Vad händer med AI år 2025?
Jag får många amerikanska nyhetsbrev om AI. Om jag bara vill ha nyheter läser jag The Rundown AI. Det kommer varje dag och berättar om nya produkter, releaser och företag. Om jag vill ha fördjupning läser jag, till exempel, ett nyhetsbrev av journalisten Alex Kantrowitz från Big Technology. I förra veckan (2024-12-13) bad han Alexandr Wang, vd på Scale AI, ett framgångsrikt konsultbolag som hjälper sina kunder utveckla AI-system, förutsäga utvecklingen nästa år. Intervjun finns också som podcast, bland annat på Spotify.
Alla företrädare för AI-branschen spår en fantastisk utveckling av användningen, men det hör till. Digitaliseringen har ända sedan Jonas Birgersson var i farten vid slutet av 1990-talet utmärkts av förhoppningar om snabb utveckling. Förändringarna brukar överträffa förväntningarna, men tar lite längre tid. Även om utvecklingen kanske inte går så fort som Wang förutspår, får han säkert rätt med tiden vad gäller relationerna mellan USA och Kina, den militära användningen av AI och agenternas intåg på konsumentmarknaden.
Wang får frågor om kapprustningen mellan USA och Kina och säger att det är viktigt att USA vinner. Resten av världen måste välja mellan USA och Kina som leverantör av AI och nästa år blir avgörande, menar Wang. USA kan inte acceptera ännu ett framgångsrikt sidenvägsinitiativ från Kina, utan måste göra allt för att dominera världsmarknaden för AI. OpenAI, Google, Amazon och Meta måste bli vinnare, inte Huawei. USA måste vara världsledande på AI för att hävda sig i en kommande konflikt över Taiwan med Kina. Krig har alltid präglats av den senaste teknologin och vi har sett vad de autonoma drönarna med generativ AI betytt i kriget i Ukraina.
Kapprustningen handlar om tre faktorer: algoritmer, beräkningskraft och tillgången till data. USA är överlägset när det gäller algoritmer och beräkningskraft, det senare tack vare Nvidias dominans och restriktioner mot export till Kina. Troligen ligger Kina före USA när det gäller tillgången till data, men det är svårare att veta. Det har länge varit en vanlig uppfattning att Kina med sin auktoritära övervakning av medborgarna samlat på sig mer data. Kina satsar också mer på utvecklingen av militär användning av AI än USA och ligger troligen före även om USA tekniskt har ett försteg. Om andra länder köper sin militära AI-teknik av Kina blir de beroende av Kina och vänder USA ryggen.
Det är viktigt att USA sätter standarden för AI ungefär som man gjort för sökning genom Google. AI kommer att spela en viktig roll som gränssnitt till Internet, någon vi vänder oss till när vi vill veta något, och därigenom kommer AI att påverka vår världsuppfattning. Om vi inte vill att världen ska följa Kina måste USA dominera AI-marknaden.
På senare år har Xi Jinping och det kinesiska kommunistpartiet begränsat möjligheterna för nyföretagande i Kina. Oroliga för den makt techsektorn höll på att skaffa sig har de i praktiken kvävt hela det innovativa startup-system som tidigare gett sådana fantastiska resultat. Det har fått till konsekvens att utvecklingen av AI blivit helt beroende av amerikanska resultat. Man använder de öppna lösningar som bland annat företag som Meta levererar och visar imponerande förmåga att kopiera de amerikanska AI-lösningarna.
Utöver användningen i nya autonoma vapen på slagfältet är det framför allt två områden där AI kan göra stor skillnad i det militära. Det gäller analysen av de ofantliga datamängder som militären samlar in från slagfält, allierade och satelliter och det gäller styrningen och optimeringen av komplexa system för produktion och logistik.
2025 kommer att bli året då AI-agenter kommer att slå oss med häpnad ungefär som ChatGPT gjorde år 2022. Vi har vant oss vid att AI är något vi chattar med, men under 2025 kommer vi att se exempel där AI tar över och själv utför uppgiften. Systemen håller på att bli så pålitliga att vi vågar överlåta åt dem att agera på egen hand. De kanske kan boka resor, sköta vår kalender, eller göra presentationer, tror Wang.
En AI-agent kommer att övervaka allt du gör digitalt och kommer därför veta allt den behöver veta för att svara på och arkivera många av dina mail och påkalla din uppmärksamhet bara när så krävs, kanske summera dagens mailskörd. Du kan lyfta blicken och behöver inte längre bry dig om enstaka mail. När AI-agenterna blir aktiva på nätet och själva utför uppgifter kommer de att mötas av teknik som skiljer på människor och robotar. Wang tror att vi är på väg mot två internet: ett för AI-agenter och ett för oss människor.
Så långt Alexandr Wang. Det är värt att lägga märke till, tycker jag, att han med sina ganska självklara förutsägelser om AI-utvecklingen lyckas illustrera tre viktiga egenskaper hos teknikutveckling i allmänhet: militärens roll, strävan efter automatisering och tekniken som utvecklingsuppgift.
Mycket av den moderna teknikutvecklingen drivs av den militära användningen och finansieras av militären. AI-utvecklingen har ända från början finansierats på detta sätt. Ett tag såg det ut som om militärens roll skulle minska och dess roll som finansiär tas över av konsumentmarknaden. År 1992 brukar man säga, tog Hollywood över Pentagons roll som finansiär av digitaliseringen. I dagens alltmer spända världsläge med accelererande kapprustning gör militären en stark comeback. Det skulle behövas en iPhone för AI för att ändra på detta.
Den fulländade tekniken är automatisk men, säger man, människor vill ha bättre verktyg, inte automater. Det finns en hantverksromantisk tanke enligt vilken tekniken är god så länge den ger stöd, mindre god när den ersätter människor. Shoshana Zuboff skilde en gång mellan teknik som informerar och teknik som automatiserar. Även om det inte är sant hävdar man gärna att de bästa schackspelarna är människor med datorer. Två av årets nobelpristagare i ekonomi, Daron Acemoglu och Simon Johnson, går i boken Power and Progress till storms mot automatiseringen. Samtidigt är såklart automatisering en självklar riktning för all teknikutveckling. Varför stanna på halva vägen? Låt AI-agenterna ta över arbetet så kan vi ägna oss åt annat.
Tekniken är en utvecklingsuppgift. Först utvecklar vi tekniken, sedan utvecklar den oss. En av teknikens uppgifter är att avlasta människor, göra det möjligt för dem att lyfta blicken, abstrahera, tänka mer strategiskt. En annan uppgift är att göra sådant möjligt vi inte kunde göra förut. När kalkylatorerna räknar kan vi i stället fundera över vilket problem vi behöver lösa och varför. När AI hanterar vår mail kan vi i stället fundera över meningen med alltihop.
Bo Dahlbom