Boka ett föredrag
Enklast bokar du ett föredrag genom att maila bo@bodahlbom.se eller ringa mig på 0708-566 377
Här finns korta beskrivningar av föredrag jag hållit de senaste åren. Mina föredrag utvecklas och jag anpassar dem till det speciella tillfället. Oftast handlar mina föredrag om digitaliseringen, dess utmaningar och möjligheter, för näringsliv i allmänhet, för skolan och sjukvården, för kommuner och myndigheter, för näringslivets organisationer och fackföreningar, för energibranschen, IT-branschen eller stora industriföretag, banker och försäkringsbolag. Några av mina föredrag finns på YouTube. Jag länkar till dem under Video. I föredragen vill jag entusiasmera för framtiden genom att beskriva den spännande utveckling som digitaliseringen innebär, men jag vill också diskutera digitaliseringens många utmaningar: sysselsättningen i robotåldern, sociala och ekonomiska klyftor, digitalsamhällets säkerhet och sårbarhet, artificiell superintelligens, övervakning och integritet, ett samhälle i allt snabbare förändring.
Nu är det 2024 och samtidigt som AI-utvecklingen når nya höjder i Silicon Valley har Europa annat att tänka på. Kriget i Ukraina har fått Sverige att rusta upp och återinföra det gamla civilförsvaret. Kommuner och myndigheter ägnar sig åt skyddsrum och beredskapslager. Vi tittar bakåt och oroar oss för framtiden. Digitaliseringen uppfattas mest negativt. I skolan går vi ”från skärm till pärm” och förbjuder mobiler, på nätet lurar bedragare, AI kommer att ge oss förfalskningar och tekniken tar jobben ifrån oss. Europa hamnar allt längre efter USA och Kina i teknikutvecklingen och oroas över det, men de flesta verkar ha annat att tänka på.
Nu är det snart 2023 och intresset för metaversum växer hos techjättarna. Samtidigt oroar sig människor mer över krig, klimat, inflation och energipriser. Digitaliseringen handlar fortfarande mycket om data, plattformar och artificiell intelligens, men frågan om vad metaversum kan tänkas innebära för samhällsutvecklingen oroar. Samtidigt växer spänningarna mellan Kina och USA, Internet som skulle binda samman världen håller på att splittras upp och framtiden är svårare att förutse.
Nu är det 2022 och pandemin är över. Föredragen är så smått på väg tillbaka. Digitalisering är inte enkelt och jag tror att det aldrig varit viktigare att ha en karta så att man vet vart man är på väg. Det är en sådan karta jag försöker ge i mina föredrag. Mark Zuckerberg har satsat sitt Facebook-imperium på att vi är på väg till metaversum, men har han rätt karta?
Nu är det 2021 och vi kan se tillbaka på ett år av pandemi som sköt fysiska konferenser och seminarier på framtiden medan vi stannade hemma med digitala möten. Jag höll några digitala föredrag, här är ett exempel om framtidens hälso- och sjukvård, men jag saknar att stå på scen och titta ut över ett hav av människor. Pandemin fick digitaliseringen att ta ett språng men det ska bli skönt när den är över.
Nu är det 2020 och intresset för artificiell intelligens (AI) har snabbt spridit sig. Jag har ett längre avsnitt om AI i mitt standardföredrag om den digitala revolutionen och betydelsen av digitala plattformar, men jag håller också föredrag som bara handlar om AI. Detta har gett mig tillfälle att se tillbaka och omvärdera gamla erfarenheter på AI-området. Här är bilderna till ett föredrag om AI från december 2019.
Nu är det 2019 och intresset för digitaliseringen är fortsatt stort samtidigt som utvecklingen i Sverige går långsamt. Mina föredrag handlar om hur verksamheter förändras när de digitala plattformarnas betydelse ökar som handelsplatser och arbetsplatser. Medan de stora amerikanska och kinesiska företagen inleder AI-revolutionen ägnar sig Europa mest åt att försöka bromsa digitaliseringen med GDPR. Samtidigt växer intresset för AI även här och jag får allt oftare anledning att förklara vad som blir möjligt med intelligentare programvaror.
