The Next Big Thing in IT

Föredrag på Tieto Tour, Oslo, juni 2010.

 

IT påminner om popmusiken. Den ena hiten efter den andra. Stora IT-grejer skapar entusiasm och får utvecklingen att ta en ny riktning. Här är några exempel: persondatorn, expertsystem, email, webben, mobila tjänster, intranät, e-handel, ubiquitous computing, virtualization.

Om vi ser tillbaka på de senaste 5 åren med Internet hittar vi sådant som: Google, YouTube, Skype, Cloud computing, Facebook, Twitter, iPhone, iPad. Kanske tekniken fanns tidigare, men den slog någon gång mellan 2005 och 2010. Är det inte otroligt vad snabbt det går?

Inte tror vi väl att utvecklingen saktar in? Vad kan då tänkas dyka upp under de nästa fem åren med Internet? Borde vi inte vara lite förberedda? Vilken är nästa stora IT-grej? Borde vi inte kunna svara på en sådan fråga?

Hur svarar man på en sådan fråga? Man måste ha en metod. En metod säger oss i vilken ordning vi ska göra något. När man klär sig är det bäst att ta på byxorna före skorna. Man använder en metod.

1 Tekniken

Om vi ska försöka spå framtiden, säga vad som kan bli nästa stora IT-grej, är det klokt att börja med tekniken. Tekniken måste finnas redan idag. Det bör vara en teknik som lovar stora ting, men som ändå inte lyckats bli populär.

Då finns en självklar kandidat. När Mark Weiser lanserade idén kallade han den ubiquitous computing – IT överallt. Det var i början av 1990-talet. Sen dess har den fått många namn i lite olika varianter: pervasive computing, the disappearing computer, Internet of Things.

När vi var i Japan med den IT-politiska strategigruppen våren 2006 pratade man bara om rfid, små radiosändarchips som man kunde sy in i skjortor, lägga in i köttbitar, etc., och använda för att styra tvättmaskiner, ugnar, etc. Japan hade till och med en nationell IT-strategi: ubiquitous Japan.

Ändå väntar vi fortfarande på det stora genombrottet för ubiquitous computing. Det finns mycket teknik, men användningen har inte riktigt tagit fart. Men är det inte på tiden? Det är klart vi kommer att få se mycket mer användning av IT utanför kontoren under de närmaste 5 åren, men något riktigt genombrott lär vi kanske inte få. Varför inte?

För att svara på den frågan räcker det inte med att titta på tekniken. I stället måste vi gå vidare och se närmare på det samhälle vi lever i. Vilka behov finns där? Vad är det för teknik som efterfrågas?

2 Ett globalt tillväxtsamhälle

Om en teknik ska få spridning måste det finnas (eller skapas) ett behov. Vilka behov av IT kan vi identifiera i dagens och  morgondagens samhälle? Låt oss lyfta blicken och ge en snabb bild av vårt samhälle. Vad ser vi om vi lyfter blicken?

Vi ser en fantastisk välståndsutveckling. Under de senaste 150 åren har västvärlden utvecklats från fattiga bondesamhällen till rika stadssamhällen. Nu fortsätter den utvecklingen i resten av världen. Genom globalisering, ökad handel, konkurrens och teknisk utveckling, växer världens välstånd.

Tillväxten innebär att många (inte alla) blir rikare och behovet av leksaker, underhållning, musik, filmer, spel växer lavinartat världen över. Vi kan se fram emot en lång rad av IT-tjänster som ökar tillgängligheten av filmer, musik, dataspel, ökar interaktiviteten och intensiteten i upplevelserna.

Tillväxten innebär att vi producerar och konsumerar mera med allt vad det innebär av miljöpåverkan och slöseri med jordens resurser. Även om IT och dess tjänster över nätet kan innebära en tillväxt med relativt små effekter på miljön, så kommer konsumtionen av varor och energi att fortsätta att öka. Men det innebär att vi också kommer att få se IT-lösningar för en mer effektiv energianvändning. IT kommer att spela en allt viktigare roll i energisystemet, i smarta elnät, laddinfrastrukturer för elbilar, distribuerad energiproduktion och intelligenta energitjänster i bostäder och fastigheter.

Globaliseringen ger oss behov av IT-stöd för att orientera oss i en allt större, alltmer sammanhängande värld. I den globala byn behöver vi video för att hålla kontakten och hålla oss informerade, för att samarbeta och övervaka. Vi behöver system för övervakning och vi behöver hjälp att hålla ordning på all den information som en globaliserad värld erbjuder och som ett rörligt liv måste förhålla sig till. Vi behöver ett ärendehanteringssystem för att sköta alla de olika parallella affärer som 2000-talets nomadiska liv innehåller.

