Microsoft som samhällsaktör

Brad Smith har varit i Microsofts ledning i snart 3 decennier och har en viktig roll i företagets många samhällskontakter. Nu har han skrivit en mycket läsvärd bok om digitaliseringen och detta arbete, Tools and Weapons (2021). Han har fått hjälp i skrivandet av sin stabschef Carol Ann Browne och resultatet har blivit en välskriven, lättläst och insiktsfull bok om digitaliseringens hot och möjligheter och om politikens uppgift att reglera teknikens användning.

Man läser inte en bok som den här för att bli överraskad. Smith säger det man väntar sig att han ska säga, men han gör det utan pretentioner, och med en öppenhet som engagerar. Microsoft är ett av sex jättelika amerikanska teknikföretag som idag driver teknikutvecklingen och utövar en formidabel makt över samhällets utveckling. Microsofts forskningsavdelning är 10 gånger större än de ledande amerikanska universitetens institutioner för datavetenskap. De amerikanska teknikbolagen kombinerar ett nära samarbete med samhällets olika institutioner med juridiska konflikter och försök att undvika politisk reglering. Smith ger oss en liten inblick i hur detta samarbete kan se ut.

I 19 korta och fristående kapitel skriver Smith om cyberattacker, cyberförsvar, övervakning, personlig integritet, Max Schrems och GDPR, sociala medier, digital diplomati, mobilt bredband, expertinvandring, digital kompetens, AI och en förändrad arbetsmarknad, värdet av öppna data för en demokratisk AI-användning, konflikten mellan USA och Kina, Europas strävan efter digital självständighet och hur pandemin drivit på digitaliseringen. Personliga anekdoter blandas med upplysande tillbakablickar på tidigare teknik. Smith ger oss insyn i Microsofts ledningsgrupp och i möten med politiska potentater i hela världen.

Smith är bekymrad över att en teknik som utvecklades som verktyg för fördjupad demokrati, öppenhet och nätverkande i mångas händer, inte minst länder som Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran, blivit ett vapen för sabotage av livsnödvändig infrastruktur och ett hot mot demokratin genom spridande av falska nyheter och övervakning av medborgarna. För att värna mänskliga rättigheter, inte minst rätten till ett privatliv, krävs reglering och långsiktigt samarbete mellan teknikföretag, regeringar, myndigheter och internationella organisationer.

Det är häpnadsväckande hur snabbt digitala trender slår igenom och blir vardagsteknik. Internet överraskade även experterna och Steve Jobs slog världen med häpnad med sin smarta telefon. Det senaste exemplet är artificiell intelligens som ingen talade om för 10 år sedan. När Smith ska motivera varför digital kompetens är avgörande för framgång på arbetsmarknaden hänvisar han till två faktorer: den långsiktiga betydelsen av AI och det faktum att alla företag behöver mer digital teknik. Att företag behöver satsa mer på digitalisering är en sanning som står sig, men man undrar hur länge AI kommer att uppfattas som den dominerande digitala tekniken.

Medan Mark Zuckerberg verkar satsa allt vad Meta har av forskningsresurser på VR-teknik, verkar Smith helt kallsinnig. Trots att Microsoft under många år satsat mycket på utvecklingen av HoloLens, nämner Smith bara detta i förbigående. Likt AI är VR en teknik som utvecklats under lång tid och likt AI är den helt beroende av kraftfulla processorer och stora datamängder. VR väntar fortfarande på en spektakulär tillämpning likt den som åstadkoms av Googles DeepMind med AlphaGo i mars 2016. När en sådan tillämpning kommer kan vi räkna med att en ny trend föds lika stark som den rådande AI-trenden.

Med artificiell intelligens kan arbetsuppgifter som kräver intelligens automatiseras. Det är ganska lätt att se vilka uppgifter som kan övertas av maskiner, och Smith ger många exempel, men betydligt svårare att säga när det kommer att ske och vilka nya arbetsuppgifter som tekniken kommer att ge. Smith jämför med hur det gick när bilarna ersatte hästarna och oroas av politikens senfärdighet och oförmåga att bereda väg för ny teknik. Vi får räkna med en samhällsutveckling som liknar en berg- och dalbana: först arbetslöshet och lågkonjunktur, sedan högkonjunktur och brist på arbetskraft.