Den digitala revolutionen och framtidens äldreomsorg
Digitaliseringen kan erbjuda en åldrande befolkning mycket glädje. Yngre kanske oroar sig för övervakning, för mycket skärmtid och att robotarna ska ta jobben ifrån dem, men för äldre ger övervakning trygghet, skärmtiden nöje och bättre kontakt med anhöriga, och vem vill inte ha en robot på gamla dar, gärna en digital assistent som vakar över en dygnet runt. Men viktigast är ändå de digitala plattformar som gör det möjligt för alla äldre att nätverka och leva ett aktivt liv. Här är bilderna till ett föredrag jag höll på detta tema på Äldreomsorgsdagarna på Stockholmsmässan 17 oktober 2019.
Från fabriker till plattformar
De digitala plattformarna blir allt viktigare som handelsplatser, arbetsplatser, nav i städernas transporter, i utbildning, hälsovård och myndighetsutövning. De företag som driver de stora plattformarna blir bara mäktigare och rikare. Vad kan vi lära av de företagen? Hur leds Google, hur organiseras Amazon? Hur blir vi plattformsföretag, plattformsorganisationer?
Nu är det 2018 och jag har aldrig hållit så många föredrag som jag gjort under det senaste året. Intresset för digitaliseringen är stort och det är roligt. Nu får vi se om sommarens värme och skogsbränder dämpar intresset till förmån för frågor om klimat, fossilfrihet och hållbarhet. Jag tror ju att digitaliseringen är ett viktigt verktyg i kampen mot klimatförändringarna, men om klimatångesten växer kanske man inte orkar tänka på digitalisering också. Hur som helst, här är några exempel på föredrag jag hållit det senaste året och gärna håller igen:
Den digitala revolutionen – robotarna och jobben
Digitaliseringen förändrar samhälle och näringsliv. Vi kan se fram emot en värld med självstyrande bilar, robotar i äldrevården, automatiserad administration, digitala assistenter och allt intelligentare verktyg. Hur fort går förändringen och hur omfattande blir den? Vad innebär digitaliseringen för sysselsättningen och arbetsmarknaden? Vad jobbar vi med i framtiden och hur hittar vi jobben, hur hittar vi medarbetarna?
Digitaliseringen och framtidens sjukvård
Digitaliseringen förvandlar sjukvården. Vi går från hantverk och industri till att leverera tjänster på konsumentmarknaden. Patienter och anhöriga får digitala plattformar som gör det möjligt för dem att ta ett större ansvar för sin hälsa, vård och behandling.
Digitaliseringen och framtidens arbetsliv
Den digitala revolutionen förvandlar slutna system till öppna plattformar för samverkan och samarbete. Arbetssätt och arbetsverktyg blir mobila och digitala. Arbetsuppgifter innebär allt mer av samverkan och möten. Arbetsplatserna blir dynamiska, flexibla mötesplatser. Aktivitetsbaserade kontor är ett självklart inslag i denna utveckling, men hur ser framtidens arbetsplatser ut?
Digital transformation i fastighetsvärlden
Digitaliseringen förvandlar förvaltare till serviceorganisationer. I stället för att förvalta fastigheter vänder vi oss nu direkt till våra kunder och erbjuder dem allehanda tjänster. Vi använder digitala plattformar för att ge kunden överblick och möjlighet till egen kontroll och styrning av sin fastighet.
Offentlig förvaltning som digitaliserad serviceorganisation
Digitaliseringen förändrar samhälle och näringsliv. Snabb teknisk utveckling, sociala medier, delningsekonomi, internet of things, big data, nya aktörer, nya affärsmodeller, osv. Men vad innebär digitaliseringen för kommunerna? Hur kan de använda digitala plattformar för att ge medborgarna den service de förväntar sig? Hur kan digitalisering bidra till effektivitet, kvalitet och kundfokusering? Hur kombinerar vi automatisering med ett mer mänskligt och personligt bemötande?
När skolan inte längre är en byggnad
Om skolan följer med i digitaliseringen har vi väl snart digitala assistenter och robotar i skolorna och globalt utvecklade appar i stället för läroböcker. Men hur ska digitaliseringen av skolan gå till, hur ska framtidens skola utformas och av vem? Hur kan skolan åter bli ett avantgarde i samhällsutvecklingen som verkligen förbereder barn och ungdomar för framtiden?