Det sista är nog det jag saknar mest av allt i mitt eget liv. Tänk vilken skillnad det skulle vara att ha ett system med alla ekonomiska transaktioner, självdeklarationer, min och barnens sjukdomshistoria, alla vaccinationer, skolbetyg och andra meriter, resedagböcker, bilreparationer och husreparationer, släktens födelsedagar, och så vidare. Tekniken finns. Behoven är stora. Så varför finns det inga sådana system?

3 Ett globalt tjänstesamhälle

Det globala samhället är ett tjänstesamhälle. Produktionen av varor har automatiserats med maskiner. Nu automatiseras tjänsteutövningen med Internet. Tjänsterna blir eller kompletteras med programvaror, appar, för självbetjäning, vilka utvecklas världen över för global spridning.

På samma sätt som vårt behov av varor utvecklades under 1900-talet, utvecklas nu vårt behov av tjänster. Livet blir online med all världens information, musik, filmer, böcker, konst och underhållning i alla dess former tillgänglig alltid, överallt, väl organiserad, med hög kvalitet och en rikedom av användningsmöjligheter.

Nu finns snart hela livet på nätet. Vänner, umgänge, utbildning, hälsa, arbete, fritid, affärer, konsumtion, konst och religion – allt utspelar sig i allt större utsträckning på eller med stöd av Internet.

Det finns områden där tjänsteutvecklingen går långsammare, där övergången till Internet och automatiserad tjänsteutövning släpar efter. Skolan och sjukvården är kanske de områden som utmärker sig. Där möter man till och med ibland ett motstånd mot Internet. Ett medeltida skråtänkande försvarar gamla hantverksideal och värnar professionernas särställning.

Ändå är det uppenbart hur effektivitet och kvalitet kan ökas dramatiskt i utbildning och hälsovård genom användningen av Internet. Det är båda verksamheter som domineras av enkla rutiner, där alltmer välutbildade konsumenter med hjälp av allt mera lättanvänd teknik kan ta över ansvar och arbetsuppgifter.

Med utbildning och hälsovård online kan dessa bli ständiga inslag i ditt liv, dimensioner i tillvaron, ungefär som musik och nyhetsflöden. I stället för klassrum och väntrum, där rutinerna masar sig fram, kan utbildning och hälsovård bli effektiva tjänster för online konsumtion.

Tekniken finns. Behoven är stora. Ändå går utvecklingen långsamt, långsamt när skolan och sjukvården ska flytta ut på nätet. Varför går det så trögt?

4 Marknad

Vi väntar ännu på personliga ärendehanteringssystem. Skolan och sjukvården utvecklas mycket långsamt. Vad beror det på? Kanske förklaringen är så enkel att dessa områden domineras av stora monopol?

Sverige har legat långt framme i den våg av avreglering som svept över västvärlden sedan mitten av 1980-talet. På vissa områden har avregleringen verkligen inneburit att monopolen ersatts av levande marknader med många aktörer och intensiv konkurrens.

Telekommarknaden är väl det mest lyckade exemplet. Hundra år av nationella monopol med konsumenter helt utan inflytande har där ersatts av en sprudlande konsumentmarknad för telefonitjänster. De nationella monopolen lyckades visserligen utveckla infrastrukturen från manuell betjäning till automatiska växlar, men vad gäller konsumenttjänsterna hände ingenting på hundra år.

När monopolen avskaffades i början av 1990-talet (i USA hade det skett på 1980-talet) inleddes en utveckling där nya aktörer kunde ta sig in på marknaden. Den hittills mest avgörande händelsen var när Apple lanserade sin iPhone år 2007. Om vi hade 100 år av en telefonitjänst under monopolen så har vi med iPhone på knappa 3 år (i juni 2010) fått 300 tusen appar.

IT-branschen har diskuterat personliga informationssystem (PIM) sedan 1980-talet och mycket har hänt med integrerade mailsystem, kalendrar och adressböcker i våra smarta telefoner. Men de stora områdena, ekonomi, utbildning, hälsovård, myndighetskontakter, domineras fortfarande av trögrörliga monopol: banker, offentlig sektor.

