Politik och marknad

När man i framtiden ser tillbaka på 1900-talet och vill beskriva samhällsutvecklingen kommer oljan att ges en huvudroll. Politiken försökte på bästa sätt förhålla sig till oljan som samhällsutvecklande kraft och använda det välstånd den skapade till uppbyggnaden av ett välfärdssamhälle.

De stora oljeproducerande företagen, de sju systrarna, och länder med stora oljefyndigheter hade en särställning. Konflikter och krig, kriser och konjunktursvängningar berodde i stor utsträckning på oljan. Jordbruk, industri, transporter – alla var de beroende av oljan och utvecklades med förbränningsmotorn. Vi blev helt beroende av bilen som personligt transportmedel.

När man ser tillbaka på 2000-talet kommer man i stället att se Internets roll. Samhällsutvecklingen handlar inte längre om olja utan om data. Vårt beroende av olja håller på att ersättas av ett än större beroende av data. Utan bilen stannar Sverige brukade vi säga. Nu är det mera sant att säga: Utan Internet stannar Sverige.

De sju systrarnas roll håller på att tas över av de fyra pojkarna: Google, Apple, Amazon och Facebook. Om börsen inte får hicka kommer deras samlade börsvärde nästa år att överstiga de sju systrarnas och i kraft av detta börsvärde utövar de ett enormt inflytande på samhällsutvecklingen.

Familjen Rockefeller gör sig nu av med sina tillgångar i olja och satsar i stället på förnybara energikällor, men energiproduktionen utvecklas ungefär som industriproduktionen i allmänhet. Det kommer att bli lönsammare att styra och balansera energianvändningen än att producera energin. Rockefeller borde investera i Internet-företag.

Hur bra det nya samhället kommer att bli, hur framgångsrikt, hur attraktivt är beroende av hur väl och snabbt vi följer med och ställer in samhället för att passa och dra nytta av den nya produktivkraften data. Då är det olyckligt att politiken fortfarande så här i början av 2000-talet mest handlar om olja.

Vi debatterar Förbifart Stockholm och Bromma flygplats, och vi diskuterar hur vi ska städa upp efter 1900-talets ohämmade oljekonsumtion. Men vad vi borde försöka förhålla oss till är naturligtvis det framväxande samhället. Vi borde utforma en politik för datasamhället.

Hittills har datapolitiken dominerats av marginalfrågor om personlig integritet. Dessa frågor är viktiga, men röjer en inställning som hellre ser negativa konsekvenser av Internet än den positiva kraften i Internet-utvecklingen. Integritetsfrågorna är Internets avgasproblem.

I stället behöver vi en framsynt politik som hjälper oss att snabbt ställa om samhället och dra nytta av alla de fördelar Internet erbjuder. Vi behöver en politik som kan stödja svenskt företagande, verka för utbildning och forskning och en offentlig sektor som inte hindrar utan snarare hjälper fram svenska entreprenörer och medverkar i en snabb omställning.

Internet förändrar villkoren för näringsliv och samhälle, arbetsliv och vardag. Robotar, sensorer och 3D-skrivare förvandlar tillverkning, lagerhållning, logistik och distribution. Smarta telefoner, sociala och materiella nätverk förändrar vardagen och fyller den med smarta, sociala, globala tjänster för självbetjäning. Stora mängder data i realtid förändrar alla kunskapsbranscher som vetenskap, företagande, utveckling, sjukvård, utbildning, politik.

Genom att analysera dessa olika tekniker kan vi göra oss en föreställning om vart utvecklingen leder, men det är lätt att de tekniska möjligheterna får oss att överskatta den sociala utvecklingen. Det jag kallar framtidsarkeologi är ingen enkel sak. För att verkligen förstå hur samhället kommer att utvecklas måste vi sätta in tekniken i dess sociala sammanhang, se teknikens roll i en samhällsutveckling som formar tekniken samtidigt som den låter sig formas av den.

