Teknikens makt
Computer Sweden, oktober 1998
Teknikens makt är stor. I tio tusen år fanns det bönder i Europa. Inte mycket hände. Så kom maskinerna, och på hundra år försvann bönderna. Nu får man åka till Albanien för att se en bonde. Men åk inte i höst.
Tänk en liten stund på vad kopiatorn betytt för arbetslivets innehåll. När kopiatorn kom i slutet av 60-talet blev det fart på kontorsarbetet. Med ADB, ordbehandling, laserskrivare och kopiatorer blev vi nästan alla kontorsarbetare. Men till vad nytta skyfflar vi dokument fram och tillbaka dagarna i ända?
Kontor är kopior av fabriker. Ställ en PC på arbetsbänken och du har ett kontor. I skolorna övas vi i att sitta still i bänken, för att klara livet i fabriken, på kontoret. Det kallas utbildning.
Med mobiltelefonen i handen kan vi lämna kontoret och livet förändras igen. Mobilt arbetande drar vi runt på den globala marknaden, och dokumenten blir allt mindre intressanta. Vem vill sitta instängd i ett kontor? Vem vill ha ett skrivbord?
I jämförelse med tekniken är politiken tämligen tandlös. Politikerna träter om kärnkraften, EMU, arbetstidens längd, arbetsmiljön i hemmet, men dessa frågor får sina svar av tekniken – oberoende av vad politiker tycker.
I början av 1800-talet var Sverige fortfarande en samling lokalsamhällen. En bohusläning visste att det fanns smålänningar, men han hade aldrig träffat någon, och ville inte ha med dem att göra. Med järnvägar bands Sverige samman. Med de nya bankerna blev det möjligt att göra affärer utan att lägga sedlar i kuvert och riskera postrån.
Maskinerna gav oss en nationell marknad. Så blev Sverige till. Med IT blir marknaden global. Tillfälligtvis försöker vi göra halt vid Europas gränser. Nu måste vi lära oss leva med fransmän och greker i en europeisk union, med gemensam valuta. Tekniken fattar besluten, politiken följer efter.
Men vad är det för värld tekniken ger oss? Bönderna trodde att maskinerna skulle befria dem från arbete. Men i stället började vi producera leksaker som bönderna aldrig kunnat drömma om. Så i stället för vila, arbetade vi vidare, men med nya uppgifter. I kontoren uppfann vi arbetsuppgifter som aldrig förr. Och nu skall vi alla bli säljare, springa från möte till möte med mobilen i högsta hugg.
Ny teknik ger nya möjligheter till sysselsättning, och vi griper efter dem. Kanske beror det på vår tanklöshet. Vad skall vi göra med våra liv? Den frågan oroar oss. Vi blir villrådiga och modlösa. Då kommer någon förbi med en windsurfingbräda eller en golfklubba och vips har vi ett svar på vår fråga. Vi är rätt barnsliga, eller hur?
Bo Dahlbom adb.gu.se
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningschef vid Viktoriainstitutet