Borde inte din bank kunna ge dig ett vettigt ärendehanteringssystem för din ekonomi? Borde inte staten eller kommunen kunna ge sina medborgare ett? Vi har visserligen avreglerat bankerna och stora delar av offentlig sektor, men några riktiga marknader har vi knappast sett växa fram.

Vi har avreglerat skolan och sjukvården såtillvida att vi har fått friskolor och fria vårdval, men mycket till marknad har vi inte fått på dessa områden. De gamla monopolen dominerar fortfarande verksamheterna och utvecklingen går långsamt. Det kommer att dröja innan skolan får en appstore fylld av hundratusentals interaktiva läromedel utvecklade världen över. Och vi lär få vänta på alla de hälsoappar som kommer att göra det enkelt för oss att ta kontroll över vår hälsa, tolka sjukdomssymtom snabbt och enkelt, och välja lämpliga åtgärder, hela tiden med stöd av en sjukvård online.

5 Agenter

Det räcker inte med teknik. Vi måste ha behov också. Och det räcker inte med att behoven är stora. Det måste finnas en marknadsplats, en möjlighet för tjänsteleverantörer och kunder att mötas, med system för leverans och betalning. Och det måste vara en marknad med konkurrens om kunderna.

Men när vi har allt detta, hur kommer utbudet att se ut? Vilka tjänster kommer att utvecklas, erbjudas och slå? Om du har en fantastisk idé till en tjänst, en ”killer application”, vilka möjligheter har du att få ut den på marknaden, få den att slå? Är det en relativt enkel tjänst, ett spel för barn till exempel, är möjligheterna rätt goda. Men är det en komplex tjänst för vuxna finns det i praktiken bara ett sätt: Övertyga någon av de stora spelarna att köpa din idé.

IT-branschen domineras idag av konsumentmarknaden och där finns fyra stora spelare: Google, Apple, Facebook och Amazon. Om vi vill försöka förutsäga vad som kommer att bli nästa stora IT-grej gör vi klokt i att undersöka vad som är på gång i dessa fyra. Vad satsar Google på? Ja, en hel massa naturligtvis, och en hel del är rätt hemligt. Men låt oss välja ett exempel.

6 Google translate

Nu har vi i 10 år talat om Kina som 2000-talets ekonomiska stormakt. Och vi har börjat fundera över om barnen inte borde lära sig lite kinesiska i skolan. Kanske det blir verklighet mer allmänt om sådär 10 år när vi hunnit utbilda några lärare att undervisa i kinesiska.

Så går det till i skolan. Man skulle tycka att med alla lärare som finns skulle det räcka med att släppa in lite kineser i skolan. Så kunde de undervisa tillsammans. Men hur som helst, kanske det visar sig onödigt med allmän undervisning i kinesiska språket (den kinesiska kulturen däremot förtjänar uppmärksamhet).

Jag tror nämligen att Google Translate blir nästa stora IT-grej. Den finns redan som app och fungerar rätt bra, men den behöver utvecklas och arbete pågår för fullt. Jag ser framför mig en tjänst som översätter ett talat språk till ett annat. Du håller upp din mikrofon. Hon talar mandarin, du hör svenska, och tvärtom.

En sådan tjänst måste utföra tre uppgifter: taligenkänning, textöversättning och talsyntes. De två senare fungerar utmärkt redan idag – det är roligt att kunna läsa webbsidor på alla möjliga sorters språk – men det behöver arbetas mera med den första. Alla människor låter lite olika och att identifiera vad främlingar säger kan vara nog så svårt även för den mest språkkunnige. Men när väl taligenkänning fungerar lite bättre än idag, och roaming-avgifterna blivit hanterliga, då klättrar Google Translate snabbt till en första plats på all världens hitlistor.

Så låt oss träffas igen om 5 år, år 2015, så får vi se hur det gått, hur väl min metod att förutsäga nästa stora IT-grej fungerar.

 

(När jag första gången höll det här föredraget var det för ett norskt auditorium. Jag gjorde ppt-bilder på svenska och översatte dem till norska med hjälp av Google Translate. Det blev lite lustigt här och var, men jag lät det vara. Och så kunde jag göra följande kommentar. Om ni undrar över språket i mina bilder så är det såklart så att jag använt Google Translate. Men det är bra att ni börjar vänja er. Ni har ju två språk här i Norge: bokmål och nynorsk. Men när ni går in i framtiden är det ett tredje språk ni kommer att möta hela tiden: googlenorsk.)

 

Bo Dahlbom
Sustainable Innovation