”Det pågår en samhällsrevolution”

Intervju av Fredrik Svedjetun, Visioner och Verklighet, november 2000

Hem och arbetsliv förändras drastiskt, enligt professor Bo Dahlbom
Under 1900-talet var fabriken symbolen för näringslivet. Vi arbetade under avtalade tider, på bestämda platser och bakom stängda dörrar. Nu förändras allt i grunden. Fabrikerna byts ut mot distribuerande, mobila säljorganisationer vars bas består av en webbplats. Det här är professor Bo Dahlboms profetia för 2000-talet.

Han kallar sig för ”framtidsarkeolog”, men vill inte utge sig för att vara någon som kommer med exakta svar på hur Sverige och övriga världen kommer att förändras. Däremot vill professorn från Göteborg stimulera till diskussion om framtiden. Vi lever i en omvälvningarnas tid och då gäller det för företag och organisationer att vara öppna för den här typen av frågor.

IT mer än några verktyg
De som sett Bo Dahlbom tala på seminarier och konferenser vet att han inte är den typiske akademikern som lägger på smått obegripliga oh-bilder och talar monotont om siffror, modeller, och strategier. I stället är han en underhållare som med humor och ironi kastar ut bilder och tankar som väcker funderingar hos lyssnaren. När han kliver av scenen har man förstått att informationsteknik är mer än några verktyg som effektiviserar kommunikationen mellan företag. Det nya påverkar samhället på alla plan; förändringarna kommer att bli större än vi anar.

– På 1900-talet utgick man från sin egen organisation, medan man under 2000-talet alltid måste utgå från kunden. Idag är det många som pratar om kundfokus, men det räcker inte. Man måste frigöra sig från avdelningar, kontor och allt annat som grundar sig på tradition för att i stället lägga all kraft på att möta kunderna, säger Bo Dahlbom.

Professorn förklarar att företag och organisationer går från att vara byggnader till att bli verksamheter. Produktionen har lagts undan, den sköts i automatiserade anläggningar. Snart handlar allt om att bygga varumärken, sälja, interagera och konsumera.

Höga krav på logistik
När även administrationen automatiseras behöver vi inga kontor, utan vi kan röra oss fritt och ändå ha koll på allt via dator, mobiltelefon och andra tekniska hjälpmedel. Principen ”finns inga dokument har ingenting hänt” lämnar vi bakom oss. Fortfarande vill vi dock ha varor skickade till oss, vilket ställer höga krav på logistiken. Vi bor på en rad olika adresser och befinner oss på nya platser varje dag. Transporterna kommer därför att gå kors och tvärs över jorden i en betydligt högre grad än i dagsläget.

– Den här mobiliteten är något som inte minst kommer att påverka Postens verksamhet, säger Bo Dahlbom. Under 1900-talet hade vi två platser som vi vistades på – hemmet och kontoret. För en ökande andel av oss ser det inte längre ut så. Vi är på olika ställen, som vi inte besöker efter ett regelbundet mönster, och det ställer högre krav på träffsäkerhet. Som det är nu skickas post till en adress, den letar inte reda på mottagaren. Men i framtiden kommer man att kräva tjänster av det slaget.

Läraren lämnar skolan
Bo Dahlbom understryker att det inte enbart är IT-konsulter och säljare som kommer att lämna kontoren för att i stället röra sig bland kunder, prospects, leverantörer och andra partners runt om i landet – och världen. Utvecklingen kommer vi även att se bland en rad andra yrkesgrupper. Lite förvånande, förutspår han till exempel att läraren blir katederlös i framtiden.

– Jag tror att lärarna kommer att vara ute med sina elever i samhället – bland vuxna i yrkeslivet. Inte heller skolan kommer att betraktas som en byggnad.

Lika lite som kontoret blir en viktig plats i arbetslivet, kommer fritiden fokuseras till hemmet. Aningen självironiskt berättar Bo Dahlbom att han, i sina ”extrema ögonblick”, tror att vi kommer att experimentera mer med våra boendeformer. I en tid av bostadsbrist (åtminstone i storstäderna) och där unga människor väntar allt längre med att bilda familj, kan kollektiva gruppboenden, samnyttjande av lägenheter eller olika former av hotellboenden bli möjliga alternativ. Kanske har inte de yngre generationerna samma behov av det som brukar betecknas ”en fast punkt i tillvaron”.

– Det finns en kraftfull tradition kring boendet. Men nu lever väldigt många som singlar och har ganska lite till bostad. De kommer hem till sina anspråkslösa smålägenheter, tar en öl och sätter sig framför tv:n. Visserligen vill de rika köpa en massa grejer, och då måste man ha någonstans att ställa allt. Å andra sidan går vi mer och mer mot ett tjänstesamhälle och det innebär att man hyr skidorna när man kommer till fjällen och golfklubbor när man kommer till golfbanan. Varför ska man släpa med sig utrustning?

Automatisering av basinköp
Utöver professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg, är Bo Dahlbom chef för Svenska IT-institutet och forskningsledare vid Viktoriainstitutet. Dessutom har han en mängd andra uppdrag som får en att undra om hans dygn har fler än 24 timmar. Liksom Solveig Wikström menar Bo Dahlbom att vi strävar efter att förenkla vår baskonsumtion. Möjligen går han snäppet längre än sin professorkollega när han säger att den typen av inköp kommer att automatiseras, det vill säga att vi abonnerar på exempelvis mjölk, toalettpapper med mera. De varor som ger oss status, som kräver kunskap vid inköp och som kan betraktas som sensuellt kommer vi däremot att vilja ha rådgivning kring.

– Då köper vi en upplevelse, säger Bo Dahlbom. Och utvecklingen går mot att vi vill gå direkt från köpet till upplevelsen. Drömmen är att vi klickar på en byxa på en webbplats och sedan sitter den på kroppen, med rätt längd och allt. Mellanleden uppfattar vi som tröttsamma. Därför kommer vi sträva efter att bli av med dem så gott det går.

Professorn blir tyst i några sekunder. Sedan kommer han med ytterligare ett drastiskt men målande exempel:

– Jag vill vara i Rom, men jag vill inte åka till Rom. Flygbolagen säljer inte flygresor utan upplevelser. De borde skärpa sig mer och inte, som nu, bara vara nöjda så länge passagerarna sitter i stolen. När jag sitter på flyget mellan Göteborg och Stockholm brukar jag försöka skriva e-post som jag ska skicka iväg när jag kommer fram. Då är de genast där och säger ”ser du inte skylten”. Det är helt otroligt.