sina lärare och forskare i popu- lärvetenskap. I marknadssamhället sker utbildning och forsk- ning inte i fabrik utan på marknaden, ute i samhället, och frågan är inte hur högskolan ska få kontakt med näringsliv och sam- hälle, utan vad den ska bidra med. Jag kan se två uppgifter för högskolan i marknadssamhället: som innovationscentrum och som framtidsarkeologisk ”tänketank”.

Utbildning av ingenjörer, läkare, journalister, psykologer, präster och lärare sker bäst genom ett lärlingssystem i en väl fungerande arbetsgemenskap. Forskning sker på samma sätt bäst i det näringsliv eller samhälle som vill använda sig av forsk- ningsresultaten i sin affärsutveckling. Utbildning och forskning skulle kunna distribueras ut i näringsliv och samhälle och hög- skolans roll skulle kunna begränsas till att värna medborgarnas intressen genom att ställa krav och utfärda legitimationer. Det skulle egentligen inte behövas någon särskild institution för ut- bildning och forskning, någon högskola. Men en högskola kan spela en roll för att värna de värderingar om tankefrihet och kreativitet som under århundraden byggts in i universitetsidén. Genom att samla ungdomarna i en sådan institution när de ska ta avstamp ut i vuxenlivet skapas en väldig kraftresurs av stor betydelse för samhället som helhet.

Ett samhälle i utveckling behöver nya idéer och högskolans första uppgift i marknadssamhället är just som innovativ resurs. En utbildning och forskning, väl integrerad med näringsliv och samhälle, men med högskolan som mötesplats, med inriktning på tjänsteutveckling, skulle kunna vara en betydelsefull natio-

153

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 154

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

nell resurs, som samtidigt som den slussar in våra ungdomar i vuxenvärlden utmanar dem att utveckla denna värld. Student- revolten, Vietnamrörelsen, medborgarrättsrörelsen, hippies, gröna vågen, miljörörelsen, finansvalpar, IT-entreprenörer och IT-bubblan – alla var de innovationer som kokades ihop av stu- denter, i eller just avhoppade från högskolan. Högskolan med dess studenter är en innovativ kraftresurs som samhället skulle kunna utnyttja mycket bättre.

Denna utveckling förefaller mig självklar, men alla håller inte med. Tvärtom, många oroar sig idag för att det allt närmare samarbetet mellan näringsliv och forskning genom att hota högskolans frihet kommer att reducera dess innovativa kraft. Man varnar för att forskarnas nyfikenhet kvävs, och de riktigt geniala upptäckterna går förlorade när kortsiktiga näringslivs- intressen styr forskningen. Man bör ta dessa varningar på allvar, men samtidigt måste man vara medveten om att de ger en täm- ligen skev bild av forskningens villkor..

I diskussionen om forskningens frihet och grundforskningens betydelse ställer man ofta mot varandra en forskning som är styrd, antingen av näringsliv eller offentlig sektor, mot en forsk- ning där forskarens nyfikenhet bestämmer inriktningen. Men detta är en samhällsvetenskapligt naiv och idylliserad beskriv- ning av forskningens villkor. Forskning är i själva verket ett ex- tremt politiserat karriär- och maktspel, där forskare bildar kot- terier som bekämpar varandra, bygger imperier med nepotism och mobbing, och inställsamt vänder kappan efter vinden. Ju friare forskningen blir, desto mer modebestämd blir den. Forsk- ningen har sin medievärld med kändisar och soffor – vi kallar dem paneldebatter – och det gäller att forska om det som är inne just nu för att synas, bli citerad, få inflytande, göra karriär, tjä- na pengar.

Forskarnas frihet och nyfikenhet är ingen garanti för grund- forskning och forskning som mer långsiktig innovativ resurs. Forskare är människor och de är varken mer eller mindre nyfik- na, långsiktiga eller fria än människor i näringslivet. Nej, det är

154

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 155

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

forskningens kvalitetssystem, när det fungerar någorlunda väl, utan korruption och alltför stora inslag av modekänslighet, som utgör forskningens egenart och garanterar forskningens kraft som innovativ resurs.

Industrin har under 1900-talet utvecklat kvalitetssystem för rutinmässig produktion. Vetenskapen har ett betydligt äldre kva- litetssystem för innovativ verksamhet. Det är när näringslivets styrning av forskningen ifrågasätter vetenskapens interna kvali- tetssystem som forskningen hotas. Men så länge den vetenskap- liga kvalitetssäkringen betonas – med aktivt deltagande i veten- skapliga konferenser, vetenskapligt granskade publikationer, öppna seminarier, examina, disputationer, docentutnämningar och forskarkarriärer – är det bara en fördel om forskningen får sin styrning av verkliga samhälls- och näringslivsbehov snarare än av forskarvärldens interna såpoperaproducenter.

Om det ska bli något av forskningen, om de idéer som ut- vecklas ska få någon effekt, måste ju för eller senare någon or- ganisation implementera idéerna. Det kan ske genom nyföreta- gande, utveckling inom redan existerande företag eller genom att en myndighet, en politisk organisation eller medier låter idéerna påverka sin verksamhet och ger dem spridning. Ur ett nationellt perspektiv är det såklart en fördel om det är en svensk organisation som drar nytta av svenskars forskning. Att så ska ske underlättas naturligtvis av att organisationen som ska im- plementera forskningsresultaten har en stabil relation till fors- karna och redan från början är med och ställer krav, och själv- klart betalar.

Skillnaderna mellan utbildning och forskning är flytande och tillsammans utgör högskolans kunskapsutveckling en viktig re- surs i det nationella hushållet. Som sådan är den såklart kon- kurrensutsatt och här väntar viktiga uppgifter för högskola och samhälle att hantera i ett alltmer internationaliserat näringsliv och en alltmer internationaliserad högskola. Vem ska betala högskolans innovativa tjänsteutveckling? Vem ska få tillgång till den? Ibland får jag intrycket att svårigheten att besvara dessa

155

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 156

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

frågor är förklaringen till det valhänta sätt vi idag förspiller så mycket av denna viktiga nationella resurs.

I början av 1800-talet var Sverige ett fattigt bondland, men det var rikt på resurser. I England hade industrialiseringen ätit upp skogen och bristen på trävaror var besvärande. Den svens- ka skogen var i stor utsträckning i statens ägo, men staten sak- nade vilja och förmåga att exploatera denna väldiga naturre- surs. Driftiga individer från England, sådana som bröderna Dickson, kom då till Sverige och byggde sågverk långt upp i Norrland. De exploaterade den skog svenskarna på egen hand inte förmådde utnyttja. De skapade väldiga förmögenheter. De fällde till och med träd på statens mark utan att ha tillstånd till det (s k baggböleri). Så inleddes industrialiseringen av Sverige.

I 2000-talets marknadssamhälle är det kunskap snarare än skog som är den viktigaste resursen. Och i väldigt stor utsträck- ning finns kunskapen i våra statliga högskolor. Men även denna gång saknar staten vilja och förmåga att exploatera denna väl- diga resurs. Ska vi vänta på att driftiga utlänningar kommer till Sverige och genom baggböleri tömmer våra högskolor på kun- skap? Eller ska vi göra det själva den här gången? Vi behövde hjälp att få igång industrialiseringen och det verkar som om vi behöver hjälp att ta steget in i marknadssamhället. Vi borde skämmas.

DET GODA IT-SAMHÄLLET

Ett samhälle i utveckling behöver en mer grundläggande diskus- sion om utvecklingens inriktning. Vilket samhälle är det vi vill utveckla? Högskolan har här sin andra uppgift som samhällets framtidsarkeologiska ”tänketank”, en mötesplats för samhälls- kritik, scenariobyggande, värderingsfrågor och ideologisk de- batt. Denna uppgift blir allt viktigare i ett samhälle där den po- litiska debatten tenderar att bli allt ytligare och kortsiktig, där politiker blir alltmer lika dammsugarförsäljare.

156

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 157

KAPITEL 8: EN NY INGENJÖR

IT-äventyret började redan 1994, när Bildt skickade e-post till Clinton och tillsatte en IT-kommission för att Sverige skulle ta IT-språnget. Internet blev känt för en större allmänhet och snart ville företagen ha hemsidor. Framfab, Spray, Icon, Cell etc var framgångsrika små webbföretag innan den stora börsuppgången började. Mycket tack vare mediernas fokusering på börsen för- vandlades IT från något som skulle ge ”vingar åt människans förmåga” till att bli något som skulle göra oss alla rika på aktier.

Det var roligt så länge festen varade, men nu är vi tillbaka i vardagen igen. Vi har fått ett lärorikt exempel på hur ny teknik kan skapa tillväxt, hur den förmår pumpa upp ekonomin. Men tekniken är också den väv ur vilken vårt samhälle växer, en form för våra liv. Klockan, bilen, teven, spisen, bussen, telefonen, e- post – tillsammans ger de min vardag dess form. Därför är det hög tid att vi till frågorna om tillväxt lägger dem om den goda tekniken, det goda samhällets teknik.

3G och mobila tjänster är ju inte bara, eller ens i första hand, till för att telekombolagen ska gå bättre på börsen. Och den vik- tigaste frågan är väl knappast hur mycket abonnenterna är be- redda att betala för 3G. I stället borde vi såklart fråga oss hur mobila tjänster kan göra våra liv bättre, lyckligare, hur vi med mobila tjänster får ett bättre, godare samhälle för alla.

Det pågår en samhällsrevolution. Villkoren för näringsliv, ar- betsliv och vardagsliv förändras. Ingen kan ha någon särskilt välgrundad uppfattning om vart samhällsutvecklingen är på väg, annat än på några få års sikt. Men det här kapitlet har inte handlat om framtiden utan om de krav som idag ställs på in- genjören. Vad framtiden kommer att kräva återstår att se.

Idag vill vi ha en ingenjör med intresse för tjänsteutövning och teknikens användning, med insikter om tekniken som samhälls- fenomen och medvetenhet om sin roll som samhällsförändrare. Vi vill ha en ingenjör som inte deformerats av lång vistelse på institution, utan som lär sig det mesta av vad hon kan på mark- naden. Vi vill ha en ingenjör som vet mer om IT än om maskiner, och därför kallar vi henne ibland, lite skämtsamt, för ”itenjör”.

157

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 158

KAPITEL 9

Tekniken som livsform

Våra liv får sin form av tekniken. För 100 år sedan var vi bön- der. Sedan blev vi fabriksarbetare. Och så kontorister. Nu är vi nätverkande nomader på språng mellan mötena. Våra projekt och drömmar präglas av tekniken. Antingen vill vi röja en åker, distansläsa till ingenjör på kvällarna, avancera till kontorschef eller bli programledare i TV. Våra liv får sin form av tekniken och de förändras därför när tekniken utvecklas. Utan teknik skulle vi leva som apor. När det mänskliga samhället och kultu- ren först börjar utvecklas sker det genom att vi börjar använda verktyg. Ju fler verktyg som utvecklas, desto rikare blir kultu- ren, och desto mer mångfald får livet.

Så småningom växer det fram en dröm om att automatisera verktygen. Redan de gamla grekerna hade den drömmen. Ge- nom automatisering skulle tekniken befria oss från arbetet med verktygen. Med industrialiseringen kunde denna dröm förverk- ligas. Med maskiner automatiserades produktionen av livsme- del och varor och vi befriades från slitet med högafflar och spa- dar, hammare och såg. Konstnären behövde inte längre riva sin färg, skribenten doppa pennan i bläckhornet. Maskinerna befri- ar oss från fysiskt arbete, men vad ska vi då ägna oss åt? Ska vi bli apor igen? Är inte det en märklig dröm?

Så länge maskinerna endast klarar fysiskt arbete måste vi na- turligtvis övervaka dem, planera deras verksamhet, programme-

158

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 159

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

ra dem. I en alltigenom automatiserad värld har maskinerna ta- git över alla arbetsuppgifter utom de rent intellektuella. Och, skyndar jag mig att tillägga, de emotionella. Det viktiga på 2000-talet är inte en doktorsexamen, vilket somliga amerikans- ka forskare hävdar, utan den emotionella förmåga som behövs i nästan all tjänsteutövning, det må gälla utbildning, vård, för- säljning eller ledarskap.

Men vad är det som säger att vi inte kan automatisera även dessa arbetsuppgifter? Är det inte det informationsteknologin lovar oss att göra? Med datateknik kan vi bygga automatiska la- ger. Maskinernas arbete övervakas av datorer och det är dato- rerna som ser till att lagret alltid har det optimala innehållet, i god ordning, på rätt plats. Stormästaren i schack är inte längre en människa utan en dator och japanska forskare spår en fram- tid där åldringsvården alltmer tas om hand av emotionellt kom- petenta robotar. Men i en sådan helautomatisk värld, vad ska vi människor göra? Och är informationsteknologin verkligen så fantastisk som dessa forskare tror? Kan datorer tänka?

TÄNKANDE MASKINER

De första elektroniska datamaskinerna som konstruerades un- der det andra världskriget var imponerande. I populärpressen beskrevs de som ”elektronhjärnor”, och även i forskarvärlden gjordes jämförelser mellan maskinernas elektronrör och hjär- nans nervceller. De nya maskinerna stimulerade intresset för en hel rad nya forskningsområden: informationsteori, systemteori, kommunikationsteori, spelteori, automatteori. Forskare från de mest skilda discipliner drömde om en generell systemteori för maskiner, människor och samhällen.

Mycket snart skulle dock intresset vända sig från maskiner- nas hårdvara till möjligheten att med alltmer avancerade pro- gramspråk öka deras funktionalitet. Intresset för likheten mel- lan datamaskinen och hjärnan övergick i en fascination inför

159

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 160

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

möjligheten att uttrycka människans mentala förmågor i ett da- taprogram. Detta var en storslagen dröm i en tid när maskiner- na ännu var ohanterliga kolosser och de första programspråken just höll på att utvecklas. Men det var en dröm som hade sin grund i ett teoretisk resonemang med rötter långt tillbaka i den västerländska filosofin.

Under 1900-talet hade matematikfilosofi och logik gjort sto- ra framsteg med att utveckla och konkretisera de idéer, som först formulerades tydligt redan på 1600- och 1700-talet, om tänkande som beräkning. Om tänkande är beräkning är det inte alls orimligt att uppfatta datorn som en tänkande maskin. Men för att datorn ska kunna tänka måste den programmeras, upp- giften måste ges en form som maskinen kan hantera. Tänkande maskiner är möjliga om vi kan finna de regler eller algoritmer som beskriver tänkandet och sedan genom programmering im- plementera dem på en dator.

