Amazon och privat maktutövning

Som anställd bestämmer du inte själv över din tid och vad du gör med den. Det är egentligen ganska förnedrande. Det svenska idealet var en gång de fria bönderna. Fria bönder var egna företagare som själva bestämde över sitt arbete. Hur kan det komma sig att vi som en gång var fria bönder nästan alla har blivit anställda? Hur har vi kunnat finna oss i att andra bestämmer över vårt arbete och vår tid?

Jag läser en spännande liten bok på detta tema av filosofen Elizabeth Anderson, Private Government (2017). Den ingår i en serie böcker med publicerade föreläsningar, kommentarer och svar på kommentarerna. På mindre än 200 sidor blir en fråga belyst från olika håll och det är som att delta i ett filosofiskt seminarium. Alla föreläsningarna i the Tanner Lectures finns tillgängliga på nätet, men för att få tillgång till kommentarerna, till diskussionen, behöver du böckerna.

I två föreläsningar beskriver Anderson en historisk utveckling som förundrar henne. Frihetssträvarna i England (och USA) på 1600- och 1700-talet drömde om en fri marknad med små egenföretagare. Genom avskaffande av adelns privilegier och skråväsendets monopol skulle marknaden erbjuda samma möjligheter för alla att frodas. Anderson följer diskussionen från John Locke, Adam Smith och Thomas Paine till Abraham Lincoln och finner samma tro på den fria marknaden som grund för utvecklingen av ett mer jämlikt samhälle.

Dessa tänkare drömde om ett samhälle av småföretagare och inte ens Adam Smith kunde förutse vad den industriella revolutionen skulle innebära: stora företag med jättelika fabriker för massproduktion, med många anställda och i praktiken monopol. Villkoren för de anställda i dessa fabriker blev förfärliga. Med tiden kunde arbetarna i Europa genom fackföreningar och socialdemokratiska regeringar förbättra villkoren, men i USA har fackens roll och inflytande på senare år tvärtom minskat. Idag är bara 10% av den amerikanska arbetskraften fackansluten att jämföra med 70% i Sverige.

Såväl i privata företag som i offentliga myndigheter sker maktutövning. Skillnaden är att den senare just är offentlig, dvs öppen och genomlyst, i demokratiska samhällen underkastad demokratisk kontroll. Anderson menar att den offentliga maktutövningen därför är att föredra. Den privata maktutövning som sker i amerikanska företag är despotisk, en kvarleva från det gamla privilegiesamhället. Arbetslagstiftningen sätter vida ramar för företagarnas godtycke. Står du inte ut har du egentligen bara en utväg och det är att säga upp dig. Somliga menar att det ursäktar den behandling de anställda får utstå. Anställningen är frivillig och passar det inte går det bra att lämna. Men, säger Anderson, Mussolini blev inte mindre av diktator för att italienarna kunde emigrera.

De liberaler som idag försvarar den fria marknaden verkar bortse från villkoren i de stora företagen och från hur dessa företag kan manipulera marknaden. Särskilt i USA blir den politiska diskussionen helt befängd, menar Anderson, när republikanerna angriper staten och de offentliga myndigheterna till förmån för en fri marknad. I USA är det inte staten utan de stora företagen som står för det verkliga förtrycket av individerna. De som idag verkligen värnar jämlikhet och frihet från förtryck ser inte marknaden som ett medel att åstadkomma detta. Storföretagen har förvandlat den fria marknad som en gång sågs som ett medel för individens frigörelse till dess motsats.

Det var inte ovanligt att de fria bönderna drabbades av missväxt och kanske var det inte så konstigt att många kom att föredra en trygg anställning framför egenföretagarens osäkra tillvaro. I det moderna välfärdssamhället ger sysselsättning medborgarna trygghet och med sysselsättning menas som regel anställning. Den industriella revolutionen gav oss ett fantastiskt välstånd men avskaffandet av det gamla privilegiesamhället och införandet av en fri marknad ledde till framväxten av stora företag snarare än ett samhälle av jämlika och fria småföretagare.

När Anderson skall ge exempel på den privata maktutövningens fasor i de stora företagen väljer hon Walmart och Amazon. Båda företagen är kända för hur de övervakar och förnedrar sina anställda. Digital teknik erbjuder fantastiska möjligheter till övervakning av trafik, elsystem, fastigheter och fabriker, men också av medborgare och anställda. I sommarnumret 2022 av New York Review of Books ger Zephyr Teachout under rubriken ”The Boss Will See You Now” exempel på övervakning av amerikanska anställda. Teachout skriver om Andersons bok och om en ny bok om Amazon. Medan jag tänker på Andersons föreläsningar läser jag med stort nöje Amazon Unbound (2021) av Brad Stone.