Digitaliseringen av skolan
Vad händer när tekniken flyttar in i våra klassrum? Hur påverkas lärandet och elevernas koncentration? Hur förändras arbetsformer, lärarnas roll och uppgifter? Digitaliseringen av skolan innebär nya pedagogiska möjligheter, och upphäver det fysiska rummets begränsningar. I kölvattnet kommer frågor om hälsa, välmående och resultat. Hur möter vi bäst digitaliseringens alla utmaningar?
Den digitala revolutionen och det nya arbetslivet
Digitaliseringen förändrar samhälle och näringsliv. Hur möter vi digitaliseringens utmaningar, hur tar vi tillvara möjligheterna med den nya tekniken? Hur förändras kompetenskraven och hur möter vi dem? Hur förändras arbetsplatser, arbetsvillkor och arbetsverktyg? Hur fort går förändringen och hur omfattande blir den? HR måste ta på sig uppgiften att serva medarbetarna i en allt snabbare omställning.
Nu är det 2017 och mina föredrag vrider och vänder på den idé om plattformar som är så viktig i digitaliseringen. Industrialiseringen gav oss system, systemtänkande och systemteorier för effektiv processtyrning. System är ofta slutna, svåra att förändra och svåra att förstå utifrån. Digitaliseringen ger oss öppna plattformar för tjänster, innovation och dynamiskt nätverkande. Många verksamheter brottas idag med uppgiften att bryta sig loss ur gamla system och bli mer som plattformar. Det gäller inte minst sjukvården, men även branscher som bank-, finans-, försäkring.
Den digitala revolutionen
Digitaliseringen förändrar samhälle och näringsliv. Snabb teknisk utveckling, sociala medier, delningsekonomi, internet of things, big data, nya aktörer, nya affärsmodeller — Vi kan se fram emot en värld med självstyrande bilar, robotar i äldrevården, automatiserad administration, digitala assistenter och allt intelligentare verktyg. Men hur fort går förändringen och hur omfattande blir den?
Nu är det 2016 och under året håller jag många föredrag för fackföreningsrörelsen i Norden. Det är spännande att diskutera framtidens sysselsättning med dem som har som jobb att fundera över vad digitalisering och robotisering kan innebära för arbetsmarknaden. Här är en längre version av ett sådant föredrag som jag höll i Torshavn på de fantastiska Färöarna i april 2016. Här är också en kortare version som jag höll på en spännande dag i maj 2016 om framtidens sysselsättning arrangerad av TCO. Du kan lyssna på föredraget här.
Data är den nya oljan
Digitaliseringen har under det senaste året (2015) blivit ett hett samtalsämne och jag håller nästan lika många föredrag som jag gjorde år 2000. Här är ett exempel från juni 2015. Många följer med stort intresse utvecklingen för Uber och andra exempel på det man kallar delningsekonomi. Diskussionen om hur robotarna snart tar jobben ifrån medelklassen har fått intresset för framtiden att återkomma. I USA tror somliga att det blir nödvändigt med medborgarlön medan andra menar att en mer resurseffektiv ekonomi kan ge nya affärsmöjligheter och ökad tillväxt. I maj 2015 höll jag ett föredrag på Tillsynsforum där jag försökte beskriva digitaliseringens utmaningar för de svenska myndigheterna. Hur bedriver man bäst effektiv tillsyn i 2000-talets samhälle? Ja, man gör väl som Google.
Från olja till data
De fyra stora Internet-företagen, Apple, Google, Amazon och Facebook, håller på att skaffa sig samma inflytande över samhällsutvecklingen som de stora oljebolagen hade på 1900-talet. Detta tema har gått igen i föredrag, med lite olika inriktning, som jag hållit på Svensk Energi i maj 2014, på ett seminarium om Internet of Things med IT-minister Anna-Karin Hatt i Almedalen och som inledning till IT Almegas valdebatt i augusti.