Det som gav forskningen om artificiell intelligens (AI-forsk- ningen) en sådan kraft var inte den principiella idén om en tän- kande maskin utan att många av AI-forskarna så självsäkert häv- dade att projektet var praktiskt genomförbart. Om 30 år, sade Herbert Simon redan på 1950-talet, kommer maskinerna att vara intelligentare än människorna. Denna optimism påminner rätt mycket om det sena 90-talets optimism inför Internet och den gjorde AI-forskningen till en dynamisk kraft i datateknikens utveckling. Inte minst fick den militärerna att ta fram plånboken.

AI-FORSKNINGENS UTVECKLING

De tidiga AI-forskarna var intresserade av allmän intelligens. De ville bygga maskiner som kunde klara det så kallade Turing- testet, dvs vara så intelligenta som vi förväntar oss att folk är vid en ytlig kontakt. Oj, oj, då har vi långt kvar. Men när AI-forsk- ningen utvecklades inriktades den mot mer hanterliga, mer spe- cialiserade uppgifter. Det kunde antingen handla om väl avgrän-

160

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 161

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

sade kunskapsområden (som i försöken att bygga expertsystem) eller om särskilda kunskapsförmågor (språkförmåga, bildi- genkänning, inlärning). AI-forskningens uppgifter anpassades också till den mer allmänna utvecklingen av datatekniken.

När intresset för grafiska användargränssnitt blev stort på 1980-talet inriktades AI-forskningen på att försöka utveckla gränssnitt som automatiskt anpassades till användarens förmåga och preferenser. Med Internet fick vi ett intresse för intelligenta agenter, programvaror som, utan att vi behöver engagera oss, sorterar vår e-post, sköter vår kalender, skickar dokument dit de ska, tar hand om betalningsuppdrag, handlar aktier, och så vida- re. Och med mobiltelefonen följer naturligtvis krav på röststyr- ning, programvaror som gör det möjligt för oss att göra allt det vi vill göra på Internet medan vi kör bil eller promenerar.

AI-forskningens inriktning och uppgifter har förändrats med datateknikens utveckling. De första datamaskinerna var auto- mater, stora maskiner som körde sina program utan mänsklig inblandning. De passade väl in i och bidrog till karaktären hos efterkrigstiden, 1950- och 60-talet, med dess tro på helhetslös- ningar, systemtänkande och stora system. 80-talets persondato- rer var i stället verktyg som du höll i handen och ständigt inte- ragerade med, medan 90-talets mobila terminaler var redskap för kommunikation människor emellan.

AI-forskningens ursprungligen så stortstilade projekt att byg- ga en tänkande maskin har upplösts i ett växlande antal, tämli- gen vardagliga uppgifter med ambitionen att utveckla lättan- vända och smarta programvaror som förenklar användningen av informationsteknologin. Samtidigt har forskningens syn på medvetandet som ett enhetligt fenomen och intelligensen som en allmän förmåga, övergetts till förmån för en betydligt mer post- modern uppfattning om löst sammanhängande, föränderliga aktiviteter och förmågor.

AI-forskningens dröm om tänkande maskiner är idag varken upphetsande eller hotfull. Vi har förändrats. I en värld där gen- tekniken har visat oss att liv kan utvecklas i provrör, organismer

161

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 162

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

klonas och modifieras, där biotekniken lovar oss en framtid med allt komplexare hybrider mellan människor och teknik, har de filosofiska frågorna om människans natur förlorat sin abso- luta karaktär. De har ersatts av frågor om hur vi bäst kan an- vända den fantastiska tekniken utan att förstöra livet på jorden eller skapa en fasansfull värld.

Vi skräms inte längre av tänkande maskiner och tvivlar inte på att våra maskiner kommer att bli allt intelligentare. Men vi tror inte att de kommer att ta makten över oss på något annat sätt än tekniken redan tagit makten över oss. Vi tror inte längre att det sant mänskliga är att tänka och även om vi gör det, så tror vi inte att de tänkande maskinerna för den skull kommer att göra oss mindre mänskliga. Vi har utvecklat ett mer pragmatiskt förhållningssätt till tekniken samtidigt som vi börjat förstå vil- ken enorm roll den spelar i våra liv.

AUTOMATISERING OCH IMITATION

När vi tänker gör vi det med hjälp av artefakter, konkreta och abstrakta. Hur mycket skulle vi kunna tänka om vi inte hade språk, matematik, böcker, bilder, papper och penna, datorer? Det vi kallar intelligens, tankeförmåga, är att ha tillgång till och förmåga att använda dessa tänkandets verktyg. Det är klart att vi tänker med hjärnan, men utan verktygen står vi oss slätt. Att tänka med bara hjärnan är ungefär lika svårt som att bygga hus med bara händerna.

De intellektuella verktygen kan automatiseras på samma sätt som vi under 1900-talet automatiserat det ena materiella verk- tyget efter det andra. I stället för att vrida på borrsvängen, hål- ler jag nu i borrmaskinen. I stället för att dra sandpapperet fram och tillbaka, håller jag i slipmaskinen. Mycket av AI-forskning- en kan beskrivas som sådana automatiseringsprojekt. En simpel fickkalkylator, en räknemaskin, är vid närmare eftertanke ett exempel på automatisk intelligens.

162

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 163

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

Men om vårt tänkande är så beroende av artefakter, vad är då naturlig intelligens? Skicklighet i att använda dessa artefak- ter? Och hur går det med den skickligheten när artefakterna automatiseras? Förlorar vi vår förmåga att tänka, ungefär som de flesta av oss förlorat, eller aldrig utvecklat, någon vidare för- måga att meka med bilmotorer? Eller skaffar vi oss nya förmå- gor att använda nya intellektuella verktyg när vi inte längre be- höver harva med rättstavning och multiplikationstabell?

Om vi tror att det mesta tänkandet ligger i artefakterna – utan artefakter skulle vi tänka lika lite som de andra aporna – är tänkandet kulturellt snarare än biologiskt eller psykologiskt. Medvetandet självt visar sig vara mest en artefakt. Projektet att bygga tänkande maskiner har då mycket lite med oss att göra. Uppgiften är att automatisera några av våra verktyg.

Men det är klart att hjärnan är intressant och det är klart att vi kunde tänka oss att bygga tänkande maskiner genom att byg- ga kopior av oss (även om det finns andra och roligare sätt att göra detta). Dessa kopior skulle sedan tänka genom att använ- da de verktyg som vi använder när vi tänker. I stället för att byg- ga en kalkylator skulle vi bygga en maskin som kunde lära sig multiplikationstabellen och att räkna med penna och papper.

Men varför skulle vi vilja bygga sådana maskiner? Det skulle vara ett sätt att studera oss själva. Men försöken att bygga tän- kande maskiner som imiterade oss kunde också motiveras med uppfattningen att våra hjärnor av någon anledning är överlägs- na våra artefakter. Det är inte ovanligt att biologer angriper tek- niker på just detta sätt: Hur överlägsna är inte naturens lösning- ar jämfört med människans torftiga artefakter. Hur fantastisk skulle inte en datamaskin vara som arbetade enligt samma prin- ciper som den mänskliga hjärnan jämfört med de maskiner som utvecklats med logiken som grund.

Detta tror jag är en missuppfattning. Naturen har sina förde- lar, men många mänskliga artefakter utnyttjar principer som är kraftfullare än de vi finner i naturen. Hjulet är ett enkelt exem- pel. Tänkandets artefakter är andra sådana exempel. Det som

163

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 164

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

gör oss till människor är inte hjärnan utan våra artefakter. Inte för att hjärnan är ointressant, men om vi verkligen vill utveckla vår förmåga att tänka gör vi det bäst genom att utveckla våra in- tellektuella artefakter.

VI TÄNKER MED TEKNIK

Själv tänker jag nuförtiden bäst med ett tangentbord och en skärm. Jag skriver en mening, läser den och funderar. Det går bra med penna och papper också. Som regel är jag ensam när jag tänker. Boken, anteckningsblocket, skissblocket är individu- ella redskap. Platon hade en annan syn på tänkandet. För Platon var tänkande något man gjorde tillsammans i ett samtal, i en di- alog. Och det är klart att även i vår av skriftspråket dominerade värld sker mycket tänkande på det sättet: sammanträden, pla- neringsmöten, brainstorming, telefonsamtal.

Persondatorerna med sina ordbehandlingsprogram förstärk- te det individuella tänkandet, men e-post, chat och mobiltelefo- ner bidrar till att göra oss mer muntliga. Böcker är till för isole- rade människor. Med boken drar vi oss tillbaka för att tänka. Telefoner ökar i stället vår interaktion. I böckernas värld behö- ver du ett bra bibliotek om du verkligen ska ägna dig åt tan- kearbete. I en värld av mobiltelefoner har du ett nätverk av kon- takter att tillgå när du behöver information. Ditt nätverk är ditt bibliotek.

Det är inte lätt att veta om det ensamma tänkandet ger an- norlunda resultat än tänkandet i dialog. Vi har kanske en före- ställning att filosofen, trots Platons förebild, är en ensam tänka- re och att tänkandet i grupp tenderar att bli ytligare. Det krävs ett ensamt, romantiskt geni för att åstadkomma verkligt nytän- kande. Om detta är riktigt blir kanske IT-samhället ett ytligare samhälle. Under alla förhållanden blir det ett snabbare samhäl- le. Med hela världens bibliotek tillgängligt på din 3G-telefon, ökar tempot i tänkandet. Väntetiderna blir kortare och kortare,

164

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 165

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

men kanske var det just i väntrummen som tanken tog de avgö- rande sprången.

BOKEN ÄR DÖD

I industrisamhällets skola var boken arbetsredskapet framför andra. Du satt där i din bänk med din arbetsbok uppslagen framför dig. Utbildningen byggdes upp av ett antal läroböcker som man skulle ta sig igenom. Bäst var den som hade kommit längst i boken. ”Boken kommer alltid att finnas,” brukar för- fattare, förlagsfolk och andra med boken som levebröd, hävda. Som allmänt förekommande bruksföremål har boken visserli- gen bara funnits i drygt 100 år, men den kommer alltid att fin- nas, säger man. Äsch, boken är snart död.

Böcker är sällskap för isolerade människor. Ensam på landet, ensam i staden, ensam på resan, kan du trösta dig med en bok. Men med IT är du aldrig ensam och ju mer IT, desto mer närva- rande blir ditt nätverk. Böcker är arbetsredskap att tänka med. Men vi tänker bättre med levande människor än med döda och IT ger oss, till skillnad från boken, tillgång till levande människor.

Böcker är förpackningsenheter för materiell transport av in- nehåll, men nätet är ett överlägset medium för sådan transport. Först transporterar vi böcker över nätet, men snart inser vi nä- tets möjligheter att gå utanför bokens tvångströja. Jag skriver en text direkt på nätet. Mina läsare kan följa med när texten växer fram. Processen är ofta lika intressant som produkten. Läsarna kan ingripa med kommentarer, frågor, tolkningar. Och så växer det fram en hypertext, skriven av oss alla, ett öppet interaktivt nätverkande utan slut, ett samtal. Texten är sluten, hypertexten är öppen. Den slutna texten är en dröm om något avslutat, nå- got entydigt bestämt, en grund att stå på: tyska grammatiken, Sydamerikas geografi, Churchills självbiografi.

Men ändå, se dig omkring, inte kan du väl tro att människor kommer att sluta läsa böcker? Romaner om kärlek på lasarett

165

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 166

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

att drömma sig bort med eller deckare att slukas av en grå no- vemberkväll – de kommer väl alltid att finnas? När man försva- rar boken vill man leva kvar i 1900-talet. På 1900-talet vill vi ha grundlighet, tid till isolerad eftertanke och noggranna förbere- delser. Vi förhandsgranskar, planerar, skriver kontrakt, gör upp en budget.

Men IT skapar ett nytt samhälle, nya människor, nya sätt att leva. På 2000-talet vill vi ha tillgång till vårt nätverk av männi- skor för snabb avstämning. Ett misstag kan snabbt korrigeras. Livet är ändå bara provisoriskt. På 1900-talet arbetar vi fem da- gar i veckan, affärerna har stängt på söndagar, teven är slut före midnatt, barerna stänger klockan 1. Böckerna behövs. Med IT får vi tillgång till allt som händer och hela tiden händer det nå- got. IT öppnar världen, ökar konkurrensen, höjer tempot. Vem har tid att läsa?

1900-talets bokläsare tar en paus från livets ström för att re- flektera eller drömma sig bort. Hon står vid sidan av livet, vilar sig en stund i det förflutna (som om hon läste en tidning från förra året). 2000-talets människa är ständigt online. Livet är kort och snart är det slut. Med IT kan det pågå 24 timmar om dygnet. Sju dagar i veckan.

TÄNKANDETS FUNKTION

Varför tänker vi? Vad är tänkande? Också det beror på vilken den dominerande tekniken är. På 1900-talet beskrivs tänkande ofta som problemlösning. Tänkandet, precis som tekniken i in- dustrisamhället, är instrumentell. Vi tänker för att komma på vilken teknik vi ska välja för att nå vårt mål, hur tekniken ska användas, eller om det behövs en helt ny teknik och hur den skulle kunna vara beskaffad.

Men det är klart att mycket av det vi kallar tänkande inte är problemlösning, inte är rationellt tänkande i denna bemärkelse. När vi tänker för att försöka förstå ett fenomen, en mänsklig

166

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 167

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

handling, ett konstföremål, när vi försöker komma på vad något är eller betyder, kan vi såklart tala om problemlösning, men vi försöker lösa ett tolkningsproblem, inte ett instrumentellt pro- blem. I ett samhälle dominerat av IT och kommunikation kom- mer det instrumentella tänkandet fortfarande att spela en stor roll, men viktigare blir ändå det tänkande som söker uttryck och som brottas med tolkning. Ingenjören får träda tillbaka för in- formatören, designern eller rentav konstnären. Eller lite krassa- re, i en värld av tjänsteutövning och affärer snarare än tillverk- ning och produktion, där måste vi lära oss att tänka som säljare.

I industrisamhället, med dess naturvetenskap, mekaniska världsbild och industriella massproduktion, dominerar proces- serna. Tänkande och inlärning beskrivs gärna som processer. Processen leder från en situation till en annan. Att kunna hante- ra processer är en viktig kompetens i allt förändringsarbete. Men minst lika viktigt är att rätt förstå och identifiera situa- tioner. Det hjälper föga hur duktig läkaren är på att behandla om hon slarvar med diagnosen. Ju mindre rutinmässigt ärendet är och ju mer unik, komplex och betydelsefull situationen är, desto större uppmärksamhet fordrar den. I ett samhälle domi- nerat av individuell tjänsteutövning, i en tid som fokuserar mänsklig interaktion, är det situationer snarare än processer som hamnar i fokus.

