Framtidsbevakning för företagsledare

Ett företag interagerar med omvärlden och är därför beroende av den. Som företagsledare måste man hålla koll på omvärlden, ägna sig åt framtidsbevakning. Omvärlden förändras och vi kan bevaka denna förändring genom att identifiera trender. Det finns olika sorters trender: politiska och geopolitiska trender, kulturtrender, demografiska trender, tekniktrender, etc. Media rapporterar om händelser. Själv får man inordna dessa händelser i trender och organisera sin framtidsbevakning. Om företaget beskriver sig själv med ett litet antal nyckelord bör man med nyckelord peka ut de trender man väljer att bevaka.

Många av trenderna är geopolitiska och beskriver hur länder umgås med varandra, hur de bildar allianser, hamnar i konflikter. Globalisering är en sådan trend, växande nationalism är en annan. De geopolitiska trenderna motsvaras av trender i den nationella politiken. Ibland driver den nationella trenden den geopolitiska, ibland är det tvärtom. Amerikaner missnöjda med globaliseringen väljer Trump till president och han går sedan till angrepp mot globaliseringen. Länder för krig med varandra för att genom en yttre fiende stärka sammanhållningen i landet.

För tjugo år sedan var globaliseringstrenden stark. Företag funderade över offshoring, kanske lägga produktionen i Kina. Nu är trenden den motsatta. Nationalismen frodas. Företag ser över sina försörjningskedjor och tar hem sin tillverkning. För tjugo år sedan bantade vi försvaret och byggde en insatsstyrka till försvar av den globala marknaden. Försvarsindustrin satsade på samhällssäkerhet. Nu har vi gått med i Nato och förstärker territorialförsvaret. SAAB har vuxit med 5000 medarbetare och blivit vapenindustri igen. För tjugo år sedan var liberalismen stark och våra hjärtan öppna. Sedan kom SD in riksdagen 2010, gränserna är stängda och vi har blivit sverigevänner. Donald Trump är president i USA. För tjugo år sedan varnades det för ålderspyramider och demografiska chocker. Den trenden har bara blivit starkare och ålderspyramiden mer hotfull överallt utom i Afrika. Idag föds det färre barn och Kina lär krympa till 800 miljoner i slutet av århundradet.

Så kan man hålla på och beskriva de trender man ser i samtiden, men det är svårt att förutse när trenderna vänder och tar en annan riktning. Dock verkar det finnas en typ av trender som åtminstone i ett avseende inte ändrar riktning och det är tekniktrender. Till skillnad från, till exempel, frihandel som kan växa i omfattning för att sedan krympa igen, verkar vetenskap och teknik hela tiden göra framsteg. Att de gör framsteg innebär inte att det går att säga med säkerhet var och hur snabbt framstegen kommer att ske, men mer kan sägas än man kanske först tror. Moores lag var ett försök att förutsäga framstegen på ett för datatekniken väsentligt områden. Nu är det många som förutsäger när forskningen kommer att åstadkomma artificiell generell intelligens (AGI).

Kanske är det möjligt som Ray Kurzweil hävdat att förutsäga den tekniska utvecklingen, men oavsett finns det goda skäl för företagsledare att hålla ögonen på den. Tekniken ger en förståelse av det moderna samhället och dess företag. Tekniken ger svar på frågor som: Vad är ett modernt samhälle? Vad är ett modernt företag? Det moderna samhället är ett tekniksamhälle. Tekniken, maskinerna, hade huvudrollen i den industriella revolutionen som skapade det moderna samhället och dess företag. Det var den industriella revolutionen som gav oss alla ett fantastiskt välstånd, som skapade det moderna samhället med tillväxt. Om vi förstår maskinerna förstår vi också industriföretagen. Företagen är maskiner. Bäst formulerades kanske detta av F. W. Taylor när han i tidigt 1900-tal drog upp riktlinjerna för vad han kallade ”scientific management” och av Lewis Mumford i hans storslagna Teknik och Civilisation (1934). De moderna företagen var fabriker för rationell produktion med arbetsdelning och automatisering. De resurser företagen har, har man i fabriken, och det gäller att organisera dem.

Som företagsledare måste man förstå hur det moderna samhället och dess företag blir möjliga och får sina idéer från maskinerna. Endast så kan man förstå hur dessa idéer utmanas i den digitala revolutionen, när det kommer en ny teknik som ger nya möjligheter och bär på nya idéer. Vi skulle behöva en Taylor för digitaliseringen. Geoffrey Parker, Marshall Van Alstyne och Sangeet Paul Choudary gör ett lovvärt försök. Digitaliseringen kommer med nya möjligheter och nya idéer. Kanske är det för tidigt att säga vilka som kommer att bestå, men några har redan blivit tydliga nog att förtjäna en diskussion. Konsumentmarknadens betydelse. Effektivisering av konsumtionen genom självbetjäning. Plattformarnas betydelse. De öppna plattformarna med sina ekosystem, där företag, som Jeff Bezos uttryckte det, tjänar pengar på andras arbete. Data som företagets viktigaste resurs, den nya oljan. AI som ett verktyg för analys och användning av data.