Datarevolutionen bidrar till att öka farten i den vetenskapliga utvecklingen. IT och Internet är fantastiska hjälpmedel i kunskapssökande och kunskaps­spridning. Genteknik, nanoteknik, sensorteknik och robotteknik ger oss nya kunskaper om och nya möjligheter att kontrollera och manipulera biologiskt och socialt liv. Vilka möjligheter kan vi se idag och hur ska vi förhålla oss till dem? Ska vi låta utvecklingen ha sin gång eller ska vi genom politiska beslut främja eller hämma den?

Låt oss ta barnen som exempel. Spermier är som friskast i ungdomen. En kvinna har en begränsad mängd naturliga ägg. Redan idag är det möjligt att ta ut och frysa ned spermier och ägg i ungdomen för att sedan använda dem när det senare i livet är dags för barn. (Facebook och Apple erbjuder sina kvinnliga anställda att betala för nedfrysningen så att de kan koncentrera sig på karriären.) Under 1900-talet innebar preventivmedlen en sexuell revolution. På 2000-talet kan vi helt frikoppla sexualitet och barnalstring. Vilken plats ska barnen egentligen ha i ett framtida samhälle?

Samhällen byggs av människor. Samhällsbygget har sin grund i människors behov. Samhällsutvecklingen får sin riktning av dessa behov. Teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt, institutioner, innovationer, handel, globalisering, tjänster, upplevelser, urbanisering och konsumtion – alla har de sin grund i mänskliga behov.

Tekniken erbjuder nya möjligheter att tillfredsställa samma gamla behov. Vi bär apan med oss genom teknikens utveckling och den påverkas inte av att tekniken blir mer avancerad. James Bond är lika primitiv som vilken babianhanne som helst. Samhällsutvecklingen är bara en förlängning av arternas utveckling i naturen. Enda skillnaden är att samhällsutvecklingen går många gånger fortare, särskilt nu på 2000-talet när teknikutvecklingen tagit fart på allvar.

Åtminstone är det så i ett samhälle dominerat av marknaden. På marknaden konkurrerar människor och företag på samma kortsiktiga sätt som aporna i naturen. Samhällsutvecklingen har ingen särskild riktning. Det finns ingen tanke med den.

Politiska visioner och strategier handlar om att främja marknaden, om att vinna framgång på marknaden, givet marknadens utveckling. Men politiken försöker också städa upp efter marknaden, mildra dess effekter när den far ovarsamt fram med människor. I båda fallen är politiken utvecklingens tjänare snarare än dess herre.

Den politiska kartan ritas om och med tiden har skillnaderna mellan borgare och vänster blivit allt mindre. De borgerliga tror mer på individen och marknaden, vänstern något mer på politiken. De borgerliga är mer intresserade av tillväxt och av att främja marknaden. Vänstern vill mer aktivt begränsa marknadens negativa effekter och värna de svaga. De borgerliga menar att tillväxt i längden gynnar oss alla, medan vänstern menar att ett samhälle där alla är trygga och delaktiga innebär ökad tillväxt.

Med undantag för den yttersta vänstern och den populistiska högern är det ingen som på allvar vill begränsa marknaden och det öppna samhället. Inget av de politiska partierna i Sverige har idag någon bild av framtiden eller någon politik som handlar om framtidens samhälle.

Det är inte med politik vi bygger det framtida samhället utan med företagande i konkurrens på en global marknad. Det innebär att vi alla som kunder är med och påverkar utvecklingen, men det innebär också att företagen spelar en viktig roll, såväl entreprenörer med nya idéer som stora företag med kraft att styra marknaden.

En politik som vill vara med och forma framtiden kräver framtidsbilder. Vad är det för värld vi är i färd att forma? Vart är vårt samhälle på väg? Vad ser vi för möjligheter och risker? Vilka alternativ finns? Vad är det för värld vi vill bygga? Sådana framtidsbilder kan ge oss inspiration att tänka framtiden redan nu.

Varför är det så ont om framtidsbilder? Det kan finnas flera skäl. Idén om framtidsbilder leder tankarna till planekonomi och försök att genom politiska beslut forma samhället. 1900-talets experiment i denna genre förskräcker. Planekonomin har fått stryka på foten, men lever naturligtvis kvar i politisk reglering, stadsplanering och infrastruktursatsningar.

