Vem bryr sig om framtiden?

Media Planet bilaga i Svenska Dagbladet, 22 nov 2011. 

Alla verkar överens om att energieffektivisering är det självklara sättet att snabbt göra någonting åt den globala uppvärmningen. Särskilt när det gäller vardagsanvändningen av energi finns stora vinster att göra med enkla insatser.

Ändå fortsätter skolor, sjukhus, kontorshus, butiker och bostadsfastigheter att slösa energi. Ledningen i de ansvariga företagen har naturligtvis mycket annat att tänka på. Ofta kräver energieffektivisering samverkan över branschgränser som kan vara svåra att få till.

Energieffektivisering är inte spännande, säger många. Kanske behövs en mer allmän attitydförändring i samhället? Kanske måste vi alla börja bekymra oss för planetens framtid så att många bäckar små kan leda till att vi äntligen tar itu med vår energianvändning?

Men vi har såklart annat att tänka på än framtidens naturkatastrofer. Nu skrämmer media oss med skuldkriser, hotande lågkonjunkturer, åldrande befolkningar och brister i välfärden. Vi hoppas att politikerna så småningom räddar framtiden med nya Kyoto-avtal medan vi ägnar oss åt mer näraliggande bekymmer.

I ett globalt samhälle blir politiken global. Avståndet från medborgare till beslutsfattare växer. I ett komplext tekniksamhälle, med komplexa ekonomiska system, blir samhället allt svårare att förstå och påverka för oss vanliga människor.

Detta är en utveckling som kanske är nödvändig, men den skrämmer. Kanske borde vi alla ägna mer eftertanke åt medborgarnas möjligheter till delaktighet i 2000-talets samhälle?

För många år sedan läste jag om en järnhandel i Tyskland som för att minska snattandet vägde kunderna när de gick in och när de skulle gå ut. Hade de ökat i vikt i butiken öppnades inte utgångsgrinden. De kom inte ut förrän de tömt fickorna.

Många butiker har idag elektroniska system med liknande funktion. Snart har alla bilar alkolås och kanske hastigheten längs våra vägar regleras elektroniskt, så slipper vi själva hålla koll på den.

Dessa exempel visar oss ett samhälle där tekniken omöjliggör lagöverträdelser. Tekniken ger oss fantastiska möjligheter att reglera och begränsa människors möjligheter att handla.

Men tekniken kan också underlätta och öka människors möjligheter att handla. När vi vill att våra barn ska använda IT och Internet i skolan är det för att det ger dem fler möjligheter, stärker dem.

Vi lever i ett komplext tekniksamhälle. Tekniken ger oss fantastiska möjligheter, men den innebär också begränsningar. Samhället kan utformas så att det ger mer eller mindre utrymme för individuella initiativ. Ofta verkar vi införa ny teknik utan att riktigt tänka över vilken sorts samhälle som blir resultatet.

På energiområdet kommer vi från ett samhälle dominerat av stora system. Vi är på väg mot ett samhälle som förhoppningsvis kommer att ge mer utrymme för individuella initiativ.

Om jag vill producera min egen energi, till exempel, så kan lagstiftning och energisystem utformas så att det blir omöjligt eller i praktiken meningslöst. Men vi kan också ha ett samhälle som uppmuntrar den här sortens initiativ.

Om det ska vara någon mening med att jag ägnar mig åt energieffektivisering i vardagen, hemma, på kontoret, i mitt resande, så måste jag kunna se resultat. Energisystemet måste utformas så att min energieffektivisering ger största möjliga effekt och jag kan läsa av den effekten.

Om det är samhällsekonomiskt lönsamt att energianvändningen fördelas mer jämnt över dygnet måste det finnas effekttariffer som gör energin billigare när energianvändningen är låg och tvärtom.

Aktiva medborgare som engagerar sig i de stora samhällsfrågorna ger en fantastisk kraft. Medborgarna måste själva aktivera sig, men tekniksystem och lagstiftning kan underlätta eller försvåra ett sådant engagemang.

Energieffektivisering är något för alla. Vad kan vara mer spännande än att bidra till att rädda planeten? Men det är roligare att göra en insats om energisystem, teknik och lagstiftning är sådana att insatsen gör skillnad och man ser effekterna av sitt handlande.

Bo Dahlbom
forskningschef
Sustainable Innovation