Levande stad
Varje år arrangerar vi Hållbarhetsdagarna på Sust och i år (2014) ägde de rum 28-29 januari. Jag modererade alltihop och det var väldigt roligt. Mycket bra föredragshållare och panelister och genomgående spännande och livliga diskussioner. Själv gav jag också en kort inledning till seminariet ”Levande stad” där jag försökte ge en enkel introduktion till de idéer jag tycker man behöver ha med sig i en diskussion om framtidens hållbara, levande stad. Det blev en liten rapsodi över hur människor genom tiderna tänkt om och bidragit till utvecklingen av vår mest fantastiska skapelse — staden. Här är bilderna jag visade Levande stad.
Skolan är ett nödvändigt ont
Skolan genomsyras av traditioner. Klassrum, lektioner, ämnen, betyg, läroplaner och lärare som hantverkare med pedagogiska metoder. Ibland måste man försöka lyfta blicken och se att det mesta lärandet sker utanför skolan, att skolan är ett nödvändigt ont, pedagogik bara trams, att IT skrämmer genom att hota professionen, att skolan inte är en byggnad, att den saknar ledning och att Internet faktiskt kommer att revolutionera utbildningen på 2000-talet. I november 2013 höll jag detta en smula provocerande föredrag för skolledare. Det blev riktigt roligt och skolledarna visade hur öppna de är för en kreativ diskussion om skolans framtid. Här är bilderna jag visade: Dahlbom Skolledare
Makten över framtiden – Strategi för förändring
Föredraget handlar om stora samhällsförändringar, vad som driver dem, hur vi bäst förhåller oss till dem, vad de innebär för framtidens samhälle, näringsliv, arbetsliv och vardagsliv. I en tid av allt snabbare teknisk utveckling, globalisering och ökande konkurrens måste vi bättre ta till vara de möjligheter förändringarna ger oss. Vi måste använda de innovationer tekniken erbjuder, aktivera varumärke och medarbetare, och finna innovativa, effektiva samarbetsformer för att hävda oss på marknaden. Här är bilderna från ett sådant föredrag jag höll för Styrelseakademien i Malmö i november 2013: Dahlbom Styrelseakademien.
Från statsförvaltning till statsförändring
I december 2012 höll jag ett föredrag om myndigheternas utmaningar i vår tid. Jag diskuterade fyra utmaningar: Hur ska myndigheterna bäst hantera kraven att blir mer som företag? Vad innebär kraven från ett mer sammanhängande och rörligt samhälle på rationell, överblickbar och sammanhängande verksamhet? Hur kan Internet bidra till att öka produktivitet, kvalitet och medborgarinriktning i myndighetsutövningen? Vilken är myndigheternas roll i ett allt snabbare föränderligt samhälle? De bilder jag använde finns här: Dahlbom om Staten.
Aktiva medarbetare kräver aktivt ledarskap
Om arbetslivets förändring i en tid av snabb samhällsutveckling. Arbetsuppgifter förändras, arbetsverktyg och arbetsvillkor förändras. De flesta arbeten har blivit mer kvalificerade, kräver mer av egna initiativ och eget ansvar. Förr räckte det om vi kunde utföra våra arbetsuppgifter väl, om vi var pålitliga, flitiga och punktliga. Nu skall vi också förstå verksamheten, mål och mening med arbetet, ha överblick. Vi ska aktivt medverka i utvecklingen av verksamheten och kunna improvisera när rutinerna inte räcker till. Om arbetsgivarna förr använde arbetstiden som viktigt redskap i ledningen av arbetet, ser man idag till resultatet. Det handlar mer om vad som åstadkoms än hur länge det arbetas. Många arbeten blir mer rörliga, innebär fler möten, projekt, och mindre av rutinuppgifter. Förr kunde chefen se ut över kontoret och nöjt konstatera att alla var på plats. Nu vet hon inte riktigt var hon har sina medarbetare och måste inse att det antagligen betyder att de verkligen gör nytta. Att leda på resultat ställer större krav på aktivt ledarskap.