Det tänkande som är arbete förändras såklart när arbetslivets villkor förändras. Just nu inriktas näringslivet alltmer på att göra affärer, att förmedla tjänster, gärna elektroniska sådana, snarare än på att tillverka produkter. Vi lever alltmer i de snab- ba klippens ekonomi och tänkandet utvecklas därefter. Nu gäl- ler det att tänka snabbt. Det gäller att kunna läsa situationen, tolka den rätt, att kunna improvisera, ta initiativ och handla flexibelt, snarare än att tillämpa metoder och följa instruktioner. Att tänka blir detsamma som att tolka och förstå komplexa si- tuationer, snarare än att föra komplexa resonemang och utföra stora beräkningar.

167

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 168

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

TÄNKANDET ÄR SOCIALT

Även om det är sant att tänkande på 1900-talet är något du gör ensam med en bok – det är så vi lär oss tänka i skolan, är det samtidigt klart att det mesta tänkandet i vår tid sker i organise- rade former i arbetslivet. Tänkandet är en social aktivitet, där varje individ bidrar med en liten del till en gemensam produkt. Fabrikerna försökte vi organisera så att arbetarna blott blev kuggar i en mekanism. Tänka, det skulle man göra på kontoret.

Men även kontoren strävade efter att bli maskiner, byråkra- tiskt välorganiserade, objektiva och reglerade system. I 1900-ta- lets maskinlika kontorsorganisationer organiseras tänkande som informationsbehandling, dokumenthantering, ärendehan- tering – en process där en sak, ett ärende, en fråga, behandlas och raffineras i en på förhand definierad produktionsprocess. Lärande uppfattas på samma sätt och utbildning organiseras som en alltmer välbestämd process där lärarna gör sina insatser i en läroplansdefinierad produktionslinje som kräver långa om- ställningstider.

Annorlunda blir det när IT tar över som främsta arbetsred- skap. Arbete blir prat och möten snarare än dokumenthanter- ing, och tänkande blir något vi gör tillsammans. I 2000-talets nätverkande tjänsteutövning blir tänkande interaktion, situa- tionsbestämd handling, och kännetecknas av kreativitet, tolk- ning och improvisation snarare än metoder, kvantifiering och rutin. Med försäljning snarare än produktion som förebild blir läraren en duktig situationsläsare som lär ut förmåga att tolka och förstå situationer. Skolfabrikernas specialiserade lärmiljöer förlorar sin särställning när det ständiga, livslånga lärandet åter- får sin status och utbildning blir en samhällsdimension snarare än en produktionsorganisation.

168

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 169

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

TEKNIKEN SOM METAFOR

Var får vi alla våra idéer ifrån? Många hämtar vi från tekniken. När Platon filosoferar om människan och samhället, är det med hantverket som förebild. Platons själ är en hantverkare, som i varseblivningen ger form åt världens materia. Läs igen vår bibels skapelseberättelse – vilken utmärkt beskrivning av en hantver- kare i arbete. Mycket av tekniken i det antika Grekland utnytt- jar cirkelrörelser: svarven, spinnsländan, drejskivan, hjulet. Inte konstigt att solen blir ett hjul som rullar över himlen och cirkeln den perfekta formen, den perfekta rörelsen.

När maskinerna börjar spridas under den sena medeltiden blir de kraftfulla förebilder för tänkandet. Descartes bygger leksaksmaskiner och tänker sig kroppar som maskiner. Hjärtat visar sig vara en pump. Ja, hela universum är en maskin och vi får en mekanisk världsbild. Själen blir i modern tid en maskin – en telegrafstation, en telefonväxel, ett datorprogram.

När datatekniken först börjar användas förstärks maskiner- nas makt över vår tanke. Datamaskinerna ger oss system, regler- mekanismer, robotar och styrning. Datasystem, systemutveck- lingsmetoder och systemtänkande dominerar den tidiga användningen av datorer. Men IT är mycket annorlunda. IT är en telefon och den dominerande metaforen blir i stället nätver- kande. Inte nätverk utan nätverkande – det aktiva upprätthål- landet och etablerandet av kontakter: ”Hej, hej, här är jag igen.”

Med IT blir tänkandet postmodernt – anarkistiskt och ore- glerat, lika fragmentariskt, rapsodiskt och oavslutat som ett te- lefonsamtal. Matematiska bevis, budgetplaner, beslutsprotokoll och tjänsteutlåtanden skjuts åt sidan till förmån för informella möten, e-post, komihåglappar och meddelanden i röstbrevlå- dan.

Maskinerna gav oss det moderna projektet och modernis- men, i vetenskap och konst, i politik och etik. Informationstek- nologin har gett oss postmodernismen, ett rörligare, rörigare, mer hektiskt och lealöst tänkande. Samtidigt har IT befriat

169

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 170

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

marknaden ur systembyggarnas klor. Nu går det verkligen un- dan.

FORM OCH INNEHÅLL

Den moderna världen är en artificiell värld – Se dig omkring! – en värld av artefakter. Under 1900-talet har ingenjörerna haft en huvudroll i att bygga och bygga om världen. Bussar och damm- sugare, datorer och motorvägar, teveapparater och mobiltelefo- ner, kläder och golfbanor – överallt är det ingenjörer som har varit i farten med sina uppfinningar och konstruktioner. Här och där ser vi spår av konstnärer och formgivare, arkitekter och samhällsplanerare, men i stort sett är det bara människokrop- pen med dess moden som ännu inte domineras av ingenjörer. Det är klart: ingenjörerna ger bara formen. Innehållet kommer från copywriters och såpaförfattare, låtskrivare och idrottsleda- re, lärare och politiker, byråkrater och radiopratare.

Humanister vill såklart hävda att innehållet är det väsentliga. Den tekniska utvecklingen bidrar med ständigt nya former – sa- gor, romaner, tidningar, filmer, teveserier, webbsidor – men inne- hållet går sin egen väg, utvecklas enligt sina egna principer. In- genjörer brukar hålla med. De är sällan benägna att framhålla teknikens betydelse.

Men ju mer man fördjupar sig i tekniken som samhällsfeno- men, desto mer grips man av teknikens påverkan på våra liv. Även om tekniken inte står för innehållet i livet – annat än för en del av ingenjörerna själva – består så mycket av våra liv av form. När vi väntar på bussen, slöar framför teven, rattar bilen, drar runt dammsugaren, läser e-post, fyller tvättmaskinen, brygger vårt kaffe, lyssnar av telefonsvararen – tar gärna formen överhand: ”Vad gjorde du i går kväll? Tittade på teve. Vad titta- de du på? Inget särskilt.”

Innehållet i arbetslivet är mest nonsens, nu när de flesta av oss arbetar i upplevelseindustrin. Det är formen som räknas.

170

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 171

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

Det gäller att få ut tidningen, få upp portalen, klara projektets deadline – bara för att gå vidare till nya upplagor, nya portaler, nya deadlines. Det är klart att ibland kan vi känna en viss me- ning om vi i vår tjänsteutövning gjort en människa glad, gett en medmänniska tröst. Men det finns ju så många människor och de som verkligen behöver oss, de vi verkligen borde trösta, är alltför långt borta. Det är lätt att med Auden (i The prolific and the devourer) cyniskt sucka: ”We are all here on earth to help others: what on earth the others are here for, I don’t know.”

I början arbetade vi för att överleva. Genom arbetet fick vi föda, kläder, bostad, hälsa och säkerhet. I arbetet spelade tekni- ken en viktig roll. Ju bättre teknik, desto större blev utväxlingen av vår möda. Tekniken hade därför huvudrollen i samhällsut- vecklingen. Samhällsutveckling var teknisk utveckling.

Nu arbetar vi inte längre för att överleva, utan för att fördri- va tiden. Vi arbetar för att producera leksaker och underhåll- ning, vi arbetar för att kunna betala för leksaker och underhåll- ning, och själva arbetet blir mer och mer en lek. I takt med att konsumentmarknaden ökar sitt inflytande över arbetet, får när- ingslivet allt större inslag av underhållning.

Man kunde därför tro att teknikens makt över tanken skulle minska. Men trots allt tal om att ”content is king”, är det fort- farande nya tekniska lösningar som dominerar utbudet av un- derhållning. Annars kunde man drömma om en tid när vi hade ett sådant överflöd av varor och tjänster att tanken skulle kun- na lyfta från tekniken och söka sig nya vägar. Men idag ser vi inga tecken på att detta skulle ske. Tvärtom.

FÅNGAR I TEKNIKEN

Den moderna världen är en artificiell värld, en värld skapad av människor. Inför enkla verktyg och konstföremål känner vi stolthet över människans kreativa förmåga. Men den moderna världen i all sin komplexitet får oss snarare att känna oss små.

171

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 172

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Så länge vi gjorde verktyg som vi kunde kontrollera, gjorde våra artefakter oss större och mäktigare. Men när vi började bygga stora maskiner, komplexa tekniska system och organisationer, blev vi snart fångar i systemen. Ju större artefakter vi skapar, desto mindre blir vi själva.

Utanför mitt fönster finns en grässlänt som skolbarnen an- vände som lekplats ända tills några bilägare började parkera sina bilar där. Gräset förvandlades snabbt till lervälling och bar- nen fick leka någon annanstans. Gatukontoret ryckte ut och sat- te upp ett lågt staket som nu håller bilarna borta. Nu leker åter barnen i gräset. I Tyskland har en järnhandlare, som tröttnat på snattare, konstruerat en våg som man måste passera när man går in och när man lämnar affären. Väger man mer när man går ut, fälls en bom ned och en skylt uppmanar en artigt att tömma fickorna.

Om man vill ge barnen plats i bilsamhället eller hindra män- niskor från att snatta kan man på detta sätt göra det med teknik. Men man kunde naturligtvis få samma resultat med etik. I bon- desamhället använde man teknik för att skydda sig mot främ- lingar. I det moderna samhället är vi alla främlingar. Men i stäl- let för att med en ökande teknikanvändning öka främlingskapet borde vi väl arbeta åt andra hållet? Vi borde använda så lite tek- nik som möjligt för att ge rum för etiska relationer mellan män- niskor.

Informationsteknologin ger hittills oanade möjligheter att er- sätta etik med teknik. Frågan är endast vem som kommer att kontrollera tekniken och därigenom oss. Är det statsapparater eller storföretag som genom sina tekniska system kommer att övervaka och kontrollera oss? Eller kan vi hoppas på markna- dens mer allmänt spridda konsumentteknik som den enskilde konsumenten kan använda för att hantera sina mellanmänskli- ga relationer? I vilket fall som helst kan vi se fram emot ett sam- hälle där mänskliga relationer och regler blir alltmera tekniska, ett samhälle där den etik som en gång var förutsättningen för samhällen har ersatts av teknik. Men är det ett sådant samhälle

172

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 173

KAPITEL 9: TEKNIKEN SOM LIVSFORM

vi vill ha? Och om vi inte vill ha det, borde vi inte då börja fun- dera över alternativ till ökad teknikanvändning för social reg- lering?

HANDLINGSINDUSTRI

Tekniken har gjort det moderna livet otroligt bekvämt. Vatten får vi genom att vrida på en kran, ljus genom att trycka på en knapp, värme genom att vrida upp termostaten. Vi reser medan vi sitter bekvämt i bil eller flygplan, mat finns alltid i kylskåpet och en måltid trollas fram på nolltid med hjälp av frys och mikro. Sådant som vi förr var tvungna att göra själva, det gör nu tekniken åt oss. Det är klart, kungar och annat fint folk som har råd med tjänstefolk och slavar, har alltid kunna slippa varda- gens trista mödor och bestyr. Men maskinerna har gett oss alla (i den västerländska medelklassen) ett liv som kungar. Den tek- niska utvecklingen ökar det allmänna välståndet och gör oss mer jämlika.

Tekniken har hittills haft två huvudformer: verktyg och auto- mater. Den första tekniken var verktyg. Det tog ett tag innan vi lärde oss göra väl fungerande automater. Under 1900-talet har den tekniska utvecklingen ofta inneburit automatisering: Verk- tyg har förvandlats till automater. I framtiden kommer verkty- gen att spela en allt mindre roll. Eller kanske ändå inte.

Verktygen löser problem och ökar våra chanser att överleva. Men med nya verktyg får vi också nya arbetsuppgifter. Den yxa vi behövde för att slå i huvudet på grannen visar sig kunna an- vändas till mycket annat. Ju fler verktyg vi utvecklar, desto mer sysselsatta blir vi. Ända tills automatiseringen befriar oss från arbetsuppgifterna igen. Med tilltagande automatisering går ut- vecklingen mot ett tillstånd där vi inte behöver göra någonting.

Men om vi inte behöver göra något, varför ska vi då leva? Automatiseringen har befriat de flesta av oss från kroppsarbete. För hälsa och välbefinnande kompenserar vi ett stillasittande liv

173

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 174

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

med fotboll, löpning, styrketräning och golf. Snart kan vi trim- ma våra muskler utan att använda dem och vetenskapen lär nog hitta ett sätt att hålla vår kondition på lämplig nivå utan att vi behöver tänka på hur det går till.

I stället för att spela fotboll kan vi titta på fotboll i en värld av upplevelser snarare än aktiviteter, medan statens funktionä- rer drömmer om tillväxt genom utveckling av upplevelsein- dustrin. Med bredband och hemmabio ska folket underhållas i en allt mer automatiserad värld.

Framtidens klassgräns går mellan dem som ännu har något att göra och dem som bara sitter hemma – mellan producenter och konsumenter. Det är bra med automater, men vi behöver verktyg också. Automaterna ger oss upplevelser. Verktygen be- höver vi när vi handlar. Det goda livet är ett liv i handling. I stäl- let för upplevelseindustri borde vi utveckla en handlingsindustri. Vi vill ha verktyg att tänka med, inte automater som tänker åt oss. Tänka vill vi göra själva.

174

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 175

KAPITEL 10

Det goda livet

Livet på landet var ett liv med hårt fysiskt arbete, ofta under tämligen vidriga förhållanden med kyla, smuts och regn. Så kom maskinerna och vi flyttade till ett liv i staden. Till att börja med var även livet i staden inte mycket att skryta med. Trångbott och smutsigt, långa dagar i fabrikerna, barnarbete och en växande kriminalitet. Nu lever vi alla en form av stadsliv och det livet har blivit riktigt drägligt med köpcentra, biobesök, fotbollsmatcher, pendeltåg och uteserveringar.

