Robotarna tar över alla jobben

(I september 2017 fick en liten film ersätta mig när jag inte hade möjlighet att hålla föredrag för LO och Folksam. Här är manus till filmen. När filmen är klar kommer jag att länka till den här.)

Robotarna tar snart över alla jobben, säger man. Många undrar därför: Vad ska människor jobba med i framtiden? Här ska jag försöka svara på den frågan. Jag heter Bo Dahlbom och är IT-professor och forskningschef på Sustainable innovation, ett centrum för energieffektivisering. Men framför allt är jag intresserad av framtiden.

Man kan inte svara på frågan om framtidens jobb utan att ha en idé om hur framtiden ser ut. Här ska jag med hjälp av åtta ord försöka se in i framtiden, kanske 20-30 år in i framtiden. Det första ordet är:

1 Revolution
Digitaliseringen har redan inneburit stora förändringar i näringsliv och samhälle och inte minst i vardagen. Det är viktigt att se att digitaliseringen verkligen är, som många påstår, en revolution jämförbar med den industriella revolutionen. Den förvandlade ju Europas fattigaste land, Sverige 1850, till Europas rikaste land 1870. Den förvandlade ett land där nästan alla bodde på landet och arbetade i jordbruket, till ett modernt rikt industrisamhälle, där nästan alla bor i städer, arbetar i industrin och med tiden allt fler i tjänstesektorn.

Digitaliseringen kommer på liknande sätt att förvandla sysselsättningen. Det kommer att gå ännu fortare den här gången och det är lätt att säga om många av de jobb som finns nu att de kommer att tas över av robotar. Men vad kommer i stället, där stannar fantasin. För att se det måste vi lyfta blicken och se de stora förändringar som vi kan förvänta oss när vi går in i framtiden. Vem driver förändringarna? Om digitaliseringen är en revolution så finns det naturligtvis revolutionsledare.

2 Nya aktörer
Tekniska revolutioner innebär nya möjligheter för entreprenörer att göra lyckan. Den industriella revolutionen drevs fram av två gamla gubbar John D Rockefeller och Henry Ford som tillsammans skapade ett samhälle helt dominerat av bilar. Den digitala revolutionen drivs fram av fem unga pojkar. Man letar förgäves efter kvinnorna. Steve Jobs på Apple, Larry Page, en av grundarna av Google, en 44-åring som vill ge oss alla evig ungdom. Jeff Bezos på Amazon som har byggt the Everything Store, butiken på nätet där han vill sälja allt till alla i hela världen. Redan har Amazon 360 000 sysselsatta. Och så lillebror, Mark Zuckerberg, en 33-åring som somliga tror är den nya Napoleon som stiger ur de här första revolutionsåren för att dominera världen med sitt Facebook. Den enda tidningen i världen. Även om Jeff Bezos har köpt Washington Post, så är det Facebook vi läser när vi söker nyheter på 2000-talet. Och vem är den femte pojken? Ja, det kan man diskutera, men en av de mera spännande revolutionärerna är Elon Musk som ska rädda oss från den globala uppvärmningen med sina elbilar. På bara fem år har han med Teslan revolutionerat den gamla bilbranschen. Nu satsar de alla på självstyrande elbilar och bilpoolslösningar.

Vad är det de här nya aktörerna, revolutionsledarna i digitaliseringen, ska ge oss? Ja inte är det frihet, jämlikhet och broderskap. Det är mera konsumtion.

3 Konsumtion
Apple, Google, Amazon, Facebook och Tesla är fem fantastiska konsumentföretag. Den industriella revolutionen gav oss ett överflöd av mat, kläder och leksaker. Jag vet inte om ni kan föreställa er hur bönderna på 1800-talet åt i det här landet. Det är klart att det var roligt på jul, men som man väntade på julen! Idag ger oss den globala livsmedelsmarknaden ett fantastiskt utbud året om. För att inte tala om alla kläder den industriella revolutionen gav oss. Tänk lite på hur de gick klädda på 1800-talet. Nej, tänk inte på det. Tänk i stället på hur fantastiskt snyggt klädda vi är. Och hur ofta vi byter kläder. Ett sådant överflöd av varor den industriella revolutionen skapade!

Nu ska vi göra samma sak på tjänsteområdet. Spotify ger oss all världens musik. Netflix all världens filmer. Snart får vi hälsotjänster som är lika billiga och lika ymnigt flödande som varorna är idag. Vi får utbildningstjänster, upplevelsetjänster. En del av dem har vi redan fått av de här företagen. Men vi kommer att få mycket, mycket mer.

När vi skulle äta något på 1800-talet så gällde det att fixa det själv. Hantverk och slit. Gå ut och mjölka kon, få lite varm mjölk. Jämför det med hur vi får livsmedel idag. Men hur får vi utbildning och sjukvård? En himla massa hantverkare jobbar med att sätta oss i kö och väntrum och skicka oss på labb och ta tester och så vidare. Nu överlämnar vi detta åt de globala revolutionärerna. De globala företagen på tjänstemarknaden ger oss hälsotjänster. Vi stoppar in sensorer i våra kroppar, vi mäter ständigt vårt hälsotillstånd, vi kollar på våra telefoner hur vi mår. Vi har all information tillgänglig. Att uppsöka sjukhus blir lika omodernt som de där bondgårdarna som fanns på 1800-talet.

