Är det dags att lägga ned Sverige?

Computer Sweden, februari 1998

Medan media diskuterar krognotor och våra politiker träter om hushållstjänster, pågår en tekniskt framdriven samhällsrevolution som människan redan förlorat greppet om.

Borde vi inte diskutera denna revolution innan den förvandlat våra liv i grunden? Borde inte politik handla om vilket liv vi vill leva, hur det goda samhället ser ut? Men en sådan diskussion kräver att man ser teknikens roll som samhällsförändrare på ett sätt som varken media eller våra politiker förmår göra.

Låt mig försöka ge några nyckelord för att exemplifiera:

Tjänstefiering: Informationsteknologin har på tre decennier förvandlat det västerländska industrisamhället till ett tjänstesamhälle. ändå används IT inte i första hand till rationalisering utan till att erövra en större marknad i en allt globalare värld. I tjänstesamhället flyttar fokus från produktion till försäljning.

Mobilisering: Tjänsteutövning är mobil. Med en utvecklad informationsteknologi finns det ingen anledning att uppsöka en fabrik för att du har ont i foten eller vill lära dig tyska. Vi får mobil sjukvård, utbildning och försäljning och alltmer kommer att ske på nätet. För de allra rörligaste grupperna blir folkbokföringsort ett allmera meningslöst begrepp.

Nätverkande: I fabrikssamhället drömmer produktionsinriktade ingenjörer om självbetjäning. Ingen är mer föraktlig än dammsugarförsäljaren. Nu skall vi alla bli service-inriktade, glada försäljare. Tjänsteutövning innebär nätverkande. Det är inte vad det står i betyget utan vilka du känner, och vilken förmåga du har att knyta kontakter som är avgörande för framgång. Detta gäller såväl individer som företag.

Globalisering: När vi gick med i EU var det inte på grund av politiska överväganden. Informationsteknologin integrerade oss med Europa och politikerna följde efter och skrev på papper det som redan hade skett i verkligheten. På samma sätt har informationsteknologin skapat en värld, en enda marknad för stora och medelstora företag att operera på. Idag strävar företag och nationer att följa med i den förändring som tekniken redan åstadkommit.

Globaliseringen förändrar villkoren för all verksamhet. I Sverige utbildar vi idag tandläkare åt Norge. Med hänsyn till Norges oljeinkomster är det kanske missriktad u-hjälp? Utbildningen håller på att globaliseras och snart måste universiteten erkänna detta och agera därefter (börja ta betalt, kanske).

Urbanisering: En allt mer dominerande grupp av individer, företag och organisationer bildar en allt mer sluten värld värld av stora städer och nätverkande företag. Ett nytt Hansan. Storstäderna tar över på nationernas bekostnad. Sveriges framtid blir beroende av Stockholms möjligheter att hävda sig i det globala nätverket.

I detta nätverk av städer med globala finansinstitutioner, storföretag, mediakonglomerat och forskningsföretag samlas makten. Resten av världen sjunker allt längre bort för dem som allt mera hektiskt rör sig i detta nätverk. Den blir som slummen i Buenos Aires — omöjlig att hitta om man inte har en guide.

Dualisering: Den värld som ligger vid sidan av de stora städernas nätverk förfaller till en glest befolkad lugnare rest av det förflutna som hamnar alltmer i bakgrunden. Nationalstaten Sverige, med sin ekonomi, tillhör den världen. Centerpartister kan härja där, etablera universitet i Hofors, och motsätta sig brobyggen.

Den allt mer tydliga uppdelning vi idag ser runt om i Europa, och i vårt eget land, med en väljarkår som inte vill vara med i EU, inte ha Euro, inte vara med i Nato, vill lägga ned kärnkraftverk, etc, är samtidigt en del av en dualiserings-process och en form för motstånd mot den förändring som världssamhället står mitt uppe i.

Så som svenskarna står i och motverkar globaliseringen, kanske världen bestämmer sig för att lägga ned Sverige. Svenskarna är fortfarande bönder och vill bo kvar i hembygden, ha kvar sina hem. Vi skräms av en framtidsbild där hushållsarbete utförs av experter och vi själva drar runt mellan hotellen i en nomadisk tillvaro utan rötter.

Jag menar inte att vi med andan i halsen måste springa efter IT-tåget in i framtiden och säga ja till alla globaliseringsidéer. Men vore det inte en fördel om vi förde en debatt om vad det innebär att gå med i världen och vad det betyder att ställa sig utanför? I stället för att diskutera krognotor.

Bo Dahlbom 98-02-13
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningsledare vid Viktoriainstitutet