Förändringens tid

Lågkonjunkturen är här igen och den ekonomiska utvecklingen stannar av. Det har hänt förut och vi lär oss för varje gång alltmer om hur ekonomin fungerar. När det snart vänder upp igen, kommer utvecklingen att ta ett språng.

Samtidigt förändras ekonomins villkor i vårt föränderliga samhälle. Tempot ökar i ett samhälle där informationen sprids, analyseras och sammanställs allt snabbare. Beslut fattas snabbare och omsätts snabbare i handling.

Ekonomiska värden är relationer mellan människor och konjunkturer är förväntningar på framtiden. En global, online mediebevakning som rapporterar om ekonomisk oro och nedgång, spär naturligtvis på oron och bidrar till nedgången. Ju djupare nedgången blir, ju billigare hus, företag, arbetskraft, blir, desto godare affärer kan man göra. När media börjar rapportera om dessa affärer, då kan det vända uppåt, och det kan gå väldigt fort.

Den tekniska utvecklingen pågår hela tiden. Den skapar tillväxt – ökad produktivitet och ett större utbud av produkter och tjänster. Vi använder teknik för att utveckla ny teknik. Ju mer teknik vi utvecklar, desto snabbare går utvecklingen. Ju snabbare den tekniska utvecklingen går, desto snabbare måste vi förändras. Vi måste hela tiden utveckla vår teknik, öka vår produktivitet för att överleva.

Så satsar vi på innovationer, inkubatorer och entreprenörer som aldrig förr. Entreprenörerna omsätter innovationerna i förändring. De bygger och bygger om samhället. Ju fler entreprenörer desto snabbare utveckling. Förändringarna kommer tätt på 2000-talet och hela tiden allt tätare.

Aldrig har världen förändrats så snabbt. Det är bara 12 år sedan vi började använda Internet i Sverige och på den tiden har många av vårt samhälles viktigaste funktioner blivit helt beroende av nätet: e-posten, Internet-banken, Google, webb 2.0. Det kommer inte att gå långsammare de nästa 12 åren. Vilka nyheter kommer då att överraska oss? Och vilka kommer lika snabbt att bli en oundgänglig del av en snabbt föränderlig vardag?

För att överleva i en sådan tid – ”a time for change” som Obama säger – måste vi utveckla vår förmåga att lyfta blicken, förstå vår tid, utveckla strategier för ständig förändring. Så passa på nu när julfriden för ett ögonblick sänker tempot, sätt dig ner, fundera över dina projekt, dina mer långsiktiga mål och visioner, och hur de bäst omsätts i handling. Och gör det gärna i sällskap med en god bok (och självklart tänker jag då på min egen Sveriges framtid.)

Själv läser jag just nu Thomas Friedmans nya bok Hot, Flat and Crowded. Det är en bok om USA:s utmaningar inför 2000-talet. Friedman som skrev så optimistiskt medryckande om globaliseringen i sin förra bok The World is Flat har, genom sitt stöd för Irak-kriget, förlorat rätt mycket trovärdighet som framtidsguru. Men det är nog inte därför som tonen i den här boken är mörkare.

Friedman är kanske mest bekymrad över USA:s förmåga att ta sig an 2000-talets utmaningar, men han verkar också mer allmänt bekymrad över framtiden. Det är han inte ensam om. Det sprids en märkbar ödesstämning även i Europas länder så här i början av 2000-talet. Det finns naturligtvis mycket att oroas över.

Man kan oroas över den aktuella lågkonjunkturen och en ökande arbetslöshet. Mer allmänt kan man oroas över ett samhälle i allt snabbare förändring, över den globala marknadens allt större inflytande på det lokala näringslivet, i en allt komplexare, mer sammanhängande, obegripligare värld. Lokalsamhällets trygga värld har invaderats av globala media, Internet, europeisk byråkrati och storstädernas hektiska och hårda livsstil.

Man kan som Friedman oroas över en global ekonomisk tillväxt som snabbt gör slut på jordens resurser, påverkar klimatet och allvarligt stör det komplexa ekosystem som jorden utgör. Någon har räknat ut att människan och hennes däggdjur för 10 000 år sedan utgjorde ca 1 promille av alla landbaserade ryggradsdjur. Idag är samma siffra 98 procent! Vi har tagit för oss på den här planeten och aldrig med sådan glupskhet som här i början av 2000-talet. Andra arter försvinner för alltid i en takt som aldrig förr.

Friedmans reaktion är ändå optimistisk. Han ser utmaningar och möjligheter och jag delar hans inställning. Kanske är jag naiv som snarare imponeras än skräms av människans fantastiska kraft, förmåga att forma sina livsvillkor och bygga om världen. Jag är bara så himla glad över att leva nu, efter den industriella revolutionen, och inte för 200 år sedan, innan den på allvar kommit igång. Jag är så glad över alla de möjligheter, all den kunskap, alla de vardagliga bekvämligheter, alla de spännande utmaningar, som tekniken och marknaden tillsammans skapat, att jag är böjd att uppfatta den globala uppvärmningen mest som en utmaning, en möjlighet.

I traditionella samhällen uppfattades sjukdomar, olyckor, förändringar i allmänhet, som störningar, vilka det gällde att undanröja, avlägsna för att återställa normaltillståndet. Men vi moderna uppfattar sådana störningar i stället som problem vilka vi skall lösa. Vi lär av våra misstag. Vi går in i problemen, analyserar dem, och tar dem som utgångspunkt för nya insikter och förändring. Ja, problemen är snarare möjligheter, öppningar till något nytt, i ett samhälle som inte domineras av en strävan att bevara det gamla.

Det gäller att se den globala uppvärmningen som ett problem snarare än en störning. Den utgör ett allvarligt hot, men samtidigt är den en utmaning till utveckling, förändring. Den uppmanar inte till återgång till ett mindre teknik- och marknadsdominerat samhälle, till ett långsammare lokalsamhälle. Tvärtom utmanar den oss till att öka vår kunskap om den värld vi lever i och om oss själva, öka vår förmåga att se längre och djupare, att handla mer övertänkt och långsiktigt.

Bo Dahlbom
Sustainable Innovation