Digitalt misslyckande

Banktjänster, biljettförsäljning, bokningar, parkering, betalningar – listan är lång med tjänster som blivit effektivare med digital teknik. Digitaliseringen innebär ofta att självbetjäning ersätter kön till en yrkesmässig tjänsteutövare. Införandet av de nya tjänsterna är inte oproblematisk. Tekniken utvecklas hela tiden och de första försöken har som regel barnsjukdomar. Tjänsterna kan vara krångliga att använda och inbjuder till kriminalitet. Under andra halvåret 2023 lurades enligt Finansinspektionen privatpersoner på 1,1 miljarder kronor.

Människor vänjer sig snabbt vid den nya tekniken – och tar den för given. Man klagar över teknikens barnsjukdomar eftersom man blivit beroende av att tekniken fungerar. För inte så länge sedan utförde vi våra bankärenden genom att stå i kö i en bank som var öppen mitt på dagen. Nu har vi tillgång till banken när som helst på dygnet och utan att resa oss från soffan, enkelt, effektivt och smidigt. Banken fungerar som vanligt även när det är pandemi.

Alla tjänster har inte varit enkla att digitalisera och särskilt gäller detta tjänster som hanteras av det offentliga. Somliga av dessa tjänster är komplexa, som vård och utbildning, vilket också gör digitaliseringen komplex. Andra tjänster är enkla, men där brister det i kompetens, organisering och politiskt intresse. Genom IT-boomen i slutet av 1990-talet kom Sverige att bli ledande på digitalisering. Skatteverket och Tullverket blev föregångare. De har levt länge på de tidiga insatserna, men på senare år har utvecklingen avstannat.

Det är lätt att säga vad en digital hälsovård kan innebära, men svårare att förverkliga den. En digital plattform följer dig genom livet som en aktiv journal, samlar in data om din kropp, vaccinationer, mediciner, symtom och behandlingar. Med tiden kommer den att vara kopplad till sensorer i din kropp vilka identifierar förändringar innan de hinner utvecklas till sjukdomar. Med artificiell intelligens kan data i plattformen hela tiden analyseras, diagnoser ställas, och instruktioner lämnas. Med en digital plattform kan du i allt större utsträckning sköta din hälsa själv och avlasta vården. Samtidigt ökar belastningen på vården när människors intresse för den egna hälsan ökar. Det gamla ordspråket ”Hälsan tiger still” är inte längre sant. Förr hade vi en sjukvård som ingrep efter behov när vi blev sjuka. (Då var det ofta för sent.) Nu vill vi konsumera hälsa som en tjänst för att hålla oss friska. Den förändringen utmanar dagens vårdsystem.

Skolan är mycket mer än utbildning, men det är lätt att säga vad digital utbildning kan innebära. Idén är densamma som för hälsan. Genom att förlägga utbildningen till en digital plattform kan vi följa elevens utveckling och göra utbildningen effektiv och anpassad till eleven. Plattformen är alltid tillgänglig och gör det möjligt för eleven att själv styra sin utbildning. Det är lätt att tänka sig hur en sådan plattform kan utgöra grunden i en digital skolutbildning där lärarens uppgift blir att övervaka det som sker på plattformen, stödja och motivera eleverna, ingripa mer aktivt när så behövs. I USA har Khan Academy visat hur en sådan utbildning kan se ut och hur man med artificiell intelligens kan ge eleverna individuell handledning.

I den traditionella sjukvården skriver läkaren ett recept. Du tar medicinen, men hur är det med uppföljningen? Läraren har en lektion. Eleverna lyssnar kanske, men hur är det med uppföljningen? Digitalisering innebär ständig datainsamling och återkoppling. Genom att lägga vård och utbildning på digitala plattformar skapas en digital tvilling till din kropp och din kunskap. Där kan du spåra din historia, där kan man göra prognoser. I den traditionella vården och skolan kastar vi bort den mesta datan. Det är som om sjukvården inte var intresserad av vad som händer när vi tar medicinen, skolan inte intresserad av vad som händer i eleven. I den digitala vården och utbildningen samlar vi in alla data. Allt sker på de digitala plattformarna.

Den svenska skolan har efter 30 år av digitalisering inte mycket att peka på. Eleverna har inga digitala lärplattformar och undervisningen bedrivs ungefär som den alltid har gjort. Eleverna använder internet när de utför arbetsuppgifter, gör ppt-presentationer och skriver med ordbehandlare. De använder digital teknik ungefär som vi gjorde på 1990-talet. Tekniken är närvarande i skolan mest genom elevernas mobiltelefoner som används till sociala medier och dataspel och stjäl uppmärksamhet från utbildningen. Den politiska debatten om skolans digitalisering handlar numera mest om att förbjuda telefonerna i skolan och reglera användningen av datorer i undervisningen. Eleverna ska läsa böcker och skriva för hand.

Hur kunde det gå så här? Hur kunde drömmen om skolans digitalisering slå så fullständigt fel? Var det fel tänkt? Nej, digitaliseringen av vården och utbildningen är lika självklar som digitaliseringen av andra tjänster, och en förutsättning för vård och utbildning för alla världens fattiga. Den är lika självklar som internetbanken, men uppgiften är komplex och vi har gjort stora misstag på vägen. Därför ser det fortfarande ut i den svenska skolan som det en gång gjorde på banken.

Bo Dahlbom