AI skadar hjärnan

På nyheterna berättas det i juli 2025 om en studie från MIT där det visade sig att de studenter som använde ChatGPT hade mindre hjärnaktivitet och lärde sig mindre än sina kamrater. Larmet går: AI skadar hjärnan. Det är naturligtvis inte bokstavligt sant, men ändå kan man undra hur inlärningen hos studenter och elever påverkas av AI. När AI blir ett allt viktigare verktyg i arbetslivet blir det rätt självklart att använda det även i skolan. Men tänk om det innebär att barnen lär sig mindre, att de inte lär sig tänka?

I skolan ska barnen förberedas för vuxenlivet. När de kan räkna själva är det numera OK att använda miniräknare med början i årskurs 7. Borde vi tänka likadant om AI? När eleverna kan tänka själva får de använda AI? Men hur lär man sig tänka och kan man inte göra det med AI? Lär man sig tänka i skolan? Jag brukar säga att tekniken är en utvecklingsuppgift. Först utvecklar vi tekniken, sedan utvecklar den oss. AI ger oss anledning att tänka till om skolan och skolans metoder.

Mekaniseringen av jordbruket och automatiseringen av industrin förvandlade på 1900-talet yrkeslivet. Det mesta av kroppsarbetet försvann. Men muskler som inte används förtvinar och alltför mycket stillasittande är inte bra för människokroppen. Vad blev lösningen? Folk började springa och lyfta skrot. Löparskor blev en storsäljare och gymmen växte i antal. Kan något liknande hända för hjärnan? När AI tänker för oss på jobbet går vi på gym för att tänka? Vi sörjer inte det förlorade kroppsarbetet och ser inte en återgång till ett mindre mekaniserat arbete som lösningen på kroppens förslappning av allt stillasittande. Så varför ska vi sörja att AI tar över tänkandet? Varför inte istället utveckla träningslokaler för tänkande?

Kroppen behöver hållas igång för att vi ska må bra och behålla hälsan. Därför är det viktigt med lekplatser för förskolebarn och idrott i skolan. Idrottsrörelsen kan ge barnen goda vanor som de behåller hela livet. Men hur är det med hjärnan? Det sägs att äldre kan undvika demens genom att hålla igång hjärnan. Korsord, kortspel och andra former av mental gymnastik verkar vara bra för hälsan. Kanske är det lika viktigt att barnen får tänka som att de får röra på sig? Alltför mycket AI i skolan kan kanske på sikt skada hjärnan och få demenssjukdomarna att öka. Kanske ska barnen lösa korsord och spela kort i skolan?

Ett av de många nyhetsbrev jag läser skrivs av forskaren och entreprenören Ethan Mollick, känd för sin bok Co-Intelligence. Living and Working with AI (2024). Den 7 juli 2025 diskuterar han AI:s roll i undervisningen och han framhåller att allt beror på hur du använder AI. Om du låter AI göra allt jobbet, kommer du inte att lära dig mycket, men om du låter AI agera som lärare kommer du att lära dig mer än du annars skulle ha gjort. Det är likadant med kreativitet. Tillsammans med AI blir människor mer kreativa, men det är viktigt att försöka själv innan man vänder sig till AI. AI slår människor på kreativitetstest trots att AI tenderar att variera ett och samma tema. Men AI kan bli ännu mer kreativ om man anstränger sig när man promptar.

Många människor är som Mollick. De tänker genom att skriva. Om de låter AI ta över skrivandet låter de bli att tänka. Så Mollick skriver först själv och tar sedan hjälp av AI som läsare och redaktör för att göra texten mer begriplig, bättre. Andra människor tänker bäst genom samtal i grupp. Även här kan AI användas för att få bättre grupprocesser genom att agera som mötesledare, till exempel. Men AI kan naturligtvis göra möten ointressanta genom att man prioriterar AI:s summering framför själva mötet.

Mollick föreslår att man bäst drar nytta av AI genom att börja med att tänka själv, skriva själv, diskutera med andra. Först därefter tar man hjälp av AI. Det är inte AI som är hotet mot vårt tänkande utan vi själva och vår lättja, säger han. Samtidigt är han glad över alla rutinuppgifter som han slipper, till exempel all kalkylering som numera görs med teknik. Kanske man kan låta AI ta över rutinuppgifter och låta människor ägna sig åt det som inte är rutin? Men hur skiljer man mellan rutiner och det som inte är det? Maskiner utför rutinuppgifter, de är mekaniska, men AI är ju en maskin så allt den gör är kanske rutin? Då kan väl AI ta över och vi gå på gymmet och spela kort, och börja redan i skolan. Kanske tycker du att detta är fåniga funderingar, men hur tror du att all träning, allt springande, som människor ägnar sig åt i dagens samhälle ser ut?

Bo Dahlbom