The Next Big Thing in IT
Facebook, Twitter, Spotify, cloud computing, iPhones och iPads är några stora IT-händelser från de sista 5 åren. Vad kommer under nästa 5-årsperiod? Borde vi inte kunna svara på en sådan fråga? Vad kan vi säga om utvecklingen redan idag? Vad blir nästa stora IT-grej? Jag har en metod som engagerar åhörarna och tillsammans kommer vi fram till ett antal spännande svar. Här är en text från 2010 som sammanfattar föredraget. Här är bilderna från 2012 i lång engelsk version: The Next Big Thing in IT.
Framtidens bilar, framtidens svenska bilindustri
Om hur teknisk utveckling, globalisering och reglering förändrar villkoren för bilar, transporter och vår transportsektor. Hur säkert kan man uttala sig om framtiden på det här området, vilka metoder kan vi använda, vilka stora förändringar kan vi räkna med i närtid, och hur fort kommer det gå? Här är bilder jag visade i november 2012: Framtidens bilar, framtidens svenska bilindustri.
När skolan inte längre är en byggnad
Om skolutveckling på 2000-talet i en värld av globalisering och allt snabbare teknikutveckling, när Internet har förvandlat villkoren för näringsliv, arbete, utbildning och vardagsliv. Skolans kanske viktigaste uppgift är att förbereda eleverna för arbetslivet. Hur väl lyckas man med den uppgiften idag och hur skulle man kunna bli ännu bättre? Vilka särskilda utmaningar innebär den uppgiften när världen förändras allt snabbare?
Jag har hållit föredrag om framtiden i snart 20 år och det är klart att föredragen utvecklats och förändrats mycket under den tiden. I början av varje nytt år skriver jag några rader om de föredrag jag håller:
Nu är det 2015 och vi håller på att få en IT-boom igen, ungefär som i slutet av 1990-talet. Intresset för IT och Internet ökar markant och framtiden är spännande igen. Robotar, sensorer, artificiell intelligens, visualisering och nya tjänster väcker debatt. Samtidigt som Internet som socialt medium blir allt viktigare växer intresset för Internet of things och idén om en uppkopplad, sammanhängande värld. Den utveckling vi sett processorerna genomgå sprider sig nu till andra teknikområden. Sensorer blir bara mindre, kraftfullare och billigare. Snart kan vi ha dem överallt. Detsamma gäller solceller och annan energiteknik. Med billig energi och billiga kommunikationer växer det fram en helt ny värld — en värld som är liten, snabb, smart och öppen.
Nu är det 2014 och mitt engagemang i Sustainable Innovation och medlemskap i Smarta Elnätsrådet innebär att jag modererar rätt många seminarier om energieffektivisering och framtidens energianvändning. Jag hjälper också Riksbyggen att utveckla sin innovationsorganisation samtidigt som Aktivering kör ett omfattande aktiveringsprogram Den goda affären med alla Riksbyggens medarbetare. Allt detta påverkar naturligtvis mina föredrag, men annars håller jag som vanligt föredrag om varför och hur samhället förändras, och konsekvenserna för företag, kommuner, myndigheter, utbildning och sjukvård.
Nu är det 2013 och jag håller som vanligt föredrag om framtiden, om varför och hur samhället förändras, och konsekvenserna för företag, kommuner, myndigheter, utbildning och sjukvård, om villkoren för näringsliv, samhälle och vardagsliv i 2000-talets dynamiska värld, om Internets betydelse, om globalisering, hållbarhet, innovationer och entreprenörskap.
Jag håller också mer specifika föredrag om arbetslivets förändring i en tid av snabb samhällsutveckling, om hur arbeten har blivit mer kvalificerade, kräver mer av egna initiativ och ständig kompetensutveckling. Tillsammans med Karin Allergren har jag utvecklat idéer om aktivt medarbetarskap, om hur kompetensutveckling och verksamhetsutveckling förenas, om hur alla medarbetare blir engagerade i företagets affär, i verksamhetens uppdrag, och bidrar till aktiv utveckling och anpassning till kundbehov och marknad. Jag är särskilt intresserad av hur organisationer blir innovativa genom att medarbetarnas idéer tas tillvara och får bidra till utvecklingen av företagets affär eller verksamhetens uppdrag.