Men det är dags att flytta igen. En ny teknik har invaderat våra liv, informationsteknologin, och med den lämnar vi livet i staden och flyttar ut på nätet. Hur kommer det livet att gestalta sig? Kommer vi att förlora sådant som vi satte värde på när vi levde på landet, när vi levde i staden? Kommer vi att längta till- baka?

Livet på nätet är redan här. En typisk resebyråtjänsteman vaknar till klockradio, tar bussen till kontoret med walkman över öronen, slår på sin dator och trär headsetet över håret. Se- dan sitter hon drygt 8 timmar och tittar på sin skärm och talar i telefon. Riktigt bråda dagar äter hon sin lunch framför skär- men. Bussen tillbaka till bostaden används till uppdatering med hjälp av mobilen, och väl hemma är det på med teven. In med lite lean cuisine i mikron och sedan tre timmar tevesåpa att drömma sig bort med. En timme i telefon med släkt och vänner

175

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 176

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

däremellan och vår vän har ägnat så gott som all sin vakna tid till att konsumera och interagera på nätet. Så kan livet på nätet se ut idag. Men hur kommer det att se ut i morgon?

TVÅ VÄGAR IN I FRAMTIDEN

Om vi bara tittar på användning av informationsteknologi som just nu snabbt expanderar, är det lätt att urskilja två vägar in i framtiden: bredband i bostaden och mobiltelefoni. Dessa två tekniker pekar ut två rätt olika samhällen. Med bredband i bostaden kan vi bli ett samhälle av stugsittare. Ju mer mobil tek- nologi vi använder, desto mer av nomader blir vi. Användning- en av bredband i bostaden utvecklas parallellt med användning- en av mobil IT. Kanske får vi ett samhälle där några av oss är mycket mobila, medan andra lever livet hemma. Eller ett sam- hälle där vi lever en del av livet hemma och en annan del på re- sande fot.

Gemensamt för dessa två framtidsbilder – livet därhemma och livet på vägen – är att vi inte längre är industriarbetare. Hela 1900-talet har jobbet för de flesta varit något som vi åkt till på morgonen och kommit hem från på kvällen. Vi har haft en ar- betsplats, oftast i en fabrik eller fabriksliknande byggnad: en skola, ett sjukhus, ett kontor. På 2000-talet kommer allt fler av oss att kunna arbeta på distans eller oberoende av plats. Till och med i industrin blir arbetet mer platsoberoende i takt med att det mer och mer får karaktär av övervakning med hjälp av IT. Med fullt utbyggd bredbandskommunikation kan du lika gärna sitta hemma eller på badstranden och övervaka pappersproduk- tionsprocessen.

När vi arbetar hemma använder vi nätet för att administrera, redovisa, betala fakturor, ge råd och sammanträda, leda och lösa problem, utveckla och undervisa, skapa och underhålla. Tjänsteutövning kan göras över nätet och mycket av framtidens arbete blir arbete med nätet: att utveckla och underhålla nätet

176

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 177

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

självt, att utveckla nya sätt att använda nätet, att utveckla nya applikationer och tjänster på nätet, att utveckla nya relationer till användarna av nätet, och så vidare.

Mycket av detta kan beskrivas som programmering och mycket av användningen av nätet är också en form av program- mering. Vi ställer in olika parametrar och så startas en rutin som gör de betalningar vi vill göra, beställer den musik, film, text el- ler tjänst vi vill konsumera, sänder de instruktioner vi vill för- medla, och så vidare. I framtiden blir vi alla programmerare. Det är bara nivån på språkanvändning som skiljer oss åt. Som- liga måste vara nere och rota i maskinkoden, medan de flesta av oss kan använda vårt vardagsspråk för att hantera nätet.

Vi kan göra alltmer över nätet, men fortfarande finns det upp- gifter som kräver att vi träffas, ansikte mot ansikte. Det är alla de uppgifter som innehåller något moment av övertalning. Att sälja, undervisa, uppfostra, vårda, leda, förhandla och ge råd är alla uppgifter av detta slag. Vid närmare eftertanke visar det sig att de flesta arbetsuppgifter vi har nuförtiden, som inte är av ren rutin- karaktär, verkar innehålla ett sådant moment av övertalning. Det är därför så mycket av vårt arbete idag utförs i möten.

LIVET PÅ NÄTET

Det är behovet att mötas som driver ut oss på vägen. Och rätt länge till kommer detta behov få oss att lämna bostaden. I en värld där marknaden tagit över på fabrikernas bekostnad, där det är mode, design, marknadsföring och kundrelationer mer än kvaliteten hos produkt och produktionsprocess som avgör om ett företag är framgångsrikt eller inte, i en sådan värld är det på marknaden vi skapar framgång för våra företag. I en sådan värld kan vi inte sitta hemma och räkna med att behålla greppet om kunderna.

Även om vi tillverkar de bästa telefonerna, även om vi har den webbplats alla vill besöka, måste vi ut och möta våra kun-

177

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 178

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

der ansikte mot ansikte för att förstå hur de tänker, se vilka de är, binda dem till oss och förutsäga vart de är på väg med sina behov. Detta gäller inte bara kunder i traditionell bemärkelse. Det gäller medborgare om vi är politiker, patienter om vi är lä- kare, elever om vi är lärare, och så vidare.

Livet på nätet blir ett liv på marknaden. Vi har lyckats för- vandla produktion av livsmedel och varor till rutiner som ma- skinerna sköter åt oss. Och vi har lyckats automatisera admi- nistration och redovisning så att endast maskinerna är kvar på kontoren. Själva har vi lämnat naturen, fabrikerna och konto- ren och dragit ut på marknaden. Och livet på marknaden blir inte ett liv i bostaden framför dataskärmen – åtminstone inte under det närmaste decenniet. Nej, livet på nätet blir ett liv på vägen, ett liv i en offentlig miljö i möten, på väg till och från mö- ten.

Vård, utbildning, försäljning, underhållning – det mesta av det vi kommer att ägna oss åt kommer att äga rum på markna- den, och marknaden kommer att vara en offentlig miljö där människor möts. Hur kommer den miljön att se ut om ett par decennier? Ja, inte hinner den ändra sig särskilt mycket från idag – därtill är de tunga materiella artefakterna typ byggnader, vägar, och torg alltför tröga. Men vi kommer att se tydliga teck- en på väg mot ett mer mötesvänligt samhälle. Alltifrån öppna landskap inuti kontorsfabrikerna till behagligare mötesplatser i offentliga byggnader, vid sidan om vägen, på flygplatser, och så vidare.

HEMLÖSA NOMADER

Hem har vi så länge vi är bönder. Vi sätter bo och bygger fast oss, även om det så bara är i en massproducerad standardlägen- het. Vi kallar lägenheten hem och den är vår bas i livet, även om vi gör det mesta någon annanstans. För många har kontoret bli- vit ett andra hem. Bakom skrivbordet är vi trygga.

178

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 179

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

Men om du har en mobiltelefon behöver du inget skrivbord. Du är alltid tillgänglig, och när mobilen ger dig tillgång till e- post, Internet och intranät har du allt du behöver för att kunna jobba – var du än befinner dig. Du kan arbeta hemma, och så kan hemmet återfå sin funktion som arbetsplats, som det höll på att förlora i industrisamhället. Nu finns annat att göra hemma än titta på teve. Du kan arbeta och barnen kan delta i skolarbe- tet på distans. Så kan vi återskapa bondesamhällets arbetsge- menskap i hemmet.

Men meningen med mobilen är inte att vi ska stanna hemma. Med mobiltelefoner blir vi nomader och kan lämna hemmet för gott. Kanske ska vi fortsätta, ungefär som fåglarna, att bygga bo åt våra ungar, men hur länge behövs boet? Vi vill varken ha in- telligenta hem eller kontor i IT-samhället. Vi blir nomader och företagen blir mobila, distribuerade säljorganisationer, med kontoret på fickan. Hemmen ersätts av mötesplatser. I stället för heminredning kan vi ägna våra korta liv åt att utforska världen och möta nya människor.

När lokalsamhället upplösts och hemmet blivit isoleringscell rymmer vi och återfinner nomadernas gemenskap i en liten mo- bil hord som håller kontakten över hela jorden i en värld utan hem.

Morgondagens mobila samhälle kan bli ett ganska bra sam- hälle: omväxlande, spännande, utmanande. Men det är inte svårt att föreställa sig framtiden mörk. När rörligheten ökar, minskar människans anknytning till en bestämd plats. Idén om folkbok- föringsort blir meningslös i ett samhälle utan arbetsplatser, där du får din utbildning på nätet. När lokalsamhället upplöses finns inte längre underlag för lokal taxering som resurs för underhåll av infrastruktur. Samhället förvandlas till öar av marknadsbero- ende civilisation – ungefär som städerna i medeltidens Europa.

När de lokala skattesystemen urholkas hamnar institutioner som skola, sjukvård och social service på marknaden. Storstä- dernas dominans ökar. Där finns finansinstituten, mediecentra, elitutbildning, avancerad sjukvård, företagens huvudkontor.

179

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 180

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Städerna konkurrerar med varandra om att dra till sig den köp- starka eliten. Vi får en elit av nomader och en majoritet av bo- fasta som försvarar nationen, hembygden, den egna valutan och det egna språket. Eliten har inget medborgarskap, betalar ingen skatt. Likt turister skummar de grädden av de bofastas arbete. Spänningarna ökar.

Om vi inte gör någonting nu är det kanske ett sådant sam- hälle vi får. Bönderna som flyttade in till staden i den industriel- la revolutionen hade sina rötter i landsbygden. De kände sig uppryckta och hemlösa. De försökte förstå livet genom att söka i sitt förflutna. På psykoanalysens soffa letade de i barndomen efter lösningen på livets gåta.

Men meningen med våra liv finns i framtiden, inte i det för- flutna. Det är vad vi vill bli som är det viktiga, inte vad vi varit. När vi kan se vilket samhälle den nya tekniken skapar, kan vi fråga om vi vill ha det samhället. Om svaret är nej, kan vi gå vi- dare och fråga vilken teknik vi i stället borde utveckla. Men vil- ka är ”vi”? Är det en global centralkommitté av typ EU-kom- missionen? Nej, bevare oss väl! Att ta makten över framtiden är ingen enkel sak. Men en sak är säker. Om vi inte intresserar oss för framtiden, kan vi inte medvetet påverka den.

FRIHETENS RIKE

Det är dags att ta framtiden på lite större allvar. Tekniken för- ändrar vårt samhälle och förändringarna sker allt snabbare. Varje generation hinner nuförtiden uppleva flera olika samhäl- len – om de nu hinner uppleva dem. Vi vänjer oss snabbt vid det nya och glömmer det gamla. Vi studerar inte förändringarna särskilt mycket och vi utövar inget särskilt inflytande över dem. Först under de sista två decennierna har samhällsvetenskapen på allvar börjat studera vad tekniken gör med oss. Än dröjer det innan vi är mogna att börja påverka teknikens utveckling, mog- na att påverka vår framtid.

180

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 181

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

Det är lätt att se och förutsäga utvecklingen under de när- maste tio åren. Denna utveckling leder oss längre in i det Hegel kallade ”frihetens rike”. Vi blir allt friare från natur och teknis- ka begränsningar av olika slag. Vi får allt större tekniska möj- ligheter att påverka våra samhällen, att bygga dem och forma dem som vi vill. Men vad gör vi med denna tekniska frihet? Vi åstadkommer en fantastisk rörlighet – fysiskt och socialt. Vi re- ser som aldrig förr. Och vi upplöser de sociala band som vi tidi- gare tvingades in i – familjer, lokalsamhällen, organisationer.

Den ökade rörligheten gör oss alltmer vilsna. Vi använder vår tekniska frihet till att bygga ett konsumtionssamhälle. Vi kon- sumerar mer och mer och våra begär bara växer i takt med vår konsumtion. Vi blir opportunister. Vi ser alla de möjligheter som finns i detta nya samhälle som inte fanns för 100 år sedan. Alla möjligheter till klipp av olika slag. Du kan vinna på lotto, på aktier, du kan få ett nytt jobb, en ny kärlek. Hela tiden dyker det upp nya möjligheter. Det gäller att vara beredd när de kom- mer. Bind dig inte, var beredd, ta chansen!

Detta är vad vi lär våra barn och ungdomar. Vi tävlar med dem i ett allt hetsigare tempo på jakt efter nya upplevelser. Vi springer mitt i en upplevelseindustriell expansion utan mot- stycke. Fortare, ytligare, barnsligare blir våra liv. Mera kul. Jag undrar vad Hegel skulle sagt om han kunde se oss.

MARKNADEN

Med informationsteknologin skapar vi en global marknad med global konkurrens. När du börjar tävla i den lilla byn är det ett ganska enkelt nöje, men när du tävlar i OS på den globala mark- naden är det allvar och det gäller att du dopar dig ordentligt. Förr var idrott kanske en lek för amatörer. På den globala mark- naden är underhållningen blodigt allvar. I den globala konkur- rensen gäller det att vara innovativ, utveckla nya leksaker, nya lektjänster för en allt kräsnare publik. Det gäller att sälja de där

181

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 182

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

telefonerna som snart vem som helst kan tillverka. Det gäller att designa dem, färglägga dem och fylla dem med spännande inne- håll.

Helst vill du sälja det vi alla behöver. Alla har vi kroppar och kroppen är utan tvekan den mest oexploaterade marknaden idag. Därför finns det en sådan kraft i biotekniken. Under det närmaste decenniet kommer den att erbjuda allt bättre möjlig- heter att göra oss av med övervikt och rynkor, bygga muskler medan vi sover, rätta till skavanker och designa vårt yttre. Sjä- len får naturligtvis också sitt. En vacker kropp kräver en sund själ. På kontoret kunde vi vara vresiga med dålig hållning, men på marknaden har alla säljare en vacker kropp och ett glatt le- ende. Så glada ska vi göra dem, och om det är med Prozac finns även där en slant att tjäna.

Nu ska vi använda IT för att konsumera: sex, drugs & rock- ’n’roll, spel och pengar, kultur och nöjen, kropp, idrott, mat och dryck, barn och familj, turism och resande, utbildning och lä- rande, sjuk- och friskvård. Möjligheterna verkar obegränsade. Så slå på din fantasi och hitta på nya tjänster för folk att konsu- mera på sina mobiltelefoner och hjälp oss bygga en helt ny värld med Sverige som föregångsland.

Kapitalister byggde industrisamhället. Deras ideal var hårt ar- bete och sparsamhet. Tjäna pengar och investera, bygg fabriker och exportera. Nu domineras ekonomin av konsumentmarkna- den och den kräver av oss att vi konsumerar. Annars blir det låg- konjunktur. Förr behövde vi kapitalister. Nu behöver vi konsu- mister, experter på konsumtion, som kan utveckla det samhälle som förverkligar den kraftfulla idén: Konsumera mera!

