Hur är det egentligen med IT?

Computer Sweden, april 1998

Hur är det egentligen med IT — är det en revolution? Och i så fall, hur fort kommer förändringen att gå? Och blir det ett gott samhälle? Tre frågor som vi alla borde ha svar på, och som vi väl borde diskutera mer ordentligt någon gång. Här följer ett kort inlägg. Bemöt det gärna.

När maskiner började användas på allvar, dröjde det inte länge innan bönderna försvann. Ett samhälle som inte förändrats mycket på tio tusen år försvann på några decennier. Det gick så fort att vi talar om det som en revolution: den industriella revolutionen.

Jag tillhör dem som säger att vi nu står mitt i IT-revolutionen. Andra talar om IT-hysteri. Datorn är inte mer revolutionerande än radion, bilen, plasten, TVn eller rymdraketerna, säger de. IT förändrar våra vanor en smula, men knappast lika mycket som TVn.

Min position är enkel, och därför enkel att angripa. Om maskinerna innebar en revolution — människor flyttade från små gårdar på landet till fabriker i snabbt växande städer — så gör IT det också. Med IT flyttar vi från fabrikerna ut på nätet. Men vad betyder det?

Övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle, som i Sverige på allvar inleddes redan på 1960-talet, drevs fram av IT. Datortekniken bidrog till en snabbare automatisering av fabriksarbetet och erbjöd samtidigt nya arbetsuppgifter på de snabbt växande kontoren.

Men om utvecklingen hade stannat vid denna inre omflyttning i fabrikerna, från golvet till kontoret, hade vi knappast talat om revolution. Revolutionen kommer först när vi lämnar fabrikerna, när vi överger kontorsarbetet.

Ingen kan undgå att lägga märke till mobiltelefonens snabba utbredning. Ericsson är idag Sveriges utan jämförelse viktigaste IT-företag. Och det mesta handlar om mobiltelefoner. Med mobiltelefonen blir vi mindre beroende av plats. När mobiltelefonen blivit vårt viktigaste arbetsredskap, kan vi arbeta var som helst. Som medium för socialt umgänge gör telefonen vårt vardagsrum ständigt tillgängligt. Med mobiltelefonen har vi överallt tillgång till en global marknad.

Med mobiltelefonen förlorar ordet ”arbetsplats” sin innebörd. Och när arbetsplatsen försvinner, upplöses också de organisationer (företag och institutioner), och det sätt de knöts till stora byggnader, som utgör industrisamhället. Som en gång bondesamhällets familjer och bondgårdar ersattes av företag och fabriker, kommer nu företagen och fabrikerna att ersättas av mobila, distribuerade, nätverkande individer. Det är en revolution.

Hur fort kommer det att gå? Om kontoren, skolorna och sjukhusen verkligen försvinner, sker det på 10 år eller 50?

Sådana förändringar är mentala, organisatoriska, ekonomiska, legala och materiella. Mentalt har vi redan kommit en bit på vägen. Fabriken, som blivit en så självklar organisationsform för produktion, börjar framstå som alltmer absurd för försäljning, utbildning och vård.

Materiellt är det såklart IT som gjort det enklare att bedriva försäljning, utbildning och vård utanför fabriken. Ekonomiskt ställer den globala marknaden, skapad av IT, allt större krav på rörlighet, tillgänglighet och kundnärhet. Och när det blir möjligt att arbeta var som helst, så kommer också kraven på nya organisationsformer och ny lagstiftning som gör det tillåtet. Egentligen behöver förändringen inte ta mer än 10 år. Det går fortare att lämna en fabrik än att bygga den.

Men blir det ett gott samhälle? Det undrar jag. Det nya samhället vilar på en god tanke: att människor är bättre än ting. Industrisamhället är en idé om materiella ting som skapare av upplevelser. I pratsamhället uppfattar vi föremål som omvägar till upplevelser. Med IT kan vi skapa kontakt mellan människor direkt, och har vi tillgång till människor blir föremålen mindre intressanta.

Men även om pratsamhället bygger på en god tanke, så förvaltas den inte särskilt väl. Åtminstone inte till en början, när vi verkar vilja använda den nya tekniken till att sälja, i ett allt hastigare tempo, ett allt mera meningslöst utbud, av allt mera designad underhållning. Kanske blir det bättre så småningom.

Bo Dahlbom 98-04-13
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningschef vid Viktoriainstitutet