Hjärtlös oföretagsamhet

Computer Sweden, november 1998

Tusentals studerande som i våras gick ut gymnasiet sökte men fick ingen plats på högskolan. Nu läser de om sina gymnasiekurser på egen hand, eller går på komvux, och tenterar för att öka sina poäng.

När högskolan reformerades 1969, gick den från hantverk till industri. Henry Fords produktionslinjer hade i Domänverket blivit fasta avverkningsgångar och blev i högskolan fasta studiegångar.

Industrin blev en kraftfull förebild för massutbildning. Med antagningssystem och förkunskapskrav gjordes en noggrann kontroll av råmaterialet innan det fick inta sin plats i produktionskedjan.

Men även om den industriella högskolan har hög produktionskapacitet så dras den med stora kapitalkostnader och är svår att förändra. Det är dyrt och tar lång tid att ställa om maskinerna för nya produkter, och det är svårt att snabbt öka produktiviteten utan att ge avkall på kvaliteten.

Industrialiseringen av den svenska högskolan var ett exempel på socialdemokratisk initiativkraft. Nu har det kommit en ny teknik, och med den ett nytt samhälle som behöver en ny högskola. Men dagens socialdemokrater verkar villrådigt klamra sig fast vid det förflutna. De räknar studieplatser och satsar på teknik och naturvetenskap.

Det är dags att överge den industriella utbildningsformen. Nu behöver inte lärarna längre uppfattas som undervisningsmaskiner som implementerar allmänna läroplaner utan egna värderingar i väntan på att bli ersatta av riktiga maskiner. Nu finns en ny teknik, IT, som öppnar för en utbildning med marknaden snarare än fabriken som förebild. Och den utbildningen behöver inget antagningssystem.

Med enkla medel kan man idag göra utbildning tillgänglig på nätet för ett obegränsat antal studerande. Sådan utbildning ställer andra krav på de studerande, men nätet erbjuder rika möjligheter till stöd och samarbete som ersättning för den trygghet schema och skolbänk ger.

Samtidigt har de färdigheter skolan erbjuder punktlighet, disciplin, rutiner blivit mindre efterfrågade i arbetslivet. I en värld utan television och Internet var skolan ett gränssnitt till den stora världen. Nu riskerar den att bli en kunskapsfri zon.

Kanske skulle vi därför erbjuda alla dem som håller på att läsa om sina gymnasiekurser att med studielån gå ut i arbetslivets skola? Eller finna en kombination av studier över nätet och arbete? Då skulle det också vara möjligt att med små inslag av VR-teknik utbilda även i praktiska yrken.

Den moderna skolan förbereder för ett arbete i den riktiga fabriken. Men fabrikerna har redan tömts på folk. Det är hög tid att vi tömmer skolorna.

Bo Dahlbom informatics.gu.se
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg
forskningschef vid Viktoriainstitutet