Hur klarar vi att leva och verka i ett samhälle i allt snabbare förändring? Jag tror det är tre saker man behöver tänka på.

Först gäller det att förstå att digitaliseringen verkligen är en samhällsrevolution med allt vad det innebär av stora förändringar. Det samhälle vi ser omkring oss idag fick sin form på 1900-talet av den industriella revolutionen. Ingenting finns egentligen kvar av det fattiga bondlandet som var Sverige på 1800-talet. Hur mycket kommer att förändras i den digitala revolutionen?

Robotar och artificiell intelligens kommer att ta ifrån oss jobben säger man, men förändringarna är mycket större än så. Den allra viktigaste förändringen är att vi går från fabriker för varuproduktion till plattformar för tjänsteutövning. Den förändringen måste vi förstå.

Sedan gäller det att intressera sig för och pröva de innovationer som den digitala tekniken för med sig: ett alltmera allomfattande Internet, digitala plattformar med ett överflöd av tjänster, sakernas internet med robotar och sensorer, artificiell intelligens, förstärkt, blandad och virtuell verklighet.

Många av dessa innovationer prövar vi i vardagen som konsumenter när vi spelar dataspel, umgås i social medier, leker med våra robotar och försöker komma överens med de digitala assistenterna. Med vår konsumtion bidrar vi till en allt snabbare utveckling och spridning av den digitala tekniken.

Genom att testa de senaste innovationerna vänjer vi oss vid förändring. Det är särskilt viktigt i arbetsliv och näringsliv. Men där håller vi oss gärna till mer gammaldags teknik och vågar inte pröva det nya. Om vi ska få en verksamhet inställd på förändring måste vi avsätta resurser till att använda de senaste innovationerna för att utveckla verksamheten.

Innovationernas påverkan på näringsliv och arbetsliv är svår att förutsäga. De skapar nya affärer, förändrar arbetsuppgifter, men framför allt innebär de att samhällets verksamheter befinner sig i ständig, snabb förändring. Bästa sättet att förhålla sig till detta är att vara nyfiken på och pröva nya tekniker, nya sätt att bedriva verksamheten.

Viktigast av allt är att vi börjar använda digitala plattformar i våra verksamheter. Plattformarna innebär något nytt i förhållande till såväl hantverk som industri. Till skillnad från hantverk och industri är plattformarna byggda för förändring.

I hantverket handlar allt om upprepning. Genom ständiga övningar bygger man sin yrkesskicklighet. Det gäller att gång på gång göra samma sak och bli allt bättre på detta. Som en Zlatan eller en Björn Borg. Hantverkare har svårt med förändring, svårt att byta racket.

I industrin är det systemet som är avgörande, organisationen av verksamheten, processerna. Effektiv produktion åstadkoms med maskiner, system, samarbete, disciplin, pålitlighet och punktlighet. Vi får systemfotboll. Visserligen uppmanas vi att inom ramen för systemen arbeta med ständiga förbättringar, men systemen själva får vi inte röra.

Systemen motverkar förändring. I industrisamhället sker innovationerna utanför de stora företagen, fabrikerna, och kommer sedan som disruptioner, kreativa men destruktiva krafter som utifrån drabbar de etablerade produktionssystemen.

Tjänstesamhällets digitala plattformar är i stället byggda för förändring. De är öppna som Internet självt och bjuder in till innovationer. Genom att börja använda plattformar ställer du in din verksamhet på förändring. Du släpper kontrollen och bjuder in till innovation och samverkan. Du öppnar upp din verksamhet för en ständig tillförsel av nya tjänster, innovationer. Som fotbollsspelare inser du att det viktigaste händer utanför planen.

Detta har varit framgångsmodellen för de globala, digitala jättarna och det är hög tid att vi alla börjar lära av dem. Med plattformar kommer vi att ta en plats i ett samhälle i ständig, snabb förändring.

Bo Dahlbom