Effektiv konsumtion

När Henry Ford på 1910-talet införde det löpande bandet i sina fabriker gjorde han en banbrytande insats för att effektivisera produktionen. Genom effektiv produktion kunde bilarna bli så billiga och lönerna så höga att även arbetarna i Fords fabriker hade råd att köpa dem.

Bilen blev också en av de viktigaste konsumtionsvarorna på 1900-talet. Den framväxande industrin inriktades först på att bygga infrastruktur och mekanisera jordbruket. Men det var när industrin vändes mot konsumentmarknaden som samhällsomvandlingen verkligen tog fart.

Nu är effektiviteten i industriproduktionen sådan att vi snarare har problem att hinna köpa och använda produkterna. Hundra år efter Ford är utmaningen att effektivisera konsumtionen. Produktionen effektiviserades med maskiner, konsumtionen effektiviseras med Internet.

Effektiviseringen av konsumtionen har naturligtvis pågått under hela 1900-talet med utveckling av paketering, förpackningar, distribution, försäljning och betaltjänster. Nu kan den med hjälp av Internet ta ett språng.

Internet är en konsumtionsteknik, en teknik för information, marknadsföring, försäljning, distribution och leverans av varor och tjänster. Marknadsföringen blir alltmer riktad, köpprocessen allt enklare, som en tjänst, en dimension i vardagen.

Sittande i din soffa med Googles glasögon på näsan och med Leonardo DiCaprio på filmduken kan Amazons Echo på bordet framför dig se att du beundrar hans kostym. “Vill du ha den frågar Echo?” Du tvekar bara en sekund och svarar sedan: “Javisst.” Ett ögonblick senare dimper den ned på altanen levererad av Amazons drönare, rätt storlek såklart, redan betald.

Makten i samhället förskjuts från produktion till konsumtion, från produktion till finansiering. Som medborgare är du inte längre intressant som producent, arbetare, utan som konsument, köpare. “Ligg inte där och slöa, gå upp och gör något”, sa vi på 1900-talet. “Ligg inte där och slöa, gå upp och köp något”, säger vi idag. Men du behöver inte gå upp.

Konsumenter kommer att organisera sig ungefär som arbetare gjorde i arbetarrörelsen, men ofta mer eller mindre organiserat av de stora konsumentföretagen. Samtidigt har det aldrig varit så enkelt för eldsjälar att bygga nätgemenskaper som kan utvecklas till mer fristående konsumentföreningar.

Som konsument måste du ha pengar att handla för och samhällsekonomin blir beroende av att folk har pengar. Som konsument är du värdefull, bidrar till att samhället utvecklas. Du måste göra din plikt som konsument, annars ställer du dig utanför samhället. Konsumentlinjen ersätter arbetslinjen.

I ett samhälle dominerat av hantverk är kompetens detsamma som färdigheter och kanske ingår färdigheter i någon mån i alla former av kompetens. Men i konsumtionssamhället är den viktigaste kompetensen kunskaper om vad marknaden har att erbjuda, om hur man finner rätt varor och tjänster, och förmåga att välja rätt. Erfarenheten som konsument är den viktigaste erfarenheten. Detta gäller såväl i privatliv som arbetsliv och även på sådana områden som vetenskap. Det handlar inte om att göra själv utan om att konsumera vad andra gjort.

När konsumtionen ökar i ett samhälle som tidigare helt dominerats av hantverk, uppfattas den först som ytlig och passiv. Konsumtionen misstänkliggörs. Endast som hantverkare kan du uppleva glädjen av ett väl utfört arbete, sägs det. Endast hantverket ger identitet, självförverkligande. Verklig kompetens innebär att kunna utöva ett hantverk.

Men konsumenten är ingen soffpotatis framför teveapparaten. I stället är konsumenten en människa som följer med sin tid, som är uppdaterad och med intresse prövar alla nya innovationer som når marknaden. Hantverkaren är i stället den som i förstockad envishet håller på som förut, vägrar lära sig nya verktyg och metoder, fast i alltför inövade färdigheter.

Så småningom kommer konsumtion att accepteras som den typiskt mänskliga livsformen. Homo sapiens som blev homo faber som blev homo ludens blir till slut homo consumptor. Det handlar inte längre om man är konsument eller inte, utan om vad man konsumerar, hur man konsumerar.

All konsumtion kräver aktivitet. När produktionsverktygen utvecklas blir det till slut möjligt för konsumenten att själv producera. Produktionen får karaktär av klipp och klistra. Varför skriva egna meningar, när det finns så många? Varför skriva egen kod, när det finns så mycket? Hantverket trängs undan till förmån för idéer och intelligent konsumtion. Amatörerna kan bli producenter på område efter område. Det är detta vi ser i gör-det-själv-rörelsen. Inte hantverkare, utan konsumenter – prosumenter om du vill.

Men allt detta innebär ändå inte att hantverket försvinner helt och hållet. Åtminstone på ett område lever det kvar med oförminskad kraft: idrottens. Zlatan är en fantastisk hantverkare. Talang och 10 000 timmars träning har gett resultat. Apor som vi är uppskattar vi hantverket, både som konsumenter och som hantverkare själva.

Men ändå, för de flesta av oss, när oron för hälsan tvingar upp oss ur soffan går det såklart lättare om det är roligt. Och det blir det med ständigt nya kläder, redskap, metoder, band och appar. Idrotten blir mer konsumtion än hantverk.

Hantverket tar tid och tid är det vi har minst av. Ford vann tid genom att automatisera hantverket i produktionen. Nu effektiviserar vi hantverket i konsumtionen och vinner tid även där. Ju mer effektiv produktionen blir desto mer effektiv måste konsumtionen också bli. Ingenstans har vi tid till hantverk.

Bo Dahlbom
aktivering.se

Posted in Strunt