Digitaliseringen ger oss ofantliga mängder data. Ingen människa kan göra något vettigt med alla dessa data, men artificiell intelligens kan. AI har många användningsområden – övervakning, automatisering, assistenter, agenter, metaversum, robotar – men i grunden handlar alla dessa områden om att hantera stora datamängder. Plattformarna samlar in data och AI analyserar och agerar sedan på dem. Plattformsföretagen blir kraftfullare med AI. För företagsledare är det detta AI betyder, ett sätt att arbeta med digitaliseringen av företaget, ett sätt att utveckla företagets digitala plattform.

Bilindustrin var viktig vid sekelskiftet 1900 i industrialiseringen av Tyskland och i återuppbyggnaden efter andra världskriget. Tyskland blev en stormakt i den industriella revolutionen och åter i det tyska undret, men har haft stora svårigheter att utveckla digitala företag och att digitalisera sin industri. Det har inte saknats initiativ – vem minns inte industri 4.0 – men initiativen har varit tyskt tungfotade. I övergången från dieselbilar till elbilar ligger Tyskland efter konkurrenter som Tesla och nya kinesiska bilföretag. Nu är det kris i Tyskland, Sveriges största handelspartner, och mycket beror på att man inte varit med i den digitala revolutionen. Man byggde visserligen ett framgångsrikt affärssystemsföretag, SAP, och man har idag några uppmärksammade AI-företag (Black Forest Labs genererar bilder åt Elon Musk), men har ingen motsvarighet till det svenska Spotify. Hur ska det gå för den tyska industrin? Kan man bli bättre på digitalisering? Kan AI göra någon skillnad för Tyskland? Kommer Tyskland att dra med sig Sverige in i en långvarig recession?

Den pågående AI-hajpen började när Geoffrey Hinton med två doktorander vann ImageNet med ett system för bildigenkänning år 2012. Google köpte DeepMind år 2014. DeepMinds AlphaGo vann över Lee Sedol i mars 2016. Google uppfann transformer-arkitekturen år 2017. OpenAI släppte sin ChatGPT i november 2022 och hajpen var ett faktum. Sedan dess har det snabbt kommit nya versioner av chatten och konkurrenter från de stora spelarna, Microsoft, Meta, xAI, och ett stort antal startups i USA och Kina (DeepSeek) och ett mindre antal i Europa.

Dagens AI-system är system för maskininlärning. De tränas på jättelika datamängder och kan sedan användas till att generera analyser av dessa data. Vid övervakning kan de användas till att identifiera data och notera avvikelser. AI-systemen gör industrisamhällets system intelligenta. Plattformarna ger användbar information om vad som sker i systemen. Steget till automatisering är inte långt. Vi får intelligent energi, intelligenta transporter, intelligent vattenförsörjning, etc.

Utvecklingen av ChatGPT har varit teknikdriven. Utvecklare har fått idéer och byggt system utan vidare tanke på hur dessa system ska användas. Uppgiften har varit att göra systemen allt intelligentare, allt bättre på generera text, programkod, bilder, video. ChatGPT är ett hjälpmedel vid textproduktion, programmering och bildhantering och blir snabbt ett viktigt verktyg för författare, programmerare och illustratörer. Verktygen kan användas även av företag i dokumentproduktion och annat kontorsarbete, men viktigare är att de nya AI-systemen ges uppgifter på företagets plattformar, att de används till arbetet med företagets data.

Ett industriföretag har sin kärna i fabriken och dess produktionsapparat. Med tiden blir logistiken lika viktig med underleverantörer, försörjningskedjor och säljorganisation. I digitaliseringen erbjuds en möjlighet att till produktion och logistik knyta en digital plattform för övervakning och styrning av produktion och logistik. Gamla IT-system knyts i digitaliseringen till en plattform, levererar sina data dit. Plattformen samlar med tiden in stora mängder data från affärssystem, andra system och sensorer i produktion och logistik och dessa data blir företagets viktigaste resurs. Med artificiell intelligens kan dessa data analyseras, produktion och logistik övervakas, optimeras, och med tiden automatiseras.

Det digitaliserade industriföretaget kanske behåller sin kärna i fabriken, men kanske flyttar det så småningom sitt fokus till den digitala plattformen. Företaget organiseras då inte längre av produktion och logistik utan utifrån den digitala plattformen. Den blir arbetsplats för nästan alla medarbetare i företaget och för samarbetspartners som bidrar till företagets affär och utveckling. Data är nu företagets viktigaste resurs och AI det självklara verktyget på plattformen för att analysera alla data. Hur många av den digitala revolutionens idéer som industriföretaget anammar kan naturligtvis variera. Kanske Jeff Bezos idé om att tjäna pengar på andras arbete, att se företaget som en marknadsplats, inte visar sig viktig. Kanske idén att bygga ett ekosystem runt plattformen aldrig blir förverkligad. Men det viktiga är inte vilka idéer man tar till sig från digitaliseringen utan att det sker övertänkt.

Bo Dahlbom