Drömmen om AI

Kai-Fu Lee, AI-forskare och investerare, gav oss 2018 med boken AI superpowers en utmärkt introduktion till AI och särskilt Kinas roll i den digitala utvecklingen. Nu är han tillbaka med en uppföljare, AI 2041 (2021), där han i samarbete med SF-författaren, tidigare kollegan på Google, Chen Qiufan, försöker levandegöra ett framtida samhälle med AI.

I 10 kapitel sammanfattar Lee huvudinnehållet i dagens AI-satsningar och drar ut riktlinjerna för den framtida utvecklingen. Varje kapitel inleds med en SF-berättelse som illustrerar användningen år 2041 av den teknik som sedan beskrivs. Lees textavsnitt ger tillsammans en översiktlig bild av vad AI är och vad man kan göra med AI. Lee kan AI och framställningen är utmärkt om än lite katalogartad. SF-novellerna tar oss runt i världen och ger inblickar i olika kulturer, men tillför inte särskilt mycket till Lees beskrivningar av AI.

Jag läser boken med stigande otålighet. Efter ett par kapitel blir SF-inslagen mer avbrott än illustrationer. Jag övergår till att bara läsa de mer tekniska avsnitten och sparar skönlitteraturen till sist. Det fungerar bättre så. Jag irriteras av novellernas dystopiska kombination av fantastisk teknik och torftig människoteckning. Lee vill ge oss en översikt över AI och den avnjuts bäst i ett sammanhang. Låt mig försöka sammanfatta den översikten med risk för att det blir ännu mer av katalog.

AI är idag detsamma som djupinlärning, förklarar Lee, en maskininlärningsmetod som imiterar hjärnan genom att bygga lager av nätverk. Till skillnad från traditionell AI som ger datorn kunskap i form av lagar och regler bygger djupinlärning på att systemet lär sig känna igen mönster genom att tränas med hjälp av data. För att djupinlärning ska fungera krävs stora datamängder, en väl avgränsad domän och tydliga kategorier. Mönsterigenkänning är en mycket användbar kompetens som kan ligga till grund för diagnoser, förutsägelser, felsökning och simulering. De stora digitala plattformarna, Google, Amazon och Facebook, har blivit ledande AI-företag tack vare de stora datamängder de samlar in från sina plattformar. Med hjälp av dessa data lär de känna sina kunder och kan skräddarsy tjänster och annonsering. Risken är att de lär känna våra svagheter så väl att de kan manipulera oss. En annan risk med AI är att om de data som programmet tränas på är snedvridna så blir resultatet snedvridet. Och när du undrar hur AI kom till ett visst resultat får du inget svar eftersom systemet är ogenomskinligt.

Mönsterigenkänning med AI används redan i många sammanhang. Det används i bilar för förarstöd, i Amazons butiker för att registrera dina inköp, i passkontrollen på flygplatser, för att känna igen ditt ansikte när du öppnar mobilen, för att få bra fotografier, när drönare navigerar och söker sina mål, för att identifiera tumörer på röntgenbilder, för att rensa ut stötande innehåll i sociala medier, för att söka efter bilder på nätet och för att göra falska videor, så kallade deepfakes. Deepfakes görs med generativa motståndarnätverk, två nätverk som tränar varandra, och resultatet blir så verklighetstroget att vi snart måste vänja oss vid att möta falska videor på nätet. Biometriska identifikationsmetoder har blivit mycket kraftfullare med AI. Samtidigt innebär naturligtvis AI nya säkerhetshot. Deepfakes är ett exempel. Man kan också försöka lura AI genom att utsätta den för data den aldrig mött eller genom att störa inlärningen med fel sorts data. Autonoma vapensystem kan luras att attackera det egna landet.

Språket är fullt av mönster. Med djupinlärning har datorerna blivit mycket bättre på språkbehandling, på att översätta text, avsluta meningar, svara på frågor, konversera, lyssna och tala. Översättning kan använda sig av alla de översättningar som finns tillgängliga som en sorts facit, men genom att öva på att avsluta meningar kan systemet på egen hand lära sig ett språk. Google har utvecklat sådana metoder (”transformers”) vilka används i en mycket omtalad programvara GPT-3 (generative pre-trained transformer) utvecklad av organisationen OpenAI. GPT-3 slog världen med häpnad genom sin förmåga att skriva texter bättre än många journalister. Innebär detta att man med djupinlärning är på väg att skapa verkligt intelligenta maskiner som helt kan ersätta oss människor? Det tror inte Lee. Även om AI kan användas för individualiserad, skräddarsydd utbildning, till exempel, så kan den inte ersätta de mänskliga lärarna som behövs för att motivera eleverna och med sin livserfarenhet vägleda dem.

