Cybertech, fintech och gentech

Det kommer många böcker om den digitala transformationen nu och många är intressanta. Jag har just läst en av de bättre, The Industries of the Future (2016), av Alec Ross, tidigare rådgivare till utrikesminister Hilary Clinton i innovationsfrågor. När man läser Ross saknar man verkligen Obama-regeringen.

Ross menar att framtidens industrier kommer att domineras av fem teknikområden, robotar, genteknik, blockkedjor, cybersäkerhet och big data, och han skriver klokt och initierat om alla fem. Men boken handlar mer om dessa teknikområden och deras roll i framtidens samhälle än om villkoren för framtidens industrier.

Robotar kommer att utföra många av de arbetsuppgifter som idag utförs av människor. Mycket av robotutvecklingen sker i Ostasien där människor, enligt Ross, har en mer positiv inställning till robotarna som sällskap. Utan invandrare behöver Japan mängder av robotar för att ta hand om sin åldrande befolkning.

Med artificiell intelligens kommer vi att få tillgång till allt intelligentare assistenter. Kommer de att bli intelligentare än vi och ta makten över oss? är en fråga som väckt oro hos ledande forskare. Kanske är oron överdriven. Att makt inte är detsamma som intelligens ser vi när Kim Jong Un och Trump grälar. Mer allmänt finns det anledning att fundera över vad det innebär att vi gör oss beroende av allt komplexare teknik.

Människor är apor med teknik, men hur förenas de två? Om vi måste lära oss tekniken, hur ska unga människor möta de växande utmaningarna att förstå ett komplext tekniksamhälle? Hur går det för demokratin om bara några få begriper hur samhället fungerar? Eller kanske kan tekniken inkorporeras i oss och vi alla bli en sorts övermänniskor med förmågor som opereras in snarare än lärs in?

Kanske gentekniken har svaret. Den lär bli nästa stora förändringsteknik efter digitaliseringen. Jennifer Doudnas kniv med vilken det går att klippa och klistra i generna gör oss till skapelsens herrar. Hur ska vi använda denna kniv? Kommer ungdomarna att sitta hemma och hacka ihop organismer ungefär som de gjorde enkla dataprogram i digitaliseringens barndom? Kommer vi att bygga organiska maskiner när genetiken blir ingenjörskonst?

Kinas fantastiska utveckling bygger delvis på ett intensivt och avancerat industrispionage, där regeringsorgan använt Internet för att komma åt företagshemligheter i den fria världen vilka sedan slussats in i Kinas företag och gett dem konkurrensfördelar. Ryssland har i stället använt Internet som vapen i direkta attacker på sina före detta grannar, Georgien, Estland, Ukraina. USA har nu infört cyber som en ny vapengren vid sidan om armén, flottan, flyget och rymden. I stället för att kalla in värnpliktiga och rusta upp Gotland borde kanske även vi satsa mer på framtidens krigsskådeplats?

Ross beklagar sig över att medan företagen i USA utvecklar avancerade skydd mot cyberattacker så hänger offentlig sektor och regeringen inte med och därför är samhälle och medborgare sämre skyddade än företagen. Jag undrar vad han skulle säga om han såg hur svensk offentlig sektor hanterar sin säkerhet. Men vårt problem är inte de enskilda myndigheterna. Ingen kan begära att de ska kunna hålla jämna steg med cyberhotutvecklingen. Detta kräver helt andra resurser, både pengar och kompetens, än de en enskild myndighet förfogar över.

Det finns en spänning mellan det etablerade näringslivet och de nya snabbrörliga, digitala entreprenörerna. Stora företag är trögrörliga som stora fartyg. Bankerna är fortfarande beroende av datasystem som installerades på 1970-talet. Banker är dataföretag, men herregud vilken primitiv datahantering de ägnar sig åt om man jämför med vad som idag är möjligt. Kommer bankerna att kunna förändras och överleva eller kommer deras verksamhet att tas över av digitala entreprenörer? När startar Google eller Amazon en bank?

Bankerna är hämmade av komplex reglering, men samtidigt skyddar regleringen dem mot uppstickare. De har varit rätt snabba att lära sig den nya blockkedjetekniken, men samtidigt gör de inte mycket för att börja använda den. Kanske oroas de över att blockkedjetekniken ska göra bankerna överflödiga.

Den digitala tekniken rymmer många motsättningar. Samtidigt som den öppnar upp världen skapar den ökade möjligheter för övervakning och hemlig underrättelseverksamhet. Samtidigt som den översköljer oss med bondfångare ger den oss möjligheter att känna tillit utan garantier från gamla institutioner. Det kan ske med enkla medel som rating på digitala plattformar. Eller det kan ske med mer avancerad teknik. Blockkedjetekniken och krypterade valutor som bitcoin kan kanske innebära en revolution i världens pengahantering och hota dagens banksystem.

Digitala banker är exempel på fintech, finansiell teknologi, användningen av avancerade, digitala analysverktyg på stora datamängder. Det vi idag kallar digital transformation innebär just att data blir den viktigaste resursen. Andra områden där big data och algoritmer börjar göra skillnad som diskuteras av Ross är politiska kampanjer, maskinöversättning, precisionsjordbruk och sociala medier.

De fyra stora digitala företagen, Apple, Google, Amazon och Facebook, satsar idag på innovationer, inte minst genom ständiga uppköp av små entreprenörsföretag. Men hur länge kommer de att kunna fortsätta att utveckla sin affär, sina erbjudanden, sin verksamhet? Blir inte också de offer för sin storlek, kommer inte även de att bli alltmer trögrörliga? Kommer de att kunna hävda sig i kraft av sin storlek även när de inte längre förmår utvecklas?

I avslutningskapitlet spekulerar Ross om vilka länder och regioner som kommer att leda utvecklingen av dessa nya industrier. Kommer Silicon Valley som lett digitaliseringen i 2 decennier att fortsätta att dominera? Kanske. Men Ross menar att det finns en verklig chans för entreprenörer i Indien, Afrika, Indonesien eller Latinamerika att genom digitalisering bygga företag med utgångspunkt i lokal specialistkompetens.

När Sovjetunionen föll 1991 befann sig Estland och Vitryssland i ungefär samma ekonomiska läge. 25 år senare är Estland en pionjär i digitaliseringen och ett av de mest innovativa länderna i Europa, medlem av EU, medlem av Nato. Man har haft en fantastisk ekonomisk utveckling och bnp/capita är nu många gånger större än vad den var när man slapp ur Sovjetunionens käftar. I Vitryssland har man det snarare sämre nu än man hade det då. Där styr Lukasjenko ett slutet land utan utveckling.

Under 2000-talet kommer spänningarna att öka mellan slutna länder utan utveckling och öppna länder med fantastisk ekonomisk utveckling. Vad händer med Ryssland under Putin när priset på olja bara sjunker allteftersom elbilarna tar över i trafiken? Vad händer med länderna runt Persiska Viken?

Ross har rest jorden runt, pratat med entreprenörer och ledare. Det är spännande läsning, sakkunnigt, sammanhängande och rikt på detaljer. I dessa trumpna tider är det befriande att läsa en lovsång till öppenhet, till liberalismens grundvärden.

Bo Dahlbom
aktivering.se

 

Posted in Strunt