Konsumtionssamhället är ett barnsligt samhälle. Ju friare vi blir, desto lekfullare blir arbetslivet. Jobbet blir roligare, vi blir barnsligare. I bondesamhället fanns inga barn, där fanns bara vuxna. Det var ett allvarligt samhälle. De små vuxna hade små högafflar, de stora vuxna hade stora högafflar. I framtidens samhälle finns inga vuxna, bara barn. De små barnen har små golfklubbor, de stora barnen har stora golfklubbor.

182

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 183

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

2000-talets människor lever ett lekfullt liv. Hälften eller kanske 80 procent av befolkningen blir konsumenter som sitter hemma med sin hemmabio med tjugokanalig stereo och konsu- merar alla de upplevelser som med statligt finansierat bredband kastas in i deras bostäder. Man skulle kunna tänka sig att de 20 procent som producerar dessa upplevelser lever ett mer vuxet, spännande, aktivt liv när de utvecklar alla dessa tjänster. Men i själva verket måste dessa kundinriktade producenter bli alltmer lika sina konsumenter för att veta vad de vill ha. Så vi blir alla del av samma dokusåpa.

I marknadens samhälle är relationer flyktiga. Livet har blivit som ett enda stort cocktailparty där det gäller att ta för sig i ett allt högre, hetsigare tempo. När vi står framför prästen och han frågar: ”Tager du denna…” så flackar vi förstulet med blicken. Det kan ju dyka upp något bättre och då gäller det att vara be- redd. Vinnare är den som ser tillfället och fångar det. Livet är en tävling.

MER UTRYMME FÖR SJÄLEN?

Varför har vi så bråttom? Varför ger vi inte lite utrymme åt sjä- len? Varför springer vi bara fortare och fortare? Varför försöker vi bara sälja mer och mer – och ännu mer? Kan vi ta oss ur det- ta ekorrhjul som en fantastik teknisk utveckling har byggt åt oss? Tekniken är vår livsform, men är det inte vi som utvecklar tekniken?

Det finns en glädje i utveckling, men utvecklingen både krä- ver och lockar oss att höja tempot i livet. Vårt samhälle är som en cykel. Det gäller att hålla hjulen igång – annars välter cykeln. Mer utrymme för själen blir det bara i tider av depression. När utvecklingen avstannar och vi fylls av tvivel, då börjar vi också fråga oss vad allt tjänar till. Kanske 2000-talet blir ett depres- sionens århundrade? Det brukar ju jämna århundraden kunna bli.

183

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 184

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Om vi ser tillbaka kan vi se ett mönster, århundrade för år- hundrade i Europa. I de udda århundradena är det full fart på utvecklingen. Optimism och framtidstro flödar. I de jämna år- hundradena minskar tempot. Då blir människor lite mer försik- tiga, lite räddare och klär på sig allt det de tog av sig i de udda århundradena. 1900-talet var ett fantastiskt, naket århundrade. Men 1700-talet, 1500-talet och 1300-talet var också nakna år- hundraden. På 1900-talet uppfinner vi soldyrkan. Vi lägger oss nakna i offentliga miljöer för att bryna våra kroppar.

På 2000-talet tar vi på oss skyddsfaktor 30, stora hattar, mera kläder. Vi satsar på säkerhet. Den öppna värld vi byggde på 1900-talet stänger vi nu igen. Vi byggde en fantastisk global infrastruktur för produktion och distribution av varor, männi- skor, information och pengar. Nu inser vi att denna globala in- frastruktur inte bara ger oss en fantastisk dynamisk ekonomi, utan också är ett jättelikt hot mot mänskligheten. Terrorister hotar. Vi blir deprimerade. Vi går in i en lågkonjunktur. Det blir mer utrymme för själen.

IT OCH KÄRLEKEN

Vi träffades på jobbet. Så låter det allt oftare. Det är på jobbet vi möter den stora kärleken. Och den lilla med, för den delen. Annat var det förr.

Familjen i bondesamhället är en ekonomisk organisation. Du lever och arbetar i familjen. Skilsmässa är inte att tänka på. En sådan är lika plågsam som en konflikt mellan delägarna i ett mindre företag. Och tillfällena till synd är tämligen få. Drängar och pigor kan hålla på, såklart, men vad gör bondfrun med sin längtan?

Så flyttar bondbarnen till staden och börjar jobba i fabrik. De får fast arbete och en fast relation. Hem från jobbet till frun där- hemma. Hela dagen i fabriken umgås männen med varandra, medan kvinnorna är hemma med barnen. Mannen är familje-

184

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 185

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

försörjare och skilsmässor är nästan lika omöjliga som i bonde- samhället.

Men så öppnas arbetsmarknaden för kvinnorna, och snart blandas män och kvinnor i arbete och i hemarbete. Nu kommer skilsmässorna. Först när barnen vuxit upp, men sedan allt tidi- gare och oftare. Kvinnor och män förverkligar sig i arbetslivet och hemmet förlorar många av sina funktioner. Familjen är inte längre en ekonomisk organisation. Vore det inte för barnen skulle den väl helt försvinna. Det är genom jobbet man knyter kontakter och tillfällena till synd är många. Män och kvinnor blandas i marknadssamhället som aldrig förr i historien, och vi kan räkna med allt tätare partnerbyten. Vi får ett cocktailparty- samhälle, där de lösa förbindelserna dominerar.

I bondesamhället uppfattades barnen som vuxna, bara mindre. De kläddes som vuxna, de arbetade som vuxna. Nu re- duceras skillnaden igen. Vi blir alla barn. Vi älskar med lust, men vem vill älska i nöd? Därtill är livet alltför kort. Och man lever ju bara en gång. Bäst att ta chansen när man får den, säga ja till livet, ja till begäret. Som barn gör.

När IT-revolutionen pågår som bäst blir försöken att försva- ra fabrikerna komiska. Man diskuterar arbetstid när de flesta tar med sig jobbet hem och man definierar jobbet som en erotisk frizon när det är på jobbet de erotiska kontakterna tas. Skydds- ombuden gör hembesök och kollar att stolen du jobbar på hål- ler måtten.

I fabrikssamhället försökte vi skilja på liv och arbete. Nu blandas de tack och lov igen. Men inte i familjen och inte i fabri- ken, utan på marknaden, ute på det öppna torget. Där möts vi i arbete och i liv. Och allt beror på IT. När traktorn kom försvann bönderna och med dem det livslånga äktenskapet. I IT-samhäl- let försvinner äktenskapet helt och hållet, och det är bara bar- nen som trasslar till det lite, men så föder vi också allt färre barn.

Men vad händer då med kärleken? Med den djupa förbindel- sen mellan två människor? Om den någon gång har funnits lär

185

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 186

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

den väl överleva, men inte på ekonomiska grunder, utan för att några av oss är okänsliga för det erotiska modets växlingar på den globala marknaden. Men underskatta inte marknadens makt över ditt lättsinne!

NU ÄR DET BRÅTTOM

På stenåldern levde vi ett rätt gott liv, åtminstone i mina hem- trakter på västkusten. Klimatet var så bra att vi varken behövde hus eller kläder. Mat fanns det gott om. Vi jobbade cirka fyra timmar i veckan och den mesta tiden låg vi utsträckta på Bo- husläns släta klipphällar i strandkanten och knackade erotiska figurer i stenen.

Men så blev det kallare. Huttrande jagades vi upp från klip- pan för att söka något att värma oss med. Vi måste arbeta mer och vi började utveckla teknik att användas i arbetet. Sedan dess drömmer vi om att återvända till paradiset och med teknikens hjälp har vi nästan kommit dit. Idag skulle vi kunna leva ett rätt gott liv utan att arbeta särskilt mycket. Men under tiden har vi förändrats. Vi skulle inte stå ut med sysslolösheten på de där berghällarna.

Tekniken har gett oss nya mål och uppgifter i livet. Med verk- tygen blev vi jägare och bönder. Med maskinerna blev vi upp- täcktsresande, bergsbestigare, forskare, rymdfarare, innovatö- rer och företagsbyggare. Ny teknik ger oss nya arbetsuppgifter, nya nöjen, nya inlärningsuppgifter och nya uppfattningar om vad som är viktigt och värdefullt i livet. Omärkligt glider vi över från en sysselsättning till en annan.

Tekniken ger oss nya utmaningar. Vi vill utveckla den och vi vill använda den för att nå högre, längre. Vi tävlar med den. Men vart är det vi är på väg? Vad är det vi letar efter? Tävlar om? Så länge vi inte tvivlar på att vi har det bättre än de hade det på de där klipporna i värmen, behöver vi inte svara på de frågorna.

186

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 187

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

Först använde vi maskiner till att befria oss från arbete. Se- dan använde vi dem för att tillverka leksaker. Först använde vi IT till att automatisera arbete. Nu ska vi konsumera IT i form av allt smartare mobila e-tjänster, allt snabbare applikationer på allt snabbare plattformar. Möjligheterna verkar obegränsade. Och så höjer vi tempot i livet. Det gäller att vara snabb och vass. Det tar kanske ett tag innan vi vänjer oss, men snart kommer vi inte att kunna leva utan ett ständigt utbud av mobila e-tjänster, överallt, alltid.

Och jag springer allt fortare. Allt fler möten. Telefonerna ringer hela tiden. Idel olästa e-brev. I några korta ögonblick av tvivel känns det som jag drunknar, men så lyfter jag huvudet och skrattar. Vilket överflöd. Vilken himla tur att man lever nu och inte på stenåldern. Och nu är det verkligen bråttom.

EN LITEN TID VI LEVA HÄR

Medan julsångerna och julspriten lindar in mig i bomull försö- ker jag låta bli att tänka på allt jag måste göra. I år hann jag i alla fall köpa några julklappar. Men just därför är det så myck- et annat jag inte hunnit med. Hur hamnade jag här? Hur fick jag så ont om tid?

En kunskapsarbetare har arbetsplatsen i huvudet. Hon är på jobbet dygnet runt, även när hon sover. Förr kunde vi lämna jobbet och gå ut i fritiden. Nu behöver vi hälla rätt mycket alko- hol in i arbetsplatsen för att få fritid. Slå i glasen, tomtegubbar.

Förr var samhället hierarkiskt. På jobbet hade vi en chef som det gällde att hålla glad. Det kunde vara en drivande person som överöste oss med jobb, men uppgifterna förblev som regel de- samma år efter år. Nu är samhället nätverkande. Folk vill träffa oss, dra igång projekt, pröva idéer på oss, och chefen förväntar sig att vi nätverkar och tar nya initiativ. Arbetsuppgifterna blir bara fler och fler, och kraven på oss ökar. Nätverk är att ha många chefer.

187

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 188

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Weber menade att den snabba industrialiseringen i Nord- europa hade sin grund i en protestantisk livsstil. Är du fram- gångsrik på jorden är du utvald till himmelen. På samma sätt som de nordeuropeiska bönderna arbetar mer när de får maski- ner, springer vi fortare med IT. Vi kan bara njuta vilan efter en riktigt hård arbetsdag.

Marknad innebär tävlan. Ju mer marknad, desto hårdare täv- lan. När man börjar springa på kapp i byn tar de tävlande av sig kavajerna och knyter dubbelknut på skorna. 100 år senare by- ter man blod, tränar på hög höjd och deltar i den globala kon- kurrensen. Om man börjar springa måste man springa fortare och fortare.

Och utvecklingen fortsätter. Automatiseringen går längre och tekniken tar över allt fler moment i livet, medan vi kan fokuse- ra på det väsentliga. Vi går från konsumtion av varor till tjäns- ter till upplevelser. Transportsträckorna fram till upplevelsen blir kortare och kortare. Vi vill ha onlineservice och ”instant sa- tisfaction”. På 1900-talet fanns det ”köer”, berättar folklivs- forskarna för oss. Vi vet inte längre vad det är att vänta. För oss finns hela världen ”one click away”.

Om lycka är goda upplevelser, borde utvecklingen göra oss lyckligare. Vi blir bättre på att nå goda upplevelser. Men tyvärr verkar en upplevelses värde bero på vilka andra upplevelser man har. Hungern är den bästa kryddan. Om man gillar hamburga- re, blir man inte lyckligare för att man likt Elvis öser på med hamburgare.

Så när vi har allt och livet verkar bestå av en enda lång ”qual- ity time” är vi mer stressade än någonsin. Vi bränner ljuset i bäg- ge ändar och bränner ut oss. Vi försöker frenetiskt leva upp till alla förväntningar och vi vill inte missa något. Förr tvingades vi till sysslolöshet. Mörkret föll, vintern kom, vi var isolerade. Nu är sysslolösheten något som vi måste välja och vi är inte så bra på att välja. Vi kan få allt vi vill ha, men vad är det vi vill ha? Vi har läm- nat Gud och traditionerna bakom oss och ska nu ta livet i egna händer. Men hur får man reda på vad man ska göra med sitt liv?

188

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 189

KAPITEL 10: DET GODA LIVET

NU ÄR DET KROPPENS TUR

För tio år sedan fanns det folk som trodde att vi med IT var på väg ut i cyberspace. Och om vi tänker på all den tid vi varje dag tittar på en skärm, hade de kanske inte så fel. Ändå är vi inte alls på väg att lämna kroppen bakom oss i någon japansk garderob och leva ett mer andligt liv i virtuella världar. Tvärtom! Kroppen blir bara viktigare när vi med mobilt Internet går ut i ett arbets- liv och samhällsliv som domineras av möten, verkliga möten. I ett kommersiellt och konsumtionsinriktat samhälle blir kroppen allt viktigare, och trevlig att titta på måste den också vara.

Den ekonomiska utvecklingen gör samhället mer lekfullt och det är den tidiga tonåringens pubertetslekar som verkar domi- nera. I stället för intellektuella samtal om litteratur, konst och politik, ägnar vi oss åt kroppsövningar i en eller annan doku- såpa.

När vi var apor ägnade vi mycket tid och intresse åt kroppen. Men arbete, kultur och civilisation gjorde oss mer andliga. Nu blir vi apor igen och den trenden har bara börjat. Hur mycket tid lägger du på din kropp? Du äter, dricker, sminkar dig, bors- tar tänderna, speglar dig, solar, tränar, drogar dig, klipper håret, byter kläder. Om du har tur är det någon som tycker om att hål- la om din kropp. Även om läkarna ibland rotar i oss med både kniv och piller, har vi hittills mest kunnat ägna oss åt kroppens utsida. Det ändras nu.