AI kommer att möjliggöra en mer individuellt anpassad hälsovård, så kallad precisionsmedicin (i analogi med tidigare satsningar på precisionsjordbruk). Lee räknar med att AI inom 20 år kommer att vara överlägsen de allra flesta läkare när det gäller att ställa diagnos. Sensorer av många olika slag kommer att samla data från din kropp och AI kommer att varna när värden avviker från det normala. Alla dessa data kan användas för utveckling av säkrare diagnoser och för prövning av nya behandlingsmetoder. AI har också börjat spela en viktig roll i att snabba på upptäckten av nya mediciner, inte minst i arbetet med att identifiera proteinstrukturer (proteinveckning). Återigen är det Google som med sitt företag DeepMind står för utvecklingen av de nya metoderna. Kirurgiska ingrepp kommer att robotiseras med hjälp av AI och robotar kommer att spela en roll överallt i det framtida samhället, i tillverkningsindustrin, i transporter, i tjänstesektorn på hotell och restauranger och i hemmen.

Microsoft, Facebook och Google har alla satsat stora summor på utveckling av teknik för virtuell verklighet, förstärkt verklighet och blandad verklighet (VR, AR, MR). Det spekuleras nu i att Facebook som företag kommer att byta namn till Metaverse för att muta in framtiden. Teknikgurus som Kevin Kelly hävdade för länge sedan att VR-glasögon kommer att bli lika omvälvande som persondatorn på 1980-talet och den smarta mobilen på 2010-talet. Nu används ibland beteckningen utvidgad verklighet (XR) för att beskriva området och Lee tror att den här tekniken med AI på 20 års sikt kommer att revolutionera underhållning, träning, e-handel, hälsovård, idrott och resor. Men då behöver de klumpiga glasögonen ersättas med kontaktlinser och sådana är under utveckling. När vi kan blanda fysisk och virtuell verklighet, leva i och med våra symboler blir vår verklighet och våra livsvillkor radikalt annorlunda. Människor, avatarer och robotar kommer att leva sida vid sida i detta metaversum, en värld där allt övervakas, registreras och blir sökbart om inte reglering förhindrar detta. Om vi häpnar inför en sådan utveckling hur ska vi då förhålla oss till Elon Musks försök i företaget Neuralink att skapa direkt kontakt mellan hjärna och dator? Enligt Lee kommer det dock att dröja innan man får den tekniken att fungera.

Om 20 år kommer bilarna att med AI vara helt självstyrande tror Lee. Det innebär att de uppnått högsta nivån på den 5-gradiga skala branschen enats om. Chaufförer kommer att förlora jobben, men transporterna kommer att bli billigare och trafiken säkrare med färre olyckor. I framtiden kommer de som gillar att köra bil få göra det på särskilda bilbanor. I trafiken kommer inga mänskliga förare att tillåtas. Utvecklingen av autonoma fordon är bara ett inslag i en mer allmän utveckling av autonoma tekniksystem. Man har velat stoppa utvecklingen av autonoma vapensystem, men Lee tror mer på försöken att reglera deras användning.  

Lee tror att kvantdatorerna kommer att innebära en större revolution än AI, bland annat genom att de kommer att ge oss så mycket bättre AI. Genom att använda kvantmekaniska egenskaper som superposition och sammanflätning får kvantdatorer en beräkningskraft som möjliggör simulering av mycket komplexa system av stor betydelse för läkemedelsindustrin och utvecklingen av nya material.

Med artificiell intelligens kan datorer med fördel göra sådant som människor gör till bråkdelen av kostnaden. Robotar kommer att förändra arbetsmarknaden ungefär som mekaniseringen förändrade jordbruket, men det kommer att gå mycket fortare och omfatta alla rutinuppgifter, såväl administrativa som manuella. Hur ska samhället kunna stå ut med alla påfrestningar som denna omvälvning kommer att medföra? Det måste finnas skyddsnät och goda möjligheter för människor att ställa om. Enligt Lee kommer AI inom överskådlig tid inte att kunna hantera kreativa, empatiska och finmotoriskt komplexa arbetsuppgifter. Utbildningar måste inriktas på den sortens arbetsuppgifter, men hur länge dröjer det innan AI gör även sådant bättre än människor?