Nu är det 2012 och lågkonjunkturen är här. Jag håller föredrag på temat 5, 7 eller 10 ord om vår tid, och försöker ge en sammanhängande och pedagogisk bild av pågående samhällsförändringar. Jag talar om förändring, tillväxt, globalisering, internet, innovationer, hållbarhet och aktivering, för myndigheter, regioner, kommuner och branschföreningar. Jag håller också föredrag om skolans och sjukvårdens framtid.
Nu är det 2011 och Japan har drabbats av jordbävning, Tsunami och härdsmälta. USA och EU brottas med skuldkriser. Somliga tror att vi i väst är på väg in i lågkonjunktur igen, kanske en riktig recession, även om Kina och Indien fortsätter att utvecklas starkt. Mina föredrag under 2011 beskriver denna snabbt föränderliga, sammanhängande värld och de utmaningar den ger oss. Målgrupperna är många: IT-företag, branschföreningar, byggföretag, kommuner, skolor, landsting. Tillsammans med Karin Allergren utvecklar jag också idéer om aktivering av medarbetare och varumärken. Under året har vi på eget förlag gett ut en liten bok, Aktivera dina medarbetare, som mycket konkret beskriver hur man arbetar med aktivering.
Nu är det 2010 och lågkonjunkturen är över för den här gången. Svängningarna går allt snabbare och blir allt djupare i ett globalt sammanhängande samhälle. Mina föredrag under 2010 fortsätter att beskriva denna snabbt föränderliga, sammanhängande värld och de utmaningar den ger oss. I juni kom min (och Karin Allergrens) nya bok Aktivera ditt varumärke (Liber) och den har börjat färga av sig på mina föredrag. Nyckelordet är ”aktivering”. Samtidigt får jag allt oftare anledning att ge praktiska råd i hur man håller balansen i en allt aktivare värld. I mina föredrag vill jag gärna entusiasmera för förändring och ge min syn på varför samhället förändras, men temat kan sedan variera rätt mycket. Jag håller, till exempel, ett föredrag om nästa stora IT-grej, ett föredrag som engagerar auditoriet i en diskussion om vad framtiden kan erbjuda. Det finns i både svensk, norsk och engelsk version och heter The Next Big Thing in IT.
Nu är det 2009 och lågkonjunkturen tar tag i oss. När konjunkturen vänder upp igen har Sverige förändrats, blivit mer kostnadseffektivt, ännu mer globalt inriktat, ännu mer inställt på framtida förändringar. Mina föredrag så här i början av 2009 handlar alltmer om tillväxtens villkor, om innovationer, och om nödvändiga förändringar i utbildning och sjukvård. Arbetet med mitt nya centrum, Sustainable Innovation, gör att jag också pratar mer om energieffektivisering och innovationernas roll i att möta klimathotet. Under hösten 2009 håller jag ett stort antal föredrag om framtidens skola för förvaltningar, rektorer och lärare, ofta under rubriken När skolan inte längre är en byggnad.
Nu är det 2008 och mina föredrag bygger fortfarande rätt mycket på min senaste bok Sveriges framtid. Upplägget är ofta enkelt: Varför förändras samhället? Hur förändras samhället? Vad skall vi göra åt det? Även om konjunkturen mattas pågår förändringsarbetet i näringsliv och i offentlig sektor. Förändringar innebär både hot och möjligheter. Det är i förändringen som det går att få utväxling på den insats man kan göra. Äntligen börjar det röra sig lite i sjukvården, kommunerna söker allt mer omfattande samarbeten, IT-branschen globaliseras, företag blir allt duktigare p att köpa och sälja, och Sverige blir bara mer och mer av handelsnation. Marknaden breder ut sig.
Nu är det 2007 och min nya bok är klar. Kommer på Liber i april med titeln Sveriges framtid och det är klart att jag gärna pratar om den. Men föredraget kan vinklas väldigt olika beroende p målgrupp och det utvecklas hela tiden. Att skriva en bok är ett sätt att gå vidare. Boken och mina föredrag i år beskriver det jag kallar ”den globala femkampen”, de fem förändringsprocesserna globalisering, automatisering, kommersialisering, systemisering och rationalisering. Det är tunga ord, men tillsammans ger de en tydlig och upplysande bild av det tidiga 2000-talets samhällsvillkor.