Stone har skrivit om Amazon förut, i boken The Everything Store (2013). Båda böckerna har fått lovord för de detaljkunskaper Stone förmedlar om Amazons utveckling. Amazon Unbound består av 15 fristående kapitel om olika delar av Jeff Bezos imperium. Varje kapitel är spännande som en liten thriller. Vi får läsa om Alexa, Amazon Go, Indien och Mexiko, AWS, Washington Post, Prime, Marketplace, Whole Foods, Amazon Logistics, Ads, Blue Origin, HQ2, Bezos skilsmässa, försök till politisk reglering och pandemin. Stone lyckas förunderligt väl strukturera sitt väldiga material och ger en mycket spännande, lärorik inblick i det väldiga imperiet med 1,5 miljoner anställda och 500 miljarder dollar i omsättning. (Sveriges största företag är AB Volvo med 100 tusen anställda och en omsättning på 40 miljarder dollar.)

I boken får vi möta chefer i Amazon, ansvariga för utvecklingen av olika delar av imperiet, och fram växer bilden av hur Bezos driver sitt företag. Det är Bezos som bestämmer. Amazon är hans företag. Det ska förverkliga hans idéer. Allt i företaget är inriktat på att åstadkomma största möjliga effektiva lönsamhet. Det ska ske genom innovationer, nytänkande, ny teknik, nya lösningar och fokus på uppgiften. Bezos är fokuserad och han kräver av sina chefer samma aktiva fokus. Bezos avskyr fackföreningar och allt de står för. De reducerar hans makt över företaget och de gör att arbetarna förlorar fokus på uppgiften.

För att undvika fackföreningarnas inflytande har Amazon aktivt bidragit till framväxten av en gigekonomi. I stället för att bygga upp en distributionsapparat med anställda med allt vad det innebär av reglering och risk för bildandet av fackföreningar har Amazon valt att anlita småföretag som levererar företagets varor i varumärkta fordon och med företagets uniformer – men utan att vara anställda. Det innebär dock inte förverkligandet av de gamla frihetssträvarnas dröm om ett mer jämlikt samhälle. Med sin monopolliknande maktställning kan Amazon påtvinga dessa gigekonomins småföretagare eländiga villkor.

Företaget Amazon under Jeff Bezos ledning visar med tydlig skärpa varför marknaden inte innebär frihet och jämlikhet. I det moderna samhället med dess tekniska förutsättningar leder konkurrensen snabbt till framväxten av stora, dominerande företag. Några är helt enkelt bättre företagare än andra och från sin maktställning kan de sedan utan broderskap diktera villkoren för de andra. Kanske var det omöjligt att före den industriella revolutionen föreställa sig den sortens jättelika företagsbildningar som Amazon. Ändå framstår den tidens frihetssträvare i efterhand som en aning naiva. Men det är ingenting mot naiviteten hos många av vår egen tids marknadsliberaler.

Det är svårt att rätt värdera eller ens lägga märke till det som blivit självklart. Hur var det egentligen möjligt att vi på 1900-talet så till den grad byggde våra städer för bilarna? Anderson använder sig av historien för att hjälpa oss ifrågasätta dagens självklara storföretagande. Med sina anekdoter och exempel lyckas Stone göra något liknande. Hur är det möjligt för ett företag som Amazon att behandla sina anställda som det gör? Är det rimligt att en företagsledare som Jeff Bezos kan använda sin makt till att tvinga företagets anställda att sätta i verket även hans mest förflugna idéer? Många har upprörts av Elon Musks vårdslösa hantering av dagens viktigaste politiska debattforum. Med sitt köp av Twitter illustrerade Musk hur befängt det moderna samhället blivit.

Amazon är ett gigantiskt företag och Jeff Bezos en fantastisk entreprenör och företagsledare. I ett samhälle där människor behöver sysselsättning måste det finnas företagsbyggare som erbjuder anställning. Samhällsutvecklingen drivs av entreprenörer som förmår omsätta ny teknik i nya produkter och tjänster. Amazon har drivit den globala utvecklingen av e-handel med en kraft som tjänat oss väl under pandemin. Tillsammans driver de digitala jättarna en samhällsutveckling som ger oss fantastiska tjänster som förgyller vår vardag. Samtidigt är det svårt att inte oroas av deras makt och hur vårdslöst de ibland utövar den. Jeff Bezos maktposition påminner i själva verket om Vladimir Putins. Han är som Putin en diktator i sitt imperium. Samtidigt som vi mödosamt utvecklat våra demokratier har vi låtit den privata marknaden skapa företagsimperier med envåldshärskare.

Bo Dahlbom