Naturlig intelligens

När vi människor började använda verktyg blev vi annorlunda. Med verktygen kunde vi göra fantastiska ting. Vi kunde odla jorden, bygga hus, göra musik, gå på jakt, laga mat och tillverka kläder.

Vi använder verktyg i fysiska aktiviteter, men med tiden utvecklade vi också verktyg att tänka med. Språket är ett sådant verktyg, kanske från början mest använt för kommunikation, men som skriftspråk med penna och papper ett kraftfullt hjälpmedel för tanken. Logik, matematik, beräkningsmetoder, statistik och sannolikhetslära är andra exempel på kognitiva verktyg. I dagens vetenskap är dessa abstrakta verktyg oundgängliga och när vi använder dem gör vi det gärna med hjälp av konkreta verktyg som datorer och deras programvaror.

Vi kan göra en hel del med bara händerna, men så otroligt mycket mer med verktyg. Verktygen är gjorda av oss, de är artefakter. Aktiviteter som kräver verktyg, artefakter, kan sägas vara artificiella snarare än naturliga. Vi kan tänka med bara hjärnan, men så otroligt mycket mer med kognitiva verktyg. När vi tänker med hjälp av artefakter kan vi tala om artificiell intelligens. Andra apor har naturlig intelligens, men det som gör oss speciella är våra artefakter, vår artificiella intelligens.

Andra djur har naturlig intelligens, men inga artefakter till sin hjälp. Vi kan använda Daniel Kahnemans teori (i boken Tänka snabbt och långsamt) för att beskriva skillnaden mellan oss och dem. När man använder sin naturliga intelligens är det System 1 man använder. Man känner igen och klassificerar och det går fort. När man använder kognitiva verktyg engageras System 2. Man räknar och resonerar, drar slutsatser och planerar. Det går långsamt. Djur har bara System 1, men människor har både System 1 och 2.

Det vi idag kallar artificiell intelligens, programvaror som används för att känna igen mönster, ställa diagnos, identifiera avvikelser, är ett försök att ge datorerna naturlig intelligens, förmågan hos System 1. System 1 hanterar stora datamängder, har förmåga till inlärning, association, och igenkänning, och det arbetar förvånansvärt snabbt. Men det betyder att dagens framgångsrika AI-system inte har förmågor som kan jämföras med mänsklig intelligens. Inlärning och mönsterigenkänning är förmågor som alla djur har. Mänsklig intelligens är mer komplex. När vi verkligen tänker använder vi System 2.

Evolutionsteorin handlar om hur encelliga organismer i samspel med omgivningen under årmiljoner förvandlas till de organismer som idag uppfyller jorden. Den utvecklingen fortsätter i våra verktyg, i teknik och kultur. Vi utvecklar nya förmågor och anpassas till vår omgivning utan att förändras i biologin. När verktygen utvecklas och blir fler förändras inte händerna. Mycket av förmågan sitter i verktygen. Kan det vara på samma sätt med vår kognitiva förmåga, dvs att den finns i våra kognitiva verktyg snarare än i vår hjärna?

Vi vet rätt lite om hur System 2 fungerar, men vi kan spekulera en smula. System 2 kanske inte är någon ny struktur i hjärnan utan resultatet av att hjärnan börjar använda verktyg? Kanske System 1 är att jämföra med våra händer och det som sker när System 2 utvecklas helt enkelt innebär att System 1 får verktyg att arbeta med? System 1 med sin förmåga till mönsterigenkänning är i likhet med våra händer som gjort för att använda verktyg. Om det visar sig stämma kommer vi att med dagens AI-teknik kunna ge datorerna samma förmåga som vi har. Allt vi behöver göra är att ge dem tillgång till våra kognitiva verktyg, till språk, logik, matematik, sannolikhetslära och statistik.

Bo Dahlbom