Om du har svårt att sova ska du nog akta dig för sömnforskaren Matthew Walkers bestseller Why we sleep (2017), på svenska Sömngåtan (2019). Visserligen får du några tips för en hälsosam sömn, men de känner du säkert igen: regelbundna sovtider, inget kaffe, ingen alkohol, svalt och mörkt i rummet, varva ner, och så vidare.  Men om du inte tidigare tänkt särskilt mycket på hur du sover, riskerar läsningen av Walker att ge dig allvarliga sömnproblem. God sömn är nämligen enligt Walker det viktigaste av allt om du vill förbli frisk och leva länge på jorden. Sömnbrist är vår tids största folkhälsofråga.

Walker skriver lite pratigt och upprepar sig gärna, men jag tar mig ändå igenom hans bok med stor behållning. Budskapet är viktigt och när han i de sista kapitlen med patos går till storms mot vårt samhälles förakt för goda sovvanor får texten en nerv som gör den riktigt, riktigt bra.

Vuxna människor behöver sova 8 timmar varje natt och sömnen är otroligt viktig för vårt välbefinnande. Om du regelbundet sover mindre än 6 eller 7 timmar per natt försämras ditt immunförsvar, fördubblas risken att du ska få cancer, ökar risken för  hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes, övervikt, alzheimer och psykisk sjukdom. Ju mindre du sover, desto kortare blir ditt liv.

Walker förklarar varför vi sover, hur sömnmekanismerna fungerar med melatonin och adenosin, sömnens olika stadier och vilken funktion de har. Under sömnen rensar vi bland minnen och stärker minnen, löser problem, kommer på nya idéer och förstärker inövade motoriska färdigheter. Om vi har sovit bra är vi mer effektiva, mer pålitliga, lär oss mer och kommer ihåg det längre, är emotionellt stabilare och bättre på socialt umgänge.

Alla sover, insekter, maskar och djur. Många har undrat varför vi sover, men kanske borde vi snarare fråga varför vi är vakna. Kanske borde vi betrakta sömnen som vårt naturliga urtillstånd. Walker inser att vi först finner den tanken befängd, men ber oss fundera lite. Biologiskt är vi gjorda för att sova på natten, när det är mörkt, och så en tupplur mitt på dagen. Den siesta som förr var vanlig i medelhavsområdet främjade hälsa och välbefinnande. Nu när den är på väg bort ökar hjärt- och kärlsjukdomarna.

Det mesta Walker säger om sömnen bygger på redovisad forskning, egen och andras, men mest intressant blir det när han spekulerar. När vi tämjde elden kunde vi klättra ned från träden och sova på marken. Elden skyddade oss mot vilddjuren. När vi sov på marken, sov vi bättre, och fick mer tid till drömsömn. Drömsömnen har gett oss vår emotionella intelligens, vår sociala förmåga, kreativitet och kognitiva kapacitet. Det var när vi människor började sova på marken och kunde börja drömma som vi verkligen blev människor. När vi började sova på marken måste vi vakta elden. Några blev kvällsmänniskor och tog den sena vakten, andra blev morgonmänniskor och tog den tidiga. Skillnaden består än idag, men nu skaffar den oss mest problem när vi alla förväntas gå och lägga oss och stiga upp samtidigt.

Ett fascinerande kapitel handlar om hur sömnen förändras under livet. Spädbarn behöver mycket drömsömn för att bli emotionellt och socialt stabila. Även mycket små mängder alkohol under graviditet och amning stör drömsömnen. Tonåringar är kvällsmänniskor, dvs deras dygnsrytm förskjuts så att de somnar senare och sover längre än sina föräldrar. När skolan tvingar upp dem på morgonen får de sämre inlärningsförmåga och sämre humör. När vi blir äldre sover vi sämre och många av problemen på ålderdomen beror på detta. Man kan ta lite melatonin för att hjälpa insomnandet, men undvik sömnmedel. Walker är förkrossande i sin kritik av alla läkemedel som idag skrivs ut för sömnbesvär. Dessa läkemedel gör oss medvetslösa, men de får oss inte att sova.

