Teknik eller etik

I efterdyningarna av terrorattentatet den 7 april 2017 på Drottninggatan i Stockholm förs en diskussion om hur samhället i framtiden ska skydda sig mot liknande attentat. I diskussionen vägs behovet av trygghet och säkerhet mot idén om ett öppet och fritt samhälle. Om vi begränsar framkomligheten på gator och torg, begränsar vi allas framkomlighet. Om vi kan öka tryggheten med fler övervakningskameror, innebär det samtidigt att vi alla blir mer övervakade. Flygresor omges sedan länge av allt mer komplicerade säkerhetskontroller vilket både är kostsamt och irriterande för alla vanliga resenärer. Tanken att alla offentliga platser omgärdades av liknande säkerhetskontroller kan verka skrämmande.

Butiker skyddar sig genom övervakning av vakter och kameror mot snattare och genom elektronisk märkning av varorna som utlyser larm om de lämnar butiken. I Tyskland lär det finnas järnhandlare som väger kunderna när de går in i butiken och när de går ut. Vi kan använda staket, vakter eller kameror eller en, mer eller mindre, vänlig skylt för att hindra folk att gå på gräset. I Sverige har vi allemansrätt men vissa regler som vi förväntas följa när vi befinner oss på annans mark. I USA varnas man av skyltar med texten: “Trespassers will be prosecuted!” Ja, i Texas såg jag varianten: “Trespassers will be shot!”

Valet står mellan mer eller mindre tvingande styrmedel. Den ena extremen omöjliggör ett visst icke-önskvärt beteende. Den andra extremen talar till oss som ansvarstagande, goda medborgare att välja bort detta beteende. I det ena fallet får vi ett samhälle där medborgarna utkrävs ett minimum av ansvar. I det andra fallet förväntas de allra flesta medborgare vara ansvarsfulla och avvikarna så få att de kan hanteras i efterhand. Staten styr sina medborgare med en blandning av teknik och etik och om vi kan se någon riktning i utvecklingen så går den väl mot mera teknik och mindre etik. Men denna utveckling är inte oproblematisk. Kanske kan den, till och med, befaras hota demokratin.

Samtidigt som vi har sett en utveckling från ett mer auktoritärt till ett mer demokratiskt samhälle med ökad valfrihet och marknadsmekanismer, pågår en utveckling från etiska styrmedel till mer tekniska. Det kan verka paradoxalt, men är naturligtvis en konsekvens av en utveckling till ett allt mer komplext tekniksamhälle. Med komplexare eller kanske snarare kraftfullare teknik ökar vi människors förmåga att påverka sin omgivning. Med enkla verktyg kan du påverka din närmaste omgivning. Med virus kan du påverka ett helt samhälle. Det sena 1800-talets terrorister kunde tack vare den nyuppfunna dynamiten göra rätt stor skada, men det fanns inga flygplan på vilka de kunde detonera sina bomber.

Hur kommer vi att hantera denna dragkamp mellan tekniska och etiska styrmedel i ett allt mera komplext tekniksamhälle? Lösningarna kommer naturligtvis att förändras i takt med den tekniska utvecklingen, men på kort sikt är det väl mycket som talar för en allt mera utbredd övervakning. Övervakning förhindrar inte terrorattentat, men de garanterar att gärningsmännen grips, och kanske kan de gripas redan i attentatets inledning. Övervakning innebär att vår handlingsfrihet i offentliga miljöer inte beskärs så länge vi inte begår några brott. Det finns inga tekniska medel som skyddar mot självmordsbombare Övervakning är en förlängning av etiska styrmedel och det är för mig en gåta att Sverige är så senfärdigt i att utveckla detta nödvändiga inslag i det komplexa, öppna tekniksamhället.

Bo Dahlbom
aktivering.se

 

Posted in Strunt