Den tekniska utvecklingen på kroppsmarknaden har bara börjat. Kirurgi, medicin, kosmetika och träningsmaskiner – nu går de samman med IT i den nya biotekniken. Genteknik, mole- kylärbiologi, nanoteknik, en snabbt ökande kunskap om krop- pens funktioner gör det möjligt att manipulera alltmer av vår hälsa, vårt kroppsliga välbefinnande, vårt åldrande, vårt utseen- de, vår muskelmassa.

Du vaknar av morgonens nyhetssammanfattning, en genom- gång av dagens agenda och under natten inkomna meddelan- den. Tekniken läser av din hjärnaktivitet och väcker dig när du sover som lättast. Du behöver aldrig vakna mitt i en dröm. Un-

189

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 190

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

der toalettbesöket får du en hälsokontroll. Äggvitehalten i uri- nen mäts, blodtryck och blodvärden kontrolleras, tandborsten kollar karies. Du vägs och mäts och toalettbesöket ger informa- tion för att utforma din frukost.

Kroppens medfödda kontrollsystem har byggts ut med fler funktioner som med interaktiv talteknik besvarar dina frågor om blodtryck, vitaminbrist, immunförsvar etc. Det kommer sä- kert att dröja innan du kan få direkt access till ditt känsloliv, men en onlinebild av dina inre organ borde inte vara svårt att ge dig.

Den nya ekonomins uppgång och fall gick fort. Från IT-ku- vös till IT-konkurs på mindre än nio månader. Kanske blir det ny fest med mobila tjänster, men då måste vi nog anstränga oss lite mer. Om inte så kan vi se fram mot biorevolutionen. Om tio år är det fest igen, med ett storartat entreprenörskap, mängder av dotbio-företag. Många av dem är hälsoinriktade och vill för- länga våra liv, men de allra flesta vill göra oss vackrare. De ut- vecklar levande kosmetika och ger oss fylliga läppar och håret tillbaka. De gör oss mer lika aporna.

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 191

Framtiden är öppen

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 192

KAPITEL 11

Vem styr tekniken?

Den tekniska utvecklingen påverkar alla områden av mänskligt liv. Att förstå, utnyttja och styra tekniken måste alltså vara en av de viktigaste uppgifterna för politiken.

Lars Ingelstam (1978)

Är det storföretagen och deras strategikonsulter som bestämmer den tekniska utvecklingen och avgör vilken teknik vi får? Är det politiker och statstjänstemän eller är det marknaden? Är det forskarna på högskolor, institut och företagens FoU-avdelning- ar? Eller växer den nya tekniken ur den gamla? Är det i själva verket tekniken själv som styr den tekniska utvecklingen?

Tekniken gör livet lättare, bekvämare, mindre farligt, behag- ligare, roligare, rikare, mer varierat och mer stimulerande att leva. Vi förflyttar oss med teknik, vi bygger våra hus med tek- nik, vi botar sjukdomar med teknik, vi lagar mat med teknik, vi roar oss med teknik, vi bildar oss med teknik, vi utforskar uni- versum med teknik. Men det är klart, vi förgiftar också vår pla- net med teknik, bombar och förintar med teknik, mördar med teknik, blir sjuka av teknik, störs och irriteras av teknik.

Den moderna världen är en teknisk värld, en värld av arte- fakter, och allt vi gör innebär att vi använder teknik. Tekniken utvecklas och ger oss nya artefakter, ny teknik att använda. Så förändras våra liv – i det lilla och i det stora, hur vi använder vår tid, hur vi lever våra liv. När man väl har insett att ”den teknis- ka utvecklingen påverkar alla områden av mänskligt liv” blir det självklart att den viktigaste uppgiften för oss människor när det gäller tekniken blir att lära oss ”förstå, utnyttja och styra tekniken”.

192

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 193

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

Detta gäller även nu, så här i början av 2000-talet, mitt i en fantastisk teknikutveckling, när debatten domineras av frågan hur informationsteknologin kan bidra till ökad tillväxt. Hur det mänskliga livet i övriga avseenden kommer att påverkas av den- na teknik sägs det nästan ingenting. Men livet handlar inte bara om mer eller mindre pengar, utan också om villkoren för att skaffa dessa pengar och vilka sätt som erbjuds att göra slut på dem. Tekniken är inte bara en pengapump som pumpar upp vår ekonomi; den väver samtidigt det samhällsnät som utgör våra livsbetingelser.

TEKNIKENS UTVECKLING OCH ANVÄNDNING

Tekniken vi använder präglar våra liv. Vi tittar på teve eller läser en bok, spelar dataspel eller fotboll, lyssnar på radio eller spelar gitarr, mekar med bilen eller gräver i trädgården, skriver en essä eller tar betalt för mjölken, vårdar en lokal eller en åldring. Det finns mycket mer teknik än var och en av oss hinner komma i kontakt med. Vi gör våra val. Och det finns mycket teknik som aldrig kommer till användning överhuvudtaget, åtminstone inte här. Samtidigt är det mycket teknik vi saknar. Sådan som vi skul- le använda om den fanns.

Att styra tekniken innebär att kunna välja vilken teknik man vill använda – som individ och som samhälle. Men att styra tek- niken innebär också att utöva påverkan på vilken teknik som ut- vecklas, vilken teknik det blir möjligt att välja bland. Det sena- re är mycket svårare än det förra, eftersom det kräver visioner, en förmåga att föreställa sig teknik som ännu inte finns och vad det skulle innebära att använda den.

Vår makt över tekniken är mycket marginell om vi inte är med och påverkar teknikens utveckling. Visserligen kommer vår an- vändning att indirekt påverka teknikens utveckling, ungefär som vår konsumtion indirekt påverkar produktutvecklingen på kon- sumentmarknaden. Men denna påverkan är förfärande konser-

193

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 194

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

vativ och ger oss ingen möjlighet att utöva påverkan över radi- kala innovationer. Om vi ska utöva sådan påverkan måste vi na- turligtvis ha institutioner som gör detta möjligt, men för att vår påverkan ska vara förnuftig måste vi också öva oss i att förestäl- la oss teknikanvändning och samhällen som formas av ännu inte utvecklad teknik. Det är detta jag kallar framtidsarkeologi.

Vi är inga vidare framtidsarkeologer och vi övar oss inte särskilt mycket i den genren. Men på samma sätt som arkeolo- ger beskriver samhällen med utgångspunkt i kvarlämnade arte- fakter, kan vi beskriva samhällen med utgångspunkt i mer eller mindre fiktiva artefakter – och tvärtom identifiera de artefakter som skulle kunna förverkliga ett önskat samhälle. Denna kom- petens bygger naturligtvis på att vi utgår från historiska, kultu- rella, sociala traditioner och samband i kombination med biolo- giskt givna betingelser för mänskligt liv. Även om vi håller oss till teknik som redan finns i utvecklingslabben, men vars an- vändning ännu inte prövats på allvar, kommer vi inte att finna uppgiften enkel. Med lite arkeologisk bildning och etnografisk erfarenhet kommer vi dock utan tvekan att lyckas betydligt bättre än ingenjörerna i dagens storföretag.

TEKNIKEN SOM GRUNDLAG

Om tekniken formar våra liv blir det viktigt vilken teknik vi väl- jer att använda. Väljer och väljer – de flesta av oss har väl inte mycket att säga till om när det gäller att välja teknik. Det är som med klädmodet. Elektricitet och bilar, e-post och mobiltelefoner, mountainbikes och snowboards, svarta kavajer och skjortor utan krage – vi tar emot den teknik som bjuds i vår ängslan att få vara med, höra till, bli erkända. Den teknik vi använder gör oss till de vi är och vi fortsätter att använda den för att vi är de vi är. Vi blir filosofer genom att läsa böcker och som filosofer lä- ser vi böcker. Men även om vi som regel väljer samma teknik som de vi vill efterlikna, hindrar detta inte att vi väljer teknik.

194

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 195

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

Vissa teknikval är konstitutiva, andra är regulativa. De regu- lativa kan vara strategiska eller taktiska. Konstitutiva tekniker är sådana som definierar spelets regler, som ger samhället dess grundläggande form. Plogen, järnvägen, bilen och Internet är exempel på konstitutiva tekniker. Strategiska tekniker är sådana som, givet ett visst samhälle, utövar ett betydande inflytande över våra liv under lång tid. Valet mellan bussar och spårvagnar är ett strategiskt val. Tunnelbana är en strategisk teknik. Om jag ska cykla eller ta bussen till jobbet idag är däremot en taktisk fråga.

Konstitutiva teknikval är externa i förhållande till ett visst samhälle – de gäller om vi ska ha detta samhälle eller inte. Re- gulativa teknikval är i stället interna: givet ett visst samhälle, hur ska det i detalj utformas? För somliga var kärnkraftsfrågan en extern fråga, eftersom de uppfattade kärnkraften som konstitu- tiv för ett tekniskt komplicerat högenergisamhälle som antingen skrämde eller lockade. Andra menade i stället att frågan om kär- nkraft var en intern, strategisk energifråga.

Strategiska teknikval är förbehållna organisationer, taktiska val görs även av individer. I den mån vi alls kan sägas välja de konstitutiva teknikerna, sker detta indirekt genom att en hel se- rie strategiska och taktiska val tillsammans etablerar en ny kon- stitutiv teknik. För att lära oss styra tekniken måste vi förstå hur detta går till. Vi måste förstå hur strategiska val såväl förutsät- ter som upprätthåller eller introducerar en konstitutiv teknik. Och vi måste se hur förändringar i den konstitutiva tekniken innebär att tidigare mycket viktiga taktiska och strategiska val förlorar sin mening.

Även om det endast är gradskillnader mellan taktiska, strate- giska och konstitutiva teknikval, är begreppen ändå användba- ra. En värld där vi alla styr över tekniken kan vara en värld där det finns gott om taktiska teknikval, dvs en värld där individen kan välja mellan många alternativ. Men det kan också vara en värld där de strategiska teknikvalen fattas av demokratiska, po- litiska organisationer, vilket kan leda till en medveten begräns-

195

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 196

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

ning av mångfalden, även om det naturligtvis inte behöver göra detta.

När man betonar skillnaden mellan regulativa och konstitu- tiva tekniker, hävdar man gärna samtidigt att samhället utveck- las språngvis, genom revolutioner. Det blir viktigt att skilja mel- lan teknikval inom en given konstitutiv teknik och teknikval som går utöver och därför hotar att spränga den givna tek- nikramen. När man, till exempel, diskuterar satsningarna på da- torer i skolan (Compis-projektet på 1980-talet, KK-stiftelsens satsning på 1990-talet), kan man se dem som strategiska tek- niksatsningar inom den givna skolan och utvärdera dem genom jämförelse med alternativa, möjliga satsningar på bättre lärome- del, fler lärare eller pedagogisk fortbildning. Men man kan ock- så se dem som experimentella försök att bryta med industrisam- hällets skola, förändra dess grundlagar och öppna för nya sätt att bedriva utbildning.

TEKNIKEN ÄR GLOBAL

Taktiska teknikval kan vi i viss utsträckning råda över själva som enskilda individer. Strategiska teknikval sker i en komplex process där den politiska makten och näringslivet samarbetar och konkurrerar. Konstitutiva tekniker sveper snarare fram över våra samhällen likt epidemier, även om de i stunden ter sig som en kombination av taktiska och strategiska val. Industrialiser- ingen, elektrifieringen, telefonens och bilens utbredning, radion och televisionen, Internet – sedda i backspegeln är dessa exem- pel på teknikspridning som verkar vara bortom mänsklig kon- troll.

Samhällens utbredning, storlek och kraft bestäms av tekniker för transport och kommunikation. Ju bättre sådana tekniker, desto mer sammanhängande blir vår värld, desto större våra samhällen. Ju bättre tekniker för transport och kommunikation, desto snabbare sprids andra tekniker. Under 1900-talet byggdes

196

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 197

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

en global apparat för produktion och distribution av varor. Idag kan man få nästan vad som helst producerat, nästan var som helst och få det transporterat nästan vart som helst, nästan hur fort som helst. Världen hänger samman och vår teknikanvänd- ning blir alltmer global. Kulturella skillnader reduceras och de små samhällenas möjligheter att styra sina livsvillkor blir allt mindre. Den globala apparaten är grunden i en öppen, global värld med otrolig ekonomisk dynamik. Ekonomisk stagnation drabbar varje samhälle som försöker gå sin egen väg vid sidan av denna globala värld.

TEKNIK OCH TILLVÄXT

Tekniken skapar tillväxt i ekonomin genom att öka produktivi- teten. Färre människor producerar lika mycket eller mer och tekniken ökar därför tillgången på varor och tjänster. Tekniken befriar oss från arbetsuppgifter och ger oss nya. Vilka nya vi får beror på vilken teknik vi utvecklar, men ofta är det samma tek- nik som befriar oss från arbetsuppgifter som ger oss nya. Vi har sett hur det går till. När maskinerna tömmer landsbygden på folk, ger maskinerna samtidigt människor nya uppgifter med att producera varor i fabriker. Till att börja med spelar produktio- nen av jordbruksmaskiner och jordbruksprodukter en domine- rande roll i den framväxande industrin, men ganska snart utvid- gas produktionen till helt nya produkter – inte minst leksaker.

När datorerna tömmer fabrikerna på folk skapar de samti- digt nya arbetsuppgifter på kontoren. Med laserskrivare och ko- piatorer råder ingen brist på sysselsättning. Till att börja med är tanken att med datorerna rationalisera kontorsarbetet, ungefär som man rationaliserat fabriksarbetet. I själva verket ger oss da- torerna helt nya uppgifter på kontoren. Med nya möjligheter till administrativ överblick och detaljreglering, komplex organiser- ing och arbetsfördelning, bygger datorerna en ny värld domine- rad av informations- och dokumenthantering.

197

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 198

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Med informationsteknologin – mobiltelefoner och Internet – förenklas och automatiseras administration och informationshan- tering. Kontorsarbetet rationaliseras äntligen och kontoren börjar tömmas på människor. Samtidigt ger oss mobilt Internet nya ar- betsuppgifter på marknaden. Kontorsarbetet förvandlas till kom- munikation – nätverkande och möten och får allt större inslag av samarbete, nya initiativ, övertalning, marknadsföring, försäljning, innovationer. Den gamla kontorslunken i den trygga organisatio- nen ersätts av ett mer hektiskt nätverkande på marknaden i nya sa- marbetsformer tvärs de gamla organisationsgränserna.