En del av boken handlar om varför vi drömmer och vad vi drömmer om. Walker tackar Freud för att han gjorde drömmen till ett neurofysiologiskt fenomen, men ger inte mycket för Freuds drömtydningar. Enligt Walker drömmer vi för att minnas, men också för att befria oss från starka känsloladdningar knutna till våra minnen (trauman). Vi löser också intellektuella problem när vi drömmer. Många är de vetenskapliga upptäckter som gjorts i drömmar och uppfinnaren Edison gick så långt att han använde drömmarna för att få nya idéer och lösa de problem som upptog honom.

Walker vill gärna bannlysa alla skärmar i sovrummet. Det blåa ljuset från skärmarna håller oss vakna, men han är för den skull ingen teknofob. Tvärtom påminner han om att du enkelt kan ställa in din telefon eller dator så att skärmens ljus gulnar när det drar mot kväll. Han ser dessutom stora fördelar med hur den digitala tekniken kan hjälpa oss till en bättre sömn.

Med digital teknik kan vi övervaka vårt sovande. Vi kan mäta hur bra och mycket vi sover och använda dessa data för att finna den optimala nattemperaturen för hushållets olika medlemmar och anpassa den. Ja, vi kan använda data om hur vi sover till att variera temperaturen under natten och slippa den moderna bostadens konstanta nattemperatur.

Vi kan använda samma sorts teknik för att styra inte bara temperaturen utan också ljuset i vår bostad. Med lampor som kan avge ljus av olika våglängder kan vi anpassa ljuset efter våra biologiska behov. När vi vill förbereda oss för sömn låter vi ljuset gå från blått till gult så att utsöndringen av melatonin ökar. När vi vill vakna upp gör vi tvärtom. Genom att koppla styrningen av ljuset till sensorer som följer vår sömncykel kan vi få en skräddarsydd sömnbehandling.

Samma sorts ljusteknik kan användas för att styra vår sömn, göra det lättare för oss att somna eller hålla oss vakna, när vi måste ha ett tidigt möte eller är jetlaggade eller när vi måste köra bil tidigt på morgonen. Walker berättar om lyckade försök av den här typen med astronauter på den internationella rymdstationen ISS.

Walker går så långt att hävda att den här sortens digitala övervakning av vår sömn skulle kunna utgöra ett viktigt inslag i en framtida mer proaktiv hälsovård. Med hänsyn till hur viktig sömnen är för vårt immunförsvar, vårt blodtryck, vår fertilitet, vår effektivitet och vårt humör, skulle vi genom att varje dag informeras om vår sömn knuffas i riktning mot sundare sovvanor och ett hälsosammare liv.

Den här sortens teknik finns redan. Det är många som med fitbits, smarta klockor eller ringen Oura håller koll på sin sömn. Tekniken är väl ännu inte helt tillförlitlig, men oavsett det kanske den inte har så god effekt som Walker hoppas. Vi har väl alla en badrumsvåg som vi ställer oss på rätt ofta utan att det hjälper särskilt mycket.

Då tror jag mer på den allmänna upplysningskampanj som Walkers bok kan sägas inleda. Vi måste alla bli mer medvetna om hur viktig sömnen är. Vi måste inse att trötthet är farligare än alkohol i trafiken. Arbetsgivare måste inse sömnens betydelse för produktivitet och kreativitet. Ledare i politik och näringsliv måste sluta skryta med hur lite de sover. President Reagan och premiärminister Thatcher skröt gärna med hur lite de sov. Så fick de också alzheimer – en sjukdom som särskilt drabbar de som sover för lite. Donald Trump är en annan sömnmacho ledare som är på väg mot alzheimer – om han inte redan anlänt.

Skolan måste sluta tvinga upp tonåringarna i ottan och i stället lära dem att sova ut på morgonen. Sjukhusen måste sluta störa sina patienter och i stället hjälpa dem att sova. Hur kan man lägga för tidigt födda i starkt ljus när man vet att de behöver sova 20 timmar om dygnet? Jag minns min kamp med personalen vid min förstföddes kuvös. Jag hade lagt en filt över kuvösen för att ge honom lite skugga från alla blåa lysrör.

Walkers bok Sömngåtan innehåller allt du behöver veta om sömn och är fascinerande läsning, även om den är en smula mångordig. Om du ligger sömnlös så här i coronatider, gör som Walker säger, ligg inte där och oroa dig, gå upp och sätt dig med en bok. Men välj inte Walkers bok. Då kommer bara din oro att öka när du inser hur farligt det är att inte sova gott och länge.

Bo Dahlbom