I ett samhälle som utvecklas snabbt blir framtidsbilderna gärna utopiska och får lätt ett löjes skimmer. När man målar upp framtidsbilden gör man det ofta med utgångspunkt i en snabb teknisk utveckling, men om det är rätt enkelt att beskriva framtidens teknik är det samtidigt svårt att bedöma hur användningen av tekniken kommer att förändra vardagen. Det är svårt att göra framtidsbilden trovärdig.

Framtidsbilder kan verka avskräckande. Om vi för 100 år sedan ritat bilder av framtida storstäder med oändliga bilköer skulle detta knappast skapat entusiasm för bilen. Det hade antagligen varit lättare att se bilens avigsidor i en sådan bild än alla de fördelar, all frigörelse, all välståndsutveckling, bilen skulle innebära.

Även om människor är mer flexibla än andra arter så har vanorna stor betydelse för vår överlevnad. Fantastiska framtidsbilder väcker snarare motstånd än entusiasm. Som politiker gör man klokast i att beskriva en framtid som är så lik nutiden som möjligt – bara bättre.

Ändå behöver vi framtidsbilder. Om vi står inför ett lika stort samhällsskifte som när Sverige industrialiserades är det naturligtvis en fördel om vi kan förbereda oss, i förväg se vilka möjligheter och risker utvecklingen erbjuder. Även om vi inte längre tror på det planerade samhället kan inte politiken helt överlåta framtiden till storföretagen på den globala marknaden och deras produktplanering.

För att bygga trovärdiga framtidsbilder måste man utgå från en förståelse av hur våra samhällen fungerar. Man behöver förstå människors drivkrafter, storföretagens roll, samhälls­institutioners betydelse, ekonomins grunder och teknikens roll som samhällsförändrare. Men man behöver också kunna bedöma detaljerna i den pågående vetenskapliga och tekniska utvecklingen, i näringslivets utveckling och samhälls­institutionernas förändring.

En framtidsbild är sammansatt av delar och får sin karaktär av vilka delar man väljer att betona. För att ge en träffande framtidsbeskrivning måste man välja rätt delar och man måste också beskriva dem någorlunda rätt.

När jag i mina föredrag försöker ge en bild av det framtida samhället använder jag ord som förändring, teknik, tillväxt, marknad, globalisering, tjänster, städer, innovation, hållbarhet, aktivering, politik och framtid. Framtidsbilden vill beskriva viktiga grundläggande drag i dagens och framtidens samhälle: förändring, tillväxt, marknad, globalisering, politik och framtid. Samtidigt vill den lyfta fram områden där det pågår en särskilt snabb förändring: teknik, tjänster, städer, innovation och aktivering.

Man kan undra över människans plats i detta nya samhälle. Hur mycket förändring och hur snabba förändringar klarar hon? Som de stora apor vi är tror jag att vi kommer att klara oss rätt bra. Vi kommer att fortsätta som förut att försöka hitta tid och rum för apaktiga aktiviteter. Som människor lever vi för projekt och vilka projekt kommer inte samhällsutvecklingen att erbjuda! Att bygga ett helt nytt samhälle är inte fy skam, att leva långa, spännande liv i en snabbt föränderlig värld, och så småningom kasta sig ut på upptäcktsfärd bland galaxerna – vad mer kan en människa begära av livet?

Men det viktiga i mina föredrag ligger kanske i själva anslaget, att på ett slående sätt försöka övertyga om stora förändringar. Och just nu prövar jag alltså en jämförelse med oljan.

Oljan var 1900-talets mest fantastiska resurs – billig och rikligt förekommande. Man kan inte äta olja, men man kan nästan göra allt annat med den. Vilket otroligt samhälle byggdes inte med oljan!

Data är en fantastisk resurs som kostar nästan ingenting och som kan användas om och om igen. Man kan inte äta data, men man kan göra nästan allt annat med den. På 2000-talet bygger vi ett nytt spännande samhälle, och vi bygger det med data. Data är den nya oljan.

Bo Dahlbom
aktivering.se

Posted in Strunt