Lee återkommer till en diskussion som fanns redan i hans förra bok och som man normalt inte hittar i en AI-framställning: Hur kan AI hjälpa oss att finna lyckan. Hur mäter vi lycka? Hur vi känner oss beror av aktiviteten i hjärnan och hormoner. Detta kan vi mäta, och AI använda för att göra oss lyckliga, men vad beror det på att vi känner oss som vi gör? Var det något som hände nyss eller något på längre sikt? Lee diskuterar dessa frågor utan att verka oroa sig för vad det innebär att lägga lyckan i AI:s händer. Dock oroar han sig för integritetsfrågor. Vem ska få tillgång till alla dessa data om hur vi mår och vad som gör oss lyckliga? I Europa har vi löst detta med GDPR, men när vi begränsar tillgången på data riskerar vi att omöjliggöra utvecklingen av AI. Lee skissar i stället på en lösning där vi låter en AI som vi kan lita på hantera våra data och bevaka vår integritet. Hur den lösningen ska se ut mer i detalj säger inte Lee, men tanken är att kunna ha ett relativt fritt flöde av data utan att tumma på den personliga integriteten.

Den tekniska utvecklingen kommer att inom bara några decennier ge oss ett överflöd av energi, nya material och digitala tjänster. AI och robotar kommer att ta över de flesta arbetsuppgifterna och lämna oss att leva ett liv utan plikter. Men omställningen till ett sådant samhälle kommer inte att bli enkel. Vårt samhälle och dess ekonomi förutsätter knappa resurser, vår syn på livet och dess mening bygger på att vi måste arbeta för att överleva. I en värld av överflöd förlorar pengarna sitt värde, tillverkning och handel är inte längre grundstenar i samhällsbygget. Vad ska människor göra i ett sådant samhälle, hur ska samhället organiseras? Lee hoppas att vi kan organisera samhället så att vi alla får en plats där. Några kommer att njuta av att vara lediga, andra kommer att välja att utvecklas som hantverkare, åter andra kommer att finna mening i vetenskapliga upptäcker och utforskande av universum. Att förverkliga ett sådant samhälle kommer inte att bli enkelt. På vägen måste vi undvika finansiella kriser, företag måste acceptera att det inte längre råder knapphet, nationer måste samarbeta, institutioner byggas om och människor befrias från girighet och fåfänga.

I den avslutande diskussionen använder sig Lee av den novell som inleder kapitlet, men ändå tror jag att den här boken bäst läses som två böcker. Om man som Lee vill konkretisera vad AI kan innebära måste man nog göra på något annat sätt. Qiufans noveller ger dessutom en mörk bild av framtiden som stämmer rätt illa med Lees positiva framtidsvision. Men även om boken därför inte riktigt fungerar innehåller den en utmärkt introduktion till AI. Lee har dessutom ambitioner att inte bara förklara vad AI är, han vill också diskutera vad användningen av AI kan innebära och i den diskussionen räds han inte att ställa de stora frågorna om människans framtid, lyckan och meningen med livet.

Artificiell intelligens är en fantastisk teknik, genom vad den som djupinlärning kan åstadkomma, men också genom hur den släpper loss människors fantasi och drömmar. Lee har en sansad syn på vad djupinlärning betyder och kan åstadkomma. Han tror inte att mönsterigenkänning kan mäta sig med mänsklig intelligens eller att ökad processorkraft och stora datamängder kan ge maskiner superintelligens. Men det hindrar honom inte från att med AI som språngbräda drömma om ett helt nytt samhälle med en ny sorts människor. Det tror jag är en fåfäng dröm.

Människor förblir sig lika och tur är väl det. Varje ny människa som föds är en liten apa, inte särskilt annorlunda de människor som levde för 100 tusen år sedan. Jämfört med hur människor hade det för 200 år sedan lever vi här i väst redan i ett samhälle med överflöd. Det hindrar oss inte från att vilja ha mer, från att känna girighet och motiveras av fåfänga. Hur mycket överflöd det än finns kommer vi att sträva efter makt och oberoende. Och det är väl just dessa drivkrafter som en gång fick våra förfäder att våga sig ut från Afrika och som tagit oss dit vi kommit idag.

Kanske gör det faktum att vi förblir apor utmaningarna större när vi går in i framtiden. Med girighet och fåfänga, i tävlan om makt, ära och rikedom, ska vi försöka bygga en värld där alla får plats och där tekniken i allt snabbare takt ändrar förutsättningarna för samhällsbygget. Det kommer inte att bli enkelt. Under lång tid kommer konkurrensen mellan nationer, de stora skillnaderna mellan nord och synd och den globala uppvärmningen dessutom att komplicera mänsklighetens utveckling. Men den utvecklingen är ett otroligt spännande projekt och oavsett hur väl projektet lyckas är det roligt att få vara med.

Bo Dahlbom