Den tekniska utvecklingen på 1900-talet har gett våra sam- hällen en fantastisk förmåga till välorganiserad produktion. På allt fler områden kan vi nu enkelt producera mycket mer än vi kan konsumera. Det borde innebära att vi kunde arbeta mindre, men i stället verkar det bli tvärtom. Ju duktigare vi blir på att producera, desto hårdare blir konkurrensen, och desto mer mås- te vi arbeta. Företagen tvingas allt längre ut på marknaden för att bevaka de kunder man redan har och jaga nya, i en allt hår- dare global konkurrens.

STORA STÄDER, SMÅ MÄNNISKOR

Den industriella revolutionen tömmer landsbygden på folk och skickar dem in till städerna för att söka arbete i fabrikerna. De stora städerna erbjuder flest möjligheter och dit strömmar snabbt så mycket människor att de översvämmar staden. När industrin utvecklas koncentreras produktionen i allt större an- läggningar vilka behöver allt färre arbetare. Högteknologisk in- dustri samlas i de stora städerna med högskolor och stora flyg- platser. När produkterna mättar marknaden, utvecklas alltmer avancerade tjänster i kampen om kunderna. Industrisamhället förvandlas till tjänstesamhälle. Tjänstesamhället domineras än mer av de stora städerna, marknadsplatserna som tillsammans bildar den globala marknaden. Där görs de stora affärerna, där

198

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 199

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

sker de avgörande mötena, där finns det rika tjänsteutbudet: medier, kultur, underhållning, forskning, makt och inflytande. Tjänstesamhället blir ett marknadssamhälle.

Vårt samhälle är byggt på samarbete och tävlan. I den lilla byn kunde det gå ganska lugnt till. Men ju större arenorna blir, ju fler deltagarna blir, desto hårdare blir tävlingen. När konkur- rensen ökar måste vi mötas allt oftare. Därför samlas vi på de stora städernas mötesplatser, där vi som individer springer allt fortare för att tillhöra vinnarna, medan våra företag kämpar allt hårdare för att överleva. Vi drömmer om det goda, meningsful- la livet, men vi är fångade i en utvecklingsspiral där vi arbetar allt hårdare och får allt mindre tid att leva. Vi lever i ett kun- skapssamhälle med ett otroligt utbud av insikter och upplevel- ser, men vi får allt mindre tid att ta del av detta utbud. Ju rikare på kunskap vårt samhälle blir, desto fattigare blir vi som indivi- der.

Ju större städerna blir, desto anonymare blir tillvaron i dem. Tempot växer och livet kännetecknas alltmer av tillfälliga för- bindelser. Mötesplatserna växer, men fungerar just därför allt sämre som mötesplatser. Du är ständigt omgiven av människor du inte känner. Bostadsbristen tvingar dig att ständigt flytta. Karriären gör dig också till nomad. Livet blir ett enda långt cocktailparty av tillfälliga förbindelser som glöms bort så snart de är över.

Till de stora städerna söker sig de mest framgångsrika, de som drömmer om framgång, men också alla de som kan skaffa sig en försörjning genom att betjäna eller parasitera på de fram- gångsrika, och alla de som inte har någon annanstans att ta vä- gen. De stora städerna blir centra för excellens, men de blir ock- så centra för fattigdom, kriminalitet och slum. Som boplatser för människor ter de sig alltmer groteska.

Samma sorts krafter som skapade industrisamhällets städer, centra för produktion, distribution och transport av varor, ska- par nu marknadssamhällets mycket stora städer. De är mötes- platser för den globala elit som arbetar och lever på den globala

199

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 200

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

tjänstemarknaden, ett liv med allt högre tempo, i en tävlan som blir alltmera absurd ju rikare vi blir. Och de blir ogästvänliga livsplatser för en växande skara av rotlösa individer som lever som lokala nomader under allt hårdare villkor i allt omänskli- gare omgivningar. Mot de krafterna verkar vi vara maktlösa. Världen växer och vi krymper.

Som konstnär kan man beskriva och varna för ett samhälle där världen växer medan människor krymper. Men om man verkligen vill förhindra utvecklingen mot ett sådant samhälle, måste man gripa sig an tekniken på ett mer konstruktivt sätt. Det förutsätter att man ser vilken makt tekniken har över våra liv. Det är alltför lätt att ansvarslöst och oövertänkt hävda att tekniken bara är ett verktyg och att det är vi människor som har ansvaret för det samhälle vi lever i. Men vi föds in i ett samhäl- le format av teknik, en teknik som formar oss och våra livsvill- kor. ”Internet är bara ett verktyg!”, säger man, som om Internet var något som vi som individer kunde låta bli att påverkas av.

ABSOLUTA VÄRDEN

Vårt sätt att tala om ”människan och tekniken”, ”teknik och samhälle”, lurar oss att tro att tekniken är något yttre i förhål- lande till människor och samhälle. I själva verket är såväl män- niskor som samhällen gjorda av teknik. Tekniken är en del av oss, inte något utanför oss som vi använder när vi behöver den. De flesta av mina behov får sin form av den teknik jag använder när jag njuter dem: teven, dataspelet, boken, gitarren. Hur skul- le mitt behov av böcker se ut om jag inte kunde läsa? Inte be- hövde vi dataspel innan det fanns datorer?

Men om våra värderingar och behov formas av den teknik vi använder, hur ska vi då förnuftigt kunna styra den tekniska ut- vecklingen? Hur ska vi på förhand kunna värdera en teknik vars användning ger oss nya behov? Är inte risken stor att vi likt en oförstående äldre generation tenderar att underskatta värdet av

200

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 201

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

alla ”nymodigheter”? Om vi ska styra den tekniska utveckling- en måste vi finna medel att på något sätt ställa oss utanför vår egen livsform.

Det är klart att vi kan identifiera vissa mycket allmänna mänskliga behov – typ Maslows pyramid – vilka verkar kunna överleva all teknisk utveckling. Vi skulle kunna försöka uppfat- ta tekniken som medel att tillfredsställa dessa behov. Olika tek- niker kunde rangordnas efter hur väl de lyckas med denna upp- gift. Men hur väger vi dessa behov mot varandra? Och vad gör vi med teknik som inte verkar ha så mycket med allmänmänsk- liga behov att göra? Det mesta av tekniken används i vår tid av överflöd till att underhålla oss, ge oss upplevelser, göra vårt liv omväxlande, kittla oss, ge oss spänning, hålla undan ledan. Men hur värdefull är sådan teknik, hur skulle den bedömas med Maslow som måttstock? Sexuella behov finns långt nere i Mas- lows pyramid, men vad säger det oss om värdet av all den por- nografi som väller ur Internet, värdet av den sexfixerade musi- ken på MTV?

Borde vi inte ha en föreställning om hur det goda livet ser ut, det goda samhället ser ut, med hjälp av vilken vi kunde värdera möjliga tekniker? Då skulle vi kunna fråga om en viss möjlig teknik bidrar till det goda livets förverkligande eller inte? Men antingen skulle en sådan föreställning bli så allmänt hållen – jämlikhet, frihet, solidaritet – att den inte skulle hjälpa oss i vär- deringen av tekniken, eller också skulle den riskera att i sin spe- cificitet låsa oss vid vår egen livsform, vår egen tids teknik.

Den tekniska utvecklingen förändrar våra livsbetingelser och så länge utvecklingen fortsätter, fortsätter förändringen. Vad som kan verka klokt på kort sikt, kan visa sig mindre klokt på lite längre sikt. Om vi utgår från dagens teknik och tekniska möjligheter när vi försöker styra tekniken, kan vi stänga in oss i ett samhälle som framtida teknisk utveckling inbjuder oss att överge.

Nej, uppenbarligen måste vi gå mer försiktigt fram i vår strä- van att styra den tekniska utvecklingen. Samtidigt som vi bättre

201

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 202

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

lär känna villkoren för – och samspelet mellan – taktiska, stra- tegiska och konstitutiva teknikval i en global värld, måste vi ta oss an den väldiga kunskapsuppgiften att äntligen börja förstå hur tekniken skapar våra livsvillkor. Innan vi ger oss in på att värdera olika tekniker, måste vi skaffa oss en rikare föreställning om vilka tekniker och vilka livsformer som är möjliga. Vi måste utvidga vår föreställning om livet genom att på framtidsarkeo- logiskt vis, genom fiktiva tekniska konstruktioner utspänna rummet av möjliga livsformer, innan vi ger oss in på att värdera.

HUR STYRA TEKNIKEN?

För mig och dig i våra liv är frågan om teknikens styrning en frå- ga om hur vi får inflytande över teknikens användning. Det in- nebär att vi dels får tillgång till vardagsteknik till ett rimligt pris, dels att vi kan utöva inflytande över de strategiska teknikval som görs under vår levnad. Sedan kan vi sörja över att tekniken inte erbjuder oss fler eller andra valmöjligheter. Varför finns det inte elbilar, teknik som bromsar åldrandet, uppvärmda utom- husmiljöer, bättre proteser? Men om vi lyfter blicken över vår egen levnad är det just den sortens frågor som hamnar i fokus. Vi vill vara med och styra teknikens utveckling, inte bara an- vändningen av redan befintlig teknik.

När det gäller den demokratiska styrningen av teknikens an- vändning kan vi väl i ett land som Sverige ändå vara ganska nöj- da. Eller röjer jag bara min privilegierade tillvaro i akademins skyddade och välavlönade verkstad när jag talar så? Lars Ing- elstam skulle inte hålla med mig. Åtminstone inte den Ingelstam som kommer till tals i boken Teknikpolitik, där han just efterly- ser ett större politiskt intresse för uppgiften att styra teknikens användning.

När det gäller teknikens utveckling är det däremot mycket sämre ställt med vårt inflytande. Och här finns ingen teknikpo- litik att tala om. Det är klart att det finns en allmän politisk öns-

202

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 203

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

kan om att verka för tillväxt genom teknisk utveckling. Man vill ha mer teknik – men vilken teknik, det har man ingen uppfatt- ning om utom att den ska vara ”hållbar”, ”säker” och liknande. Det är som om man önskade sig ett större hus utan att ha någon uppfattning om vad huset skulle innehålla.

För att med förnuft kunna påverka den tekniska utveckling- en, måste vi lära oss mer om hur tekniken formar våra livsvill- kor så att vi kan ha en uppfattning om vilken sorts teknisk ut- veckling vi vill ha. Vi måste också lära oss hur vi genom taktiska och strategiska teknikval kan styra den tekniska utvecklingen åt det håll vi önskar. Den första uppgiften är kunskapsmässigt gi- gantisk och kräver en omorientering av såväl samhällsvetenska- perna som ingenjörsvetenskaperna. Den andra uppgiften är inte lika kunskapsmässigt krävande, men med hänsyn till teknikens globala karaktär är våra utsikter till framgång begränsade.

Den tekniska utvecklingen påverkar alla aspekter av mänsk- ligt liv. Om vi vill utöva inflytande över våra livsvillkor måste vi lära oss styra tekniken. I ett komplext, globalt sammanhängan- de tekniksamhälle är den uppgiften inte enkel. Vissa teknikval är mer grundläggande för samhällets utformning, medan andra blott reglerar detaljerna i ett givet samhälle. Det vi kallar tek- nikpolitik ägnar sig idag åt att reglera redan befintlig teknik. Medan vi ägnar oss åt detaljerna i det givna samhället, fortsät- ter teknikutvecklingen och skapar helt nya samhällen.

För att kunna göra de mer grundläggande teknikvalen med förnuft måste vi bättre förstå hur tekniken formar våra livsvill- kor. Vi behöver kunskap om teknikens utveckling och utveck- lingsmöjligheter, om hur tekniken bygger samhällen och tekni- kens möjligheter till samhällsbyggande. Den kunskapen måste utvecklas av en samhällsvetenskap som blivit varse samhällets beroende av teknik och av en ingenjörsvetenskap som förstått att teknik är ett samhällsfenomen.

Uppgiften att styra tekniken är politisk, dvs den angår oss alla i ett demokratiskt samhälle, men det som idag gör det omöj- ligt för oss att styra tekniken är inte politisk oförmåga utan

203

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 204

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

okunnighet. Det är inte politikens fel att vi saknar en teknikpo- litik som vågar diskutera de viktiga frågorna. Det är vetenska- pens fel. Det är inte politikerna som behöver väckas, utan sam- hällsforskarna och ingenjörerna.

AKADEMINS ANSVAR

Vetenskapen har under 1900-talet skaffat sig monopol på kun- skapssökandet. Det som inte intresserar vetenskapen är inte värt att veta. Eftersom vetenskapen hävdar att vi inte kan veta något om framtiden, vet vi inte särskilt mycket om framtiden. Men det är hög tid att demontera den ryggmärgsreflex som får även de klokaste forskare att hävda något så oövertänkt. Om vi kan veta något alls kan vi såklart veta en hel del om framtiden. Och om vi tog oss tid att studera den, finns där hur mycket som helst att lära. Så snart vi handlar, gör vi antaganden om framtiden. För- nuftiga handlingar gör förnuftiga antaganden.

Det är hög tid att akademin utsträcker sitt intresse för sam- hället till att omfatta inte bara historien och det närvarande, utan också framtiden. Ja, egentligen är det självklart att framti- den borde stå högst på agendan. Samhället är något vi männi- skor har byggt och hela tiden bygger om. Idéer, vanor, organisa- tioner är alla byggmaterial, men de stod sig alla slätt utan teknik. Samhället är vår konstruktion, det är en artefakt, och samhällsvetenskapen är därför en vetenskap om artefakter. All- tför länge har samhällsvetenskapen lånat förebilder i naturve- tenskap och humaniora och sett sin uppgift att antingen finna samhällets naturlagar eller tolka och förstå samhällen och soci- ala handlingar. Men vårt intresse för artefakter avser inte i förs- ta hand allmänna lagar eller förståelse. Vi är intresserade av hur väl de fungerar, om det gör sitt jobb, hur de är gjorda, hur vi skulle kunna göra dem bättre, och hur vi skulle kunna ha gjort dem annorlunda. Vårt intresse för artefakter är ett designintres- se. Samhällsvetenskapens sanna intresse är att bygga ett bättre

204

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 205

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

samhälle. Men för att kunna göra detta måste man lära sig såväl vilken teknik som finns att tillgå och vilken teknik som är möj- lig, som hur det samhälle ser ut som byggs med denna teknik. Detta kan samhällsvetenskapen endast göra i samarbete med in- genjörsvetenskaperna.