Detta fantastiska utbud av tjänster blir möjligt tack vare digitala plattformar. Och plattform är kanske digitaliseringens viktigaste ord. På 1900-talet byggde vi system. Nu sitter vi fast i systemen. På 2000-talet vill vi ha öppna plattformar.

4 Plattform
Den digitala revolutionen började i januari 2007 när Steve Jobs visade den första iPhonen. I telefonen finns en plattform, app store, där utvecklare över hela världen kan ladda upp appar, tjänster, som sedan sprids över hela världen med telefonen. Apple behöver inte göra något annat än tillhandahålla plattformen och ta betalt. 30 procent av alla pengar som går genom telefonen hamnar hos Apple.

Facebook är en plattform. Värdet skapas av användarna. YouTube är en plattform för prosumenter, amatörer som producerar, och våra ungdomar idag konsumerar ju video i första hand genom YouTube. Uber har blivit känt som ett plattformsföretag som förenklar taxinäringen. Har du en bil och en mobiltelefon så kan du bli taxichaufför och börja köra taxi. Och tjänsteplattformen Uber, kan sedan användas till att erbjuda mängder av nya tjänster. Så du kan beställa mat, skicka paket, boka barnvakt, etc. De digitala plattformarna fungerar som marknadsplatser för aktiva människor att skaffa sig en sysselsättning, kanske tjäna en krona eller bli berömda och på så sätt tjäna en krona.

Om vi tänker tillbaka på 1900-talets företag, så vad var de? De var slutna system, en sorts maskiner precis som tekniken var. Det var en tydlig gräns mellan att vara anställd i ett företag och att vara arbetssökande utanför. Plattformsföretag suddar ut gränserna, ungefär som Internet gör. Vad händer då med anställningsbegreppet? Ja, på lite sikt kan vi förvänta oss att anställd det var något man var på 1900-talet. Ungefär som jordbrukare var något man var på 1800-talet. Den världen kan vi se fram emot. Och i den världen blir det utrymme för amatörer.

5 Amatörer
På område efter område skapas nya vägar ut på arbetsmarknaden. Och det börjar tidigt. När barnen ligger i soffan och tittar på YouTube, skäll inte på dem. Tvinga dem inte att sätta sig och lära sig Sveriges landskap som fröken vill. Inse att de ligger och bygger sin framtid. De utbildar sig i det enda som är viktigt att kunna på 2000-talet: hur man hanterar de här plattformarna. Hur man lär sig att använda dem, finnas på dem, agera tillsammans med andra på dem. Det här är något som är svårt för oss som är födda på 1900-talet att riktigt begripa.

Vi ser fortfarande med beundran på 1900-talets professionella, på läkare, advokater, ekonomer och lärare. Men de professionellas ställning hotas av den nya tekniken. Entreprenörer, också de en sorts amatörer, erbjuder lösningar som utmanar professionerna. På samma sätt som de gamla hantverkarna försvann till förmån för amatörer med avancerade maskiner i industrin, så kommer 1900-talets professionella att få stiga åt sidan när amatörer med den nya tekniken visar sig göra ett bättre jobb.

Chaufförer ersätts av självstyrande bilar, sjukvården får allt större inslag av självbetjäning med hjälp av digitala hälsotjänster, utbildningstjänster levereras från globala, digitala plattformar. Där finns algoritmer som analyserar stora datamängder och skräddarsyr tjänsterna så du får en sjukvård och utbildning anpassad efter dina behov.

Men alla dessa förändringar innebär inte något hot mot sysselsättningen. Att utveckla och införa alla dessa nya tjänster, att genomföra alla dessa förändringar kommer att kräva stora arbetsinsatser. När vi väl inser att de förändringar vi idag ser inledas, bara kommer att fortsätta inser vi att de allra flesta av oss i framtiden kommer att arbeta med förändring, bli förändringsarbetare.

6 Resurser
De stora digitala företagen vill ge hela världen Internet. Det är inte för att de är särskilt snälla. Nej, sanningen är såklart att de vill ha fler kunder. Google lovar oss att världen ska få 3-4 miljarder nya internetanvändare de nästa fem åren. Och när de blir internetanvändare så blir de också konsumenter. Hur ska det då gå med vår planet?

Vi måste inse att samtidigt som digitaliseringen öppnar upp världen, plattar ut den, skapar möjligheter för världens fattiga att bli konsumenter, så hjälper den oss också att hushålla med jordens resurser. Digitaliseringen förvandlar varor till tjänster. Se bara på alla tjänster i din telefon, som förr var varor. Eller på hur bilen förvandlas till en tjänst. Digitaliseringen sparar resurser genom additiv tillverkning. Men framför allt sparar den resurser genom att hålla reda på dem.