Digital teknik har blivit en teknik för övervakning. Allt vi gör på nätet övervakas. Med kameror, sensorer och AI kan dessutom alla våra rörelser övervakas. Med teknik för ansiktsigenkänning kan misstänkta personer hittas och följas när de förflyttar sig. Oro över denna övervakning växer och Smith beskriver hur Microsoft arbetat med att efterleva det europeiska datadirektivet GDPR och driva på införandet av en liknande lagstiftning i USA. Regleringen av teknik för ansiktsigenkänning kan lämpligen följa regleringen av tillgången till mobildata, dvs kräva domstolsorder.

Smith oroas som andra amerikaner av en framväxande konflikt mellan USA och Kina och uppmanar till bättre ömsesidig förståelse av historiska erfarenheter och kulturella skillnader. Han beskriver hur effektivt Kina dragit fördel av samarbetet med amerikanska företag och svårigheterna för Microsoft på den kinesiska marknaden. För 10 år sedan trodde vi fortfarande att Kina snart skulle bli som vi, men Smith menar att den traditionella världsbilden med grund i Konfucius är starkare än så. Kineser tror inte på framsteg utan har kvar en cyklisk tidsuppfattning. De ser tekniken i sitt sociala sammanhang, självklart reglerad, snarare än som en samhällsförändrande kraft. De har visserligen skrivit under FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, men det betyder inte att de tror på dem. Det är svårt att veta om han har rätt. Moderniseringen av Europa tog tid och kanske Kina bara behöver lite mer tid för att bli som vi. Eller är detta bara uttryck för en naiv kulturimperialism?

Med data byggs digitalsamhällets molntjänster och tillgången till stora datamängder är helt avgörande för utvecklingen av artificiell intelligens. Detta gör data otroligt värdefulla trots att de, till skillnad från industrisamhällets fossila energi­resurser, är något vi skapar själva och samma data kan nyttjas av många. De företag som skaffar sig kontroll över data kommer att dominera marknaden. USA och Kina har de stora digitala molntjänsteföretagen och i Europa har oron vuxit för att hamna helt i händerna på dessa företag. För att försäkra sig om digital självständighet har EU tagit flera initiativ, bland annat reglering av villkoren för molntjänster i Europa men också försök som GAIA-X att skapa en europeisk molntjänsteleverantör som kan konkurrera med de amerikanska jättarna, AWS, Microsoft och Google.

Microsoft har investerat i OpenAI, ett initiativ av bl. a. Elon Musk, med ambitionen att göra artificiell intelligens till en öppet användbar resurs. Smith drömmer om att intelligens en gång skall bli som elektricitet, något som finns i allting och kan användas av alla. Mest omtalad av OpenAIs produkter har GPT-3 (Generative Pre-trained Transformer 3) blivit, en programvara som med rätt träning kan producera texter förvillande lika, till exempel, tidningsjournalistik. Den lurade mig att tro att jag läste texter skrivna av min ungdoms filosofihandledare Daniel Dennett. Jag trodde inte det var möjligt.

Länge stred Microsoft för friheten att utveckla sin teknik utan statlig inblandning och många teknikföretag gör så än idag. Smith argumenterar i stället för mer reglering som ett sätt att möta teknikens utmaningar, men han ser gärna att regleringen sker i nära samarbete med teknikföretag som Microsoft. Detta är kanske de intressantaste inslagen i Smiths diskussion och de går som en röd tråd genom hela boken. Här finns inga enkla lösningar i balansgången mellan innovativa startups, mogna mäktiga företag som Microsoft, politiker och medborgare i demokratiska samhällen. Smiths position är klar. Tekniken utvecklas allt snabbare och politiken behöver öka takten. Risken är inte för mycket reglering utan för lite.

Samspelet mellan teknik (produktivkrafter) och organisering (produktionsförhållanden) driver samhällsutvecklingen sade Marx och Smith håller med. När tekniken utvecklas måste vi finna nya former för att organisera och reglera dess användning. Annars riskerar vi att tekniken skapar ojämlikhet med rika, mäktiga företag och deras medarbetare på ena sidan och alla vi andra som passiva konsumenter på den andra. Vi riskerar att urholka de demokratiska förhållanden som var en förutsättning för teknikens utveckling. Vi riskerar att tekniken blir ett vapen i någras händer snarare än ett verktyg för oss alla.

Bo Dahlbom