Medan samhällsvetarna måste lära sig att samhällen byggs med teknik, måste ingenjörerna lära sig att när man bygger hus och broar, drar in bredband och utvecklar mobila tjänster, for- mar man människors livsvillkor, bygger samhällen. Och tillsam- mans måste samhällsvetare och ingenjörer bidra till att väsent- ligt öka vårt vetande om hur tekniken formar våra livsvillkor, vilken teknisk utveckling som är möjlig, hur denna tekniska ut- veckling kan påverka våra livsvillkor, vilken teknik vi skulle fö- redra givet att vi ville att vårt samhälle skulle se ut på ett annat sätt, och så vidare, och så vidare. Kombinationen av en sådan teknikorienterad samhällsvetenskap och en sådan samhällsori- enterad ingenjörsvetenskap borde spela en huvudroll vid våra akademier. Men det gör den inte.

FÖR LATA FÖR FRAMTIDEN

Den tekniska utvecklingen förändrar näringsliv, samhälle och vardagsliv. Det verkar inte som om vi kan eller vill göra särskilt mycket för att styra dessa förändringar. Den politiska makten med dess lagstiftning, såväl den nationella som den europeiska, ägnar sig främst åt ett konservativt bevakande av förflutna sam- hällsformer. I södra och östra Europa försöker man bevara jord- bruket, i Sverige vill vi bevara industrisamhället. Ett sådant för- hållningssätt är naturligt, men samtidigt förödande för vår förmåga att påverka samhällsutvecklingen. Genom att inte öp- pet erkänna omfattningen av den pågående samhällsförändring- en, genom att inte arbeta mer visionärt och framåtblickande, gör vi oss oförmögna att på allvar påverka samhällets utveck- ling.

205

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 206

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Nu lämnar vi industrisamhällets tämligen stabila fabriksor- ganisationer för ett betydligt rörligare och osäkrare marknads- samhälle. Marknaden med dess konkurrens och köpslående, med ekonomisk värdegrund och ytliga umgängesformer, med krav på tillväxt, avkastning och ökad konsumtion, med globala varumärken och allt intensivare marknadsföring, breder ut sig på bekostnad av ett mer planekonomiskt samhälle där vi var medborgare snarare än konsumenter, anställda snarare än ent- reprenörer, där näringsliv först och främst var sysselsättning, där offentligt finansierade kollektiva lösningar omständligt ut- reddes och implementerades av en omfattande statsbyråkrati som framför allt ville jämlikhet och rättvis fördelning, och där vi levde i föreställningen att samhället även på längre sikt fick sin form genom politiska beslut.

Nu har vi börjat förstå att de politiska besluten endast kan justera detaljerna i en värld som drivs framåt av en fantastisk teknisk och ekonomisk utveckling. Men vi har ännu inte för- mått dra slutsatserna av denna insikt. Medan den offentliga de- batten diskuterar nivåer i föräldraförsäkringen och arbetstidens längd i de få kvarvarande fabrikerna, äger en samhällsrevolu- tion rum. Den kan vi inte folkomrösta om och kanske just där- för förmår den inte riktigt engagera. Men om vi verkligen ville påverka utformningen av det framtida samhället, vad skulle vi då göra?

Framtiden är irriterande. Det gäller såväl vår egen lilla, indi- viduella framtid som den större samhälleliga, globala. Den irri- terar, eftersom vi genom planering och arbete borde kunna göra den mycket bättre. Men då krävs ansvarstagande och ansträng- ning. Bara vi tänker på saken blir vi trötta och modstulna. Det förflutna är så mycket behagligare – där kan vi nostalgiskt fla- nera runt och passivt sträcka ut oss. I värsta fall måste vi an- stränga oss lite för att glömma det förflutna, men det kräver in- genting av oss. Gjort är gjort. Nuet kan vara nog så påfrestande, men det mesta går på rutin. Nuet uppfyller våra sinnen och ofta kan detta vara nog. Arbeta, älska, ät, drick och var glad. Om vi

206

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 207

KAPITEL 11: VEM STYR TEKNIKEN?

bara hade det förflutna och nuet, skulle livet vara rätt enkelt. Men så är det den där framtiden. Som vi borde göra något åt. Vår individuella framtid kan vi reducera till en schablon, till ett bekymmer om ekonomi och hälsa. Men så lättsinnigt kan vi väl ändå inte behandla vår globala framtid?

En fantastisk teknisk utveckling har under 1900-talet ökat produktionen och gett oss mer att äta, bättre bostäder, bättre vardagsföremål, fler och roligare leksaker. Det är slående hur blint vi har låtit tekniken dominera samhällsutvecklingen, men det har ju gått rätt bra! Så varför klaga? Eller, kunde det ha gått ännu bättre?

FRAMTIDSBEVAKNING

I alla kulturer har människor skapat institutioner för mer lång- siktig reflektion. Utan sådana institutioner går reflektionen på tomgång. Bondesamhället har sin religion och industrisamhället sin vetenskap. Vi kan förstå hur dessa institutioner växte fram och varför de ser ut som de gör. Vi kan också förstå att reflek- tionen i sådana institutioner med tiden konserveras och byrå- kratiseras. Det är också lätt att se att det är dags att utveckla en institution för reflektion över framtiden, en sorts framtidsarkeo- logiskt seminarium, men hur detta bäst ska ske är inte så lätt att se.

När samhället förändras snabbt växer intresset för omvärlds- bevakning. Men det är egentligen inte hur omvärlden ser ut igår eller idag, utan hur den kommer att se ut i morgon, som är det väsentliga. Det vi kallar omvärldsbevakning borde kanske sna- rare kallas framtidsbevakning. Vi bevakar omvärlden för att kunna påverka framtiden så att den blir så förmånlig för oss som möjligt. Ju längre in i framtiden vi kan se, desto bättre.

För att förnuftigt forma framtiden måste vi veta något om den. I politiken där uppgiften just är att forma framtiden, kun- de vi rätt länge använda oss av 1800-talets ideologier. Men

207

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 208

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

1800-talets ideologier präglas av sin tid – de handlar ju om hur man ska förhålla sig till industrisamhällets framväxt – och de har förlorat sin relevans. Vi behöver nya ideologier för att förstå och förhålla oss till det framväxande marknadssamhället, ideo- logier som betonar teknikens roll i samhällsutvecklingen.

När Auguste Comte vid mitten av 1800-talet ville ge veten- skapen en viktig roll i det moderna samhället, beskrev han den som en ny religion. Kanske skulle vi lansera framtidsdiskussio- nen som den nya vetenskapen? Vi behöver en institution för framtidsdiskussion, och då menar jag inte ett framtidsinstitut i vetenskapssamhällets marginal, utan en institution som i bety- delse kan mätas med det moderna industrisamhällets vetenskap, ungefär som vetenskapen tagit en plats vid sidan om bondesam- hällets religion. Religionen ger oss tröst och vetenskapen ger oss kunskap – inget fel i det. Men i ett samhälle i ständig förändring behöver vi också idéer om vart vi vill gå med vårt samhälle, och hur vi ska komma dit. Och sådana finner vi varken i religionen eller i vetenskapen.

Det är kanske inte så underligt att vi en helt vanlig dag fun- derar mer på vad vi ska ha till middag än på hur världen ska se ut om 10–15 år. Men kanske kunde vi ägna två timmar varje söndag åt framtiden? En sorts framtidsseminarier som alternativ till bondesamhällets bönemöten och industrisamhällets popu- lärföredrag? Läs min bok som ett bidrag till detta seminarium: Välkommen till Framtiden på söndag!

208

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 209

LITTERATURFÖRTECKNING

LITTERATURFÖRTECKNING

Litteraturen om IT-revolutionen är redan ofantlig. Negroponte (1995), Mitchell (1995), Janlert (1995), Castells (1996-98) och Dertouzos (1997) är några tidiga landmärken. Castells (2001) är en uppdatering. Bell (1973) är det klassiska arbetet om industrisamhällets död. Schön (2000) är en in- troduktion till svensk ekonomisk historia. Conradsson (1988) är en spän- nande etnologisk studie av kontorsepokens inledning och Claesson (2000) är en enkel men insiktsfull berättelse om hur svenskarna flyttade från lan- det in till staden. Om datoranvändningens tidiga utveckling i Sverige kan man läsa i de Geer (1992). Mumford (1934) är fortfarande den bästa be- skrivningen av hur vi och våra samhällen får sin form av den teknik vi an- vänder. Winner (1986) skriver om tekniken som livsform. Trigger (1990) är en introduktion till arkeologin.

Den nya ekonomin introduceras av Kelly (1998), Kärrbrink m fl (1998), Ström (1998) och Nordström & Ridderstråle (1999). Den nya eko- nomins idéer om företag och ledarskap diskuteras av Holmberg m fl (2002). Etnologen Robert Willim (2002) ger oss i framtid.nu en beskriv- ning av fenomenet Framtidsfabriken. Sturmark (2000) är en rapport från en som var med. SAS-chefens bok (Carlzon 1985) är fortfarande läsvärd. Systemtänkande, konstruktion och kultivering diskuteras i Dahlbom & Mathiassen (1993). Thompson m fl (1991) innehåller några klassiska tex- ter om marknaden som organisationsform. Ydén (2000) handlar om led- ningsfrågor i försvaret. Suchman (1987) behandlar situationsteorin och Dennett (1991) är ett utmärkt exempel på marknadsteorin om själen. Gershuny (1978) och Ingelstam (1995) skriver om tjänsteutövningens eko- nomi. Dalman (2001) diskuterar framtidens stad, Björk (1998) framtidens ingenjör. Det finns mer om artefakter och artefaktvetenskap i Dahlbom m fl (2002). Lindqvist (2001) beskriver hur marknaden breder ut sig i me- dier och vardagsliv. Iwarson (2002) skriver om det pris vi betalar för det höga tempot i IT-samhället.

I Sturesson (2002) skriver svenska forskare om teknik och samhälle för att hedra nestorn i svensk framtidsforskning, Lars Ingelstam. Ingelstam (1978) efterlyser en svensk teknikpolitik. Ingenjörsvetenskapsakademin ge- nomförde under år 1999 en teknisk framsyn (www.tekniskframsyn.nu) där åtta expertpaneler gav en samlad beskrivning av Sverige år 2010–15. Rap- porterna kan beställas från hemsidan. Just nu pågår en uppföljning. En an- nan framtidsvision finns i IT-kommissionens rapport 3/2002, Vårt digitala tjänstesamhälle – vision 2011+, Statens offentliga utredningar 2002:25.

209

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 210

MAKTEN ÖVER FRAMTIDEN

Litteratur

Atlestam, B (red) (1995): Infrastruktur för informationssamhället. Nutek. Auden, W H (1993) The prolific and the devourer. Hopewell, N J: The

Echo Press.
Bell, D (1973): The coming of post-industrial society: a venture in social

forecasting. Penguin.
Björk, I (red) (1998): En ny ingenjör. Institutionen för systemteknik, Lin-

köpings universitet.
Carlzon, J (1985): Riv pyramiderna. Stockholm: Bonniers.
Castells, M (1996, 1997, 1998): The information age, 3 volymer. Oxford:

Blackwell.
Castells, M (2001): The Internet galaxy: reflections on the Internet, busi-

ness, and society. Oxford: Oxford University Press.
Claesson, S (2000): Svart asfalt grönt gräs. Stockholm: Bonniers. Conradson, B (1988): Kontorsfolket. Nordiska Muséets samlingar 108.

Stockholm.
Dahlbom, B & Mathiassen, L (1993): Computers in context. The phi-

losophy and practice of systems design. Cambridge, MA: Blackwell. Dahlbom, B, Beckman, S & Nilsson, G B (2002): Artifacts and artificial

science. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Dalman, E (red) (2001): Tänk – 21 inlägg om framtidens stad. Stockholm:

Ordfront.
De Geer, H (1992): På väg till datasamhället. Stockholm: Kungliga Teknis-

ka Högskolan och FA-rådet.
Dennett, D C (1991): Consciousness explained. New York: Little Brown. Dertouzos, M L (1997): What will be. How the new world of information

will change our lives. New York: HarperCollins.
Gershuny, J (1978): After industrial society. The emerging self-service eco-

nomy. London: Macmillan.
Holmberg, I, Salzer-Mörling, M & Strannegård, L (2002): Stuck in the fu-

ture? Tracing the ‘new economy’. Stockholm: Bookhouse.
Iwarson, S (2002): På bredband rakt in i väggen. Säve Förlag.
Ingelstam, L (1978): Teknikpolitik. Stockholm: Tiden.
Ingelstam, L (1995): Ekonomi för en ny tid. Stockholm: Carlsson. Janlert, L-E (1995): Hemma i cyberspace. Scandinavian University Press. Kelly, K (1998): New rules for the new economy. Penguin.

Kärrbrink, J, Ramsin, H & Svensson, B (1998): Den digitala mutationen. Bokförlaget DN.

Lindqvist, M (2001): Is i magen. Om ekonomins kolonisering av vardagen. Stockholm: Natur och Kultur.

Mitchell, W J (1995): City of bits. Cambridge, MA: The MIT Press.

210

s 1-211  03-04-29  11.39  Sida 211

LITTERATURFÖRTECKNING

Morrison, A (1897) The Dorrington deed box. Återutgiven av James A Rock & Co 2002.

Mumford, L (1934): Technics and civilization. New York: Harcourt, Bra- ce. Svensk översättning: Tekniken och civilisationen, Vinga Press 1984.

Negroponte, N (1995): Being digital. New York: Alfred A Knopf. Nordström, K A & Ridderstråhle, J (1999): Funky business – talent makes

capital dance. Stockholm: Bookhouse.
Schön, L (2000): En modern svensk ekonomisk historia. Stockholm: SNS

förlag.
Simon, H A (1969): The sciences of the artificial. Cambridge, MA: The

MIT Press. En andra, utvidgad, upplaga kom 1981.
Ström, P (1998): Vinna eller försvinna i IT-åldern. Malmö: Liber. Sturesson, L m fl (red) (2002): Spänningsfält: Tekniken – politiken – fram-

tiden. Stockholm: Carlsson.
Sturmark, C (2000): Den nya ekonomin – med passionen som drivkraft.

Stockholm: Norstedt.
Suchman, L (1987): Plans and situated action. Cambridge University Press. Thompson, G, Frances, J, Levacic, R & Mitchell, J (red) (1991): Markets,

Hierarchies & Networks. London: Sage.
Trigger, B G (1990): A history of archaeological thought. Cambridge:

Cambridge University Press.
Ydén, K (red) (2000): IT, organiserande och ledarskap. Bokförlaget BAS. Willim, R (2002): Framtid.nu. Stockholm/Stehag: Symposion.
Winner, L C (1994): From the pump to the loom: new infrastructure and

american democracy. Ingår i A Teich m fl (red) Science and technology policy yearbook, Washington, DC: American Academy of Arts and Sci- ences.

Winner, L C (1986): The whale and the reactor. Chicago University Press.

211