Vi är på väg in ett samhälle med större krav på nyheter och omväxling. Ett samhälle med högre tempo, mer konsumtion. Men det är ett otroligt resurseffektivt samhälle. Det är öppet samhälle, men öppenheten kräver övervakning. Att det ska vara så svårt att begripa. Det sitter sensorer och kameror överallt för att hålla koll på alla materialströmmar, allting som sker, alla lokaler, alla medarbetare, alla medborgare.

I framtiden kommer man att undra: lämnade ni verkligen era barn på dagis hela dagen, det värdefullaste ni har. Utan att ha någon som helst kontakt med dem under dagen. I framtiden sitter det kameror på alla dagis. Alla föräldrar kan följa sina barn, interagera med dem, umgås med dem. Så ser 2000-talets samhälle ut.

7 Motstånd
Alla revolutioner möter motstånd. De franska hantverkarna kastade sina stövlar i maskinerna. Och om den digitala revolutionen skapar ett litet antal miljardärer och en himla massa arbetslösa, som den i värsta fall gör, är det naturligt att man vill ockupera Wall Street. Om globaliseringen och digitaliseringen gör att alla jobb på landsbygden försvinner, och du måste vara stockholmare för att få ett jobb, då är det begripligt om du röstar på en Donald Trump som lovar dig en mur runt landet.

Populistiska partier frodas i en tid när det väller fram en amerikanskt organiserad revolution, som är spännande men också skrämmande, hotfull för väldigt många. Det är naturligt att en del av motståndet organiseras av fackföreningsrörelsen. För vad gör fackföreningarna i dagens Europa? De organiserar de redan anställda. Man försvarar det gamla samhällets privilegier. Läkarföreningar och lärarförbund försvarar de gamla professionernas rättigheter. Inga amatörer ska få komma in på de här marknaderna. Ni ser hur hotfullt det revolutionära budskapet kan vara. Ni inser hur mycket motstånd det kan väcka. Och i Sverige har vi en fantastisk motståndsorganisation ledd av motståndsmyndigheten själv: Datainspektionen.

8 Aktivering
Men det är ingen idé att göra motstånd. De stora amerikanska företagen Google, Apple, Amazon och Facebook är inte några särskilt snälla företag. De vill tjäna pengar, skaffa sig monopol och lägga under sig världen. Men det är ingen idé att stå med plakat och försöka hindra Google att rulla fram. I stället måste vi vara med i utvecklingen. Vi måste se att här finns en fantastisk framtid om bara vi är med och gör Sverige till ett attraktiv land för digitala entreprenörer och för alla andra som kommer att jobba i de nya jobb som växer fram ur den digitala revolutionen.

När Stockholm bara har små elektriska Googlebilar och andra små robotar som kör omkring och levererar pizzor och läsk om nu amerikanarna får som de vill – vad kommer vi att tvingas göra då? Jo vi måste jämna ut trottoarerna, vi måste rita streck på dem så att robotarna inte går vilse. Vi kanske måste bygga in Stockholm för hur ska robotarna annars klara sig på vintern i snön. Så vi bygger in Stockholm och öppnar i maj varje år. Det inser vem som helst att här finns hur mycket arbetsuppgifter som helst. Och om vi inte bara följer efter tekniken utan väljer en aktiv roll kan vi få en fantastisk framtida stad, byggd även för människor inte bara för robotar.

Så tänker jag mig framtiden: Kanske går det åt helsike. Vi får mer konsumtion men eländigare liv, medborgarlön och meningslöshet. Då kommer vi att behöva mängder av säkerhetsvakter, poliser och terapeuter som kan ta hand om oss. Coacha oss genom livet. Hur många som helst. Eller också går det bra och då blir vi alla förändringsarbetare. I det stora och det lilla. Somliga utvecklar avancerade tjänster, andra tar hand om robotarna.

Valet är vårt. Ingenting är ödesbestämt. Det handlar om hur vi organiserar våra samhällen, hur vi reglerar marknaden, hur vi utvecklar skattesystem, hur vi bygger vår värld. Vi behöver en politik som ser kraften i digitaliseringen och tar den på större allvar. Europa halkar allt längre efter USA och Asien i digitaliseringen och det innebär just nu att världen formas av andra.

För sjuttiotusen år sedan lämnade människorna Afrika. Stora apor med några få primitiva verktyg var vi som drog ut i världen. Tror ni att vi hade en aning om vad vi skulle få upptäcka? Nej ingenting visste vi. Det hindrar oss inte från att ge oss ut på dessa fantastiska expeditioner. Nu står vi i början på en teknisk explosion. Det är svårt att se vart den kommer att leda. Men det är vår tids expedition. Klättra upp med mig på det här hjulet och säg till alla de som står i bakgrunden och frågar vad som händer när det börjar rulla: Tänk inte på det nu. Vi gör revolution, vi bygger framtiden tillsammans. Tack.

Bo Dahlbom
aktivering.se

Posted in Strunt