Spaning, spårning, mätning

Verksamheter som levererar tjänster vill kunna förutsäga framtiden. De är inte intresserade av enskilda händelser utan av trender och framtida behov hos sina kunder. Man kan förutsäga trender genom att bedriva spaning, forskning eller mätning.

Spaning innebär att i media och samhällsliv söka efter bevis på trender av olika slag. Det är en populär men osäker metod. Det är lätt hänt att de trender man tycker sig se snabbt ebbar ut eller aldrig blir några trender alls. Sveriges Radio har ett omtyckt radioprogram, Spanarna, med denna inriktning som även om det sällan säger något särskilt intressant om framtiden kan vara mycket underhållande.

Google hjälper oss att hitta trender genom att kartlägga vad folk googlar på. Google Trends blev känt när man visade hur epidemier kunde förutsägas på detta sätt. Trender är ett viktigt inslag på alla områden i vårt samhälle. Även vetenskapen har trender. Hur skapas en trend, vad avgör om något blir en trend? Hur blir man en trendsättare?

Trender kan ge ett godtyckligt intryck och man söker därför ibland efter något som kan förklara trenden, som kan användas för att ge förutsägelserna större tyngd. Om man kan visa att klädmodet, till exempel, följer den ekonomiska utvecklingen, får man en djupare förståelse av trenden. Det är inte bara en godtycklig trend utan en förändring som kan förklaras av mer grundläggande mänskliga behov, i det här fallet ekonomiska.

Spårning innebär att söka efter spår eller mönster i samhällsutvecklingen för att sedan tillämpa dem på framtiden. Man lyfter blicken (spåren finns inte på marken) och försöker se de lite större sammanhangen i samhällsutvecklingen, gärna genom att utgå från ekonomi eller teknik. Ekonomer vill gärna se cykler i den ekonomiska utvecklingen, konjunkturcykler eller kortare och längre vågor av uppgång och fall. Ekonomhistorikern Lennart Schön ger oss exempel på detta sätt att resonera i boken Tankar om cykler (2006).

På senare år har det blivit vanligare att betona teknikens roll när man vill se mönster i samhällsutvecklingen. Man beskriver till exempel hur tekniken i den industriella revolutionen förändrade samhället och hävdar att digitaliseringen är en liknande revolution. Då blir det möjligt att förutsäga det samhälle som formas i den digitala revolutionen.

Industrialiseringen kom med billig energi och maskiner och ledde till stora förändringar. På 1900-talet kom oljebolag och bilföretag att driva och sätta sin prägel på samhällsutvecklingen. Stora produktionsanläggningar (fabriker) och komplexa transportsystem formade ett helt nytt samhälle med dramatiskt växande välstånd, stora städer och ökad konsumtion av mat, kläder, leksaker och teknik i alla dess former.

När man vill beskriva hur livet förändrades i industrisamhället identifierar man ett antal samhällsdimensioner som kan ge en bild av livet och hur det förändras. Ekonomin, arbetslivet, fritiden, vardagstekniken, statens roll, demografin och stora utmaningar är exempel på sådana dimensioner. Vilka dimensioner man väljer och varför kräver naturligtvis en motivering.

Med hjälp av dessa dimensioner är det inte svårt att så här i efterhand visa hur människors liv förändrades av industrialiseringen i Sverige särskilt under decennierna efter andra världskriget. Välståndet växte och konsumtionen ökade. Kyrkobesöket på söndagen ersattes av bilturer till shoppinggallerian. Människor flyttade från landet in till städerna och började arbeta i fabrikerna. De fick allt mer av fritid och fritiden blev ett viktigt konsumtionsområde. Bilen tog dem ut på landet, till den gamla bondgården eller den nya sommarstugan.

Hushållstekniken förändrade hemarbetet och bidrog till att kvinnorna kunde lämna hemmen och gå ut på arbetsmarknaden. Staten växte och satsade på välfärd. Vård, skola, omsorg blev allt viktigare inslag i samhället. Skolans expansion förlängde ungdomstiden och gav oss en ny samhällsgrupp – tonåringarna. Välståndet förlängde livet och pensionärerna växte snabbt i antal. Såväl tonåringar som pensionärer använde mycket av sin tid till tevetittande. Tekniken gav oss inte bara nya vanor, den skapade också oro. Vi oroade oss för atombomben, och något senare blev kärnkraften den stora samhällsutmaningen.

Det är inte lika enkelt att förutsäga livet i digitalsamhället, men låt oss göra ett försök med hjälp av de här dimensionerna, med hjälp av de mönster vi kan se i industrisamhället. Välståndet kommer att fortsätta att växa, men i allt större utsträckning kommer vi att konsumera digitala tjänster och upplevelser. Vi lämnar fabrikerna för de digitala plattformarna som samlar alla verksamheter: arbete, utbildning, hälsovård, fritid, konsumtion, underhållning. De äldre blir bara fler och äldrevården kräver allt mer av det offentligas resurser, i synnerhet som de digitala klyftorna mellan yngre och äldre riskerar att växa. En allt snabbare teknikutveckling med artificiell intelligens, digitala assistenter och VR-glasögon kommer att förändra vardagen och särskilt utmana de äldre.

Den viktigaste lärdomen att ta med sig från den industriella revolutionen är hur snabbt och omfattande tekniken kan förändra. När vi vänder blickarna mot framtiden och den digitala revolutionen är det lätt att underskatta kommande förändringar. Vi oroas av barnens skärmtid, för att robotarna ska ta jobben ifrån oss och att vi ständigt övervakas och ser inte hur närsynt denna oro är. Snart lever vi helt inneslutna i den digitala tekniken i ett samhälle med snabbt växande komplexitet. All tid blir digital, övervakningen självklar, arbetsliv och arbetsvillkor omöjliga att känna igen. Man måste häpna över människans flexibilitet och förmåga att anpassa sig till så djupgående förändringar i livsomständigheter och levnadsvillkor.

Genom att identifiera mönster i historien kan vi förutsäga trender och framtida behov. Men vilka mönster är viktiga? Det är bara alltför lätt att se trender och mönster, lätt att projicera och se det man vill se. Man överdriver betydelsen av en teknik, samtidigt som man missar en annan. För att värja sig mot den sortens misstag är det viktigt att mäta. Genom att mäta vad människor gör med sin tid, hur deras vardag ser ut och förändras, blir det möjligt att identifiera trender som kan användas för att förutsäga framtida förändringar.

Mätning är ett område under stark expansion. När man på 1900-talet samlade in data över medborgarnas levnadsvanor var det ett mödosamt arbete. I det digitala samhället är vi ständigt övervakade och data samlas in automatiskt. Vi kommer att veta mycket mer om människor, om deras vanor på nätet, om deras resande, om deras fysiska och psykiska hälsa, om allt de gör, när de gör det och hur de gör det. Med all denna mätning kan vi följa människor och samhällen och se hur de förändras. Vi kan se var de kommer ifrån, men också vart de är på väg.

Man kan uppfatta både spaning och spårning som förberedelser för mätning. Endast genom att mäta kommer metoderna att ge resultat som kan tas på allvar. Men spaning och spårning behövs för att man ska veta vad man ska mäta. Genom spaning och spårning får man en förståelse av hur samhället kan förändras, men endast genom mätning kan denna förståelse omsättas i trovärdiga förutsägelser.

Bo Dahlbom