Den nya energin

Digitaliseringen har redan förvandlat villkoren för många branscher: resor, hotell, turism, böcker, tidningar, utbildning, musik, film, bank, etc. Med Internet of Things kommer fler branscher att påverkas: verkstad, transport, säkerhet, energi, fastigheter, etc. För alla dessa branscher gäller det att utforma strategier för den egna utvecklingen på en marknad med nya spelregler.

Under IT-boomen vid slutet av 1990-talet myntades uttrycket “den nya ekonomin” för att bland annat förklara de höga värderingarna av webbyråer och dotcom-företag. I den nya ekonomin gällde “winner takes all” och framgången var beroende av att man fick många användare, besökare på sin webbsite. Hur man skulle tjäna pengar på dessa besökare var en senare fråga. En ökad inriktning på tjänster för en global konsumentmarknad höll på att förändra näringslivets villkor.

Nu kan vi kanske se hur den nya ekonomin, med företag som Google, Apple, Facebook och Tesla börjar förändra energimarknaden. Vi skulle kunna tala om “den nya energin” och varna för en lika stor förändring som den som redan drabbat förlagsbranschen (böcker och musik) genom företag som Amazon och Spotify.

Den gamla energin var storskalig, politiskt reglerad och producentorienterad med fossila energikällor. Den står fortfarande för 80% av den globala energianvändningen, men håller på att ersättas av den nya energin som är småskalig, marknadsbestämd och konsumentstyrd med förnybara energikällor. Hur fort – och hur långt – kommer förändringen att gå? Hur kommer dagens energibransch att påverkas? Hur kommer dagens energifrågor att utvecklas?

Den gamla energin pekar på att den globala energianvändningen idag och i den förutsägbara framtiden helt domineras av fossila energikällor. Den betonar betydelsen av sunt ekonomiskt tänkande – oekonomiska lösningar kommer att misslyckas (de kan inte subventioneras för all framtid). Även om framtidens energisystem blir mer diversifierat med fler energikällor kommer vi i längden att föredra de mest kostnadseffektiva. Vi kommer inte att nöja oss med mindre mängd energi eller göra avkall på våra krav på säker leverans, snarare tvärtom.

Den nya energi måste naturligtvis hålla med om detta, men den föredrar att fokusera på nyheterna: förnybara energikällor, elbilar, batterier, smarta nät, lokal produktion och mikronät. Den nya energin betonar det nya, innovationer och nya affärsmöjligheter, och har större tilltro till en snabb teknikutveckling och innovationernas möjligheter att hävda sig på marknaden.

Så länge energisystemet domineras av fossila energikällor är behovet av smarta elnät och energilager litet. Det är när vi introducerar distribuerad, intermittent (vind och sol) elproduktion och elbilar i systemet som vi behöver smarta nät och batterilager. Den nya energin är beroende av Internet samtidigt som det uppkopplade energisystemet erbjuder många nya affärsmöjligheter.

Internet of things erbjuder energiområdet samma sorts tekniker som YouTube och Facebook. I stället för att bara konsumera energi kan vi bli prosumenter och använda det smarta elnätet för att dela energi med varandra, ungefär som vi använder Internet idag för att dela information. Kanske kan det växa fram en delningsekonomi för energi, ungefär som det håller på att göra för transporter och arbetsplatser med företag som Uber och Workaround.

De gamla energibolagen försöker naturligtvis att ställa om så att de kan vara med och spela en huvudroll även i den nya energin. Så delar E.ON, till exempel, nu upp sitt företag i två bolag, där ett tar hand om kärnkraft, vattenkraft och kolkraft, medan det andra inriktas på förnybar energi, nya tjänster och elnät. Hur framgångsrika de gamla energibolagen blir i den nya energin återstår väl att se, men de står inför stora utmaningar.

När Google, Apple, Tesla och deras startups ger sig in på energimarknaden är deras ambition naturligtvis att förvandla den till en global konsumentmarknad och på den marknaden kommer det att bli svårt för de gamla, lokala energibolagen, med rötter i energiverk och en kultur som mest påminner om myndigheter, att hävda sig.

Men den nya energin innebär än mer långtgående förändringar. Den gamla energin var en nationell, politisk angelägenhet. Den reglerades och styrdes av politiska beslut ungefär som produktionen i en socialistisk planekonomi. Regeringar oroade sig över försörjningstrygghet och långsiktig energitillgång.

Den nya energin lovar en mer marknadsorienterad energiproduktion. Riktigt roligt skulle det bli om utvecklingen av solceller och elbatterier blev sådan att energin blev en global konsumentprodukt ungefär som bilen blev i västvärlden på 1900-talet. Då skulle tillgången på elektricitet kunna bli jämförbar med tillgången på personbilstransporter, dvs överflödande.

Marginalkostnaden för elektricitet skulle närma sig noll, vilket skulle medföra innovationer, ekonomisk utveckling och samhällsförändring. Kanske skulle inte denna billiga elektricitet forma samhället på samma storslagna sätt som bilen gjorde på 1900-talet, men helt säkert skulle den ge oss många spännande, nya möjligheter till samhällsutveckling.

Bo Dahlbom
aktivering.se