Resursrevolutionen

Ofta sägs det att vår tid bedriver rovdrift på naturen. Vi håller på att göra slut på många livsviktiga, naturliga resurser. Därför är det upplyftande att läsa en bok som ser bristen på resurser som en affärsmöjlighet snarare än ett hot mot mänskligheten. Boken heter Resource Revolution: How to capture the biggest business opportunity in a century (2014) och är skriven av två McKinsey-konsulter, Stefan Heck och Matt Rogers, och det märks på att den är lite tung i läsningen. Texten flyter inte lika elegant som i många bästsäljare, men om man gör sig besväret blir man rikligt belönad.

Bokens huvudpoäng är enkel. Industrialiseringen på 1800-talet var en effekt av ångmaskinen med dess tillförsel av energi till produktionen. På 1900-talet tillkom olja och elektricitet och en omfattande maskinpark som ytterligare ökade produktiviteten. Med billig energi och effektiva maskiner kunde resultatet av människans arbete mångfaldigas och ett fantastiskt välstånd skapas. Samtidigt innebar industrialiseringen på många områden ett ohämmat slöseri med resurser: energi, råvaror, vatten. Nu är det dags att angripa detta slöseri.

Den ekonomiska utvecklingen i Asien, Afrika och Latinamerika kommer under det närmaste decenniet att fördubbla antalet konsumenter i världen, från 3 miljarder till 6 miljarder. Men i stället för att se detta som ett hot mot mänskligheten kan vi se en hotande resursbrist som en affärsmöjlighet. Med ett företagande inriktat på resurseffektivisering kan vi vinna konkurrensfördelar och bidra till ekonomisk tillväxt i en snabbt växande global ekonomi.

Heck och Rogers argumenterar inte bara för att detta är möjligt utan ger också ett detaljerat program för hur man konkret arbetar med resurseffektivisering. De beskriver det de kallar “resursrevolutionen” som den tredje i en serie av industriella revolutioner – från kol till olja till data. Ångmaskiner, förbränningsmotorer och Internet är nyckelteknologier i de tre revolutionerna.

Även om de här revolutionerna beskrivits många gånger förut får vi här en beskrivning som inte minst genom jämförelser blir både spännande och upplysande. Teknik, arbetsorganisation, produktionsmetoder, system och företagsformer – alla utvecklas de i ett komplext samspel.

Den industriella utvecklingen har kantats av utmaningar och domedagsprofetior. Men gång på gång har innovationer svarat på utmaningarna och tystat profetiorna. Prognoser om peak oil och ett snabbt stigande oljepris har i stället mötts av metoder som fracking och sjunkande oljepriser. Priset på elektricitet sjunker och det var länge sedan någon försökte skrämmas med peak oil.

Heck och Rogers går igenom 5 angreppssätt för resurseffektivisering: substitution, spillelimination, cirkulation, optimering och virtualisering. De visar med många exempel hur bristresurser kan ersättas, hur spill kan elimineras från industriella processer och inte minst hur varor kan ersättas med tjänster.

Titta bara på din smarta telefon. I den har du kamera, lampa, bandspelare, musikspelare, teve, video, navigator, kalkylator, kalender, termometer, barometer, kompass, vattenpass, etc., etc. Ett och samma verktyg kan med appar göra samma tjänst som ett hundratal olika verktyg gjorde för tjugo år sedan.

Bilen var motorn i 1900-talets ekonomiska utveckling. Fords löpande band blev förebild för effektiv produktion, bilen blev den mest eftertraktade konsumentprodukten och, tyvärr får man väl säga, den viktigaste faktorn i all samhällsbyggnad.

Men bilen var samtidigt en otroligt ineffektiv transportresurs. En vanlig amerikansk bil står parkerad 96% av tiden., den letar parkering under 1% och den står i bilkö under 1%. Den används för transport bara 2 % av sin livstid. Vi fyller tanken med bensin eller diesel, men bara 86 % av den kommer att påverka hjulen och det mesta av de effektiva 14% går till att förflytta dryga 2 ton järn och plåt.

Med Google Car, en liten självstyrande bil i plast, med elmotor, kan vi verkligen få bilen som tjänst. Den kör dig dit du vill och kör sedan vidare för att hämta andra passagerare. Den behöver ingen förare och kanske kan den laddas under färd. I så fall kan den i princip gå dygnet runt. Vilken enorm resurseffektivisering!

Heck och Rogers ger många exempel på företag som blivit framgångsrika genom resurseffektivisering och där ingår sådana jättar som Samsung. De beskriver hur företagande i en resursekonomi kräver öppenhet och ständiga innovationer och de avslutar med en lång lista på exempel på framtida, möjliga företag. De avslutande kapitlen är inte lika spännande som de inledande, men som helhet är boken en utomordentlig introduktion till 2000-talets näringsliv och villkoren för framgång på en expansiv, global konsumentmarknad.

Den naturliga reaktionen när det blir brist på något är för många människor att spara. Genom att spara försöker vi anpassa efterfrågan efter tillgången. Men tillämpad på en dynamisk ekonomi är detta oförnuftigt. Om efterfrågan växer när tillgången sjunker är detta en signal till ekonomin att utveckla mer resurseffektiva lösningar.

Som förberedelse för vuxenlivet är Lyckoslantens Spara inte något föredöme. Och hon blir rent destruktiv när hon ges möjlighet att påverka politiken. På lång sikt måste vår ambition vara att bota tillgångsbrist genom ekonomisk tillväxt och det gäller självklart bristen på naturresurser.

Detta vet såklart alla ekonomer men vi andra är fortfarande påverkade av ett fattigt bondesamhälle med protestantisk etik och dess rädsla för konsumtion. Den etik som en gång, enligt Max Weber, lade grunden för utvecklingen av kapitalismen, lurar oss i en ekonomi där konsumentmarknaden är draglok.

Det är genom att frossa i musik, litteratur, idéer, teknik och vetenskap som vi utvecklar våra samhällen. Naturresurserna räcker inte längre för att vi sparar på dem inom dagens ekonomi, utan genom att vi utvecklar ekonomin så att vi kan använda dem mycket mer.

Bo Dahlbom
aktivering.se

Posted in Strunt