Det goda IT-samhället

Computer Sweden, 5 januari 2001

IT-äventyret började redan 1994, när Bildt skickade mail till Clinton och tillsatte en IT-kommission för att Sverige skulle ta IT-språnget. Internet blev känt för en större allmänhet och snart ville företagen ha hemsidor.

Framfab, Spray, Icon, Cell, etc, var framgångsrika små webb-företag innan den stora börsuppgången började. Mycket tack vare medias fokusering på börsen förvandlades IT från något som skulle ge “vingar åt människans förmåga” till att bli något som skulle göra oss alla snuskigt rika på Telia-aktier.

Det var roligt så länge festen varade, men det är skönt att vi nu kan återvända till vardagen igen. Där finns många viktiga arbetsuppgifter som väntar. Vi har fått ett lärorikt exempel på hur ny teknik kan skapa tillväxt, hur den förmår pumpa upp ekonomin.

Men tekniken är också den väv ur vilken vårt samhälle växer, en form för våra liv. Klockan, bilen, teven, spisen, bussen, telefonen, email – tillsammans ger de min vardag dess form. Därför är det hög tid att vi till frågorna om tillväxt lägger dem om den goda tekniken, det goda samhällets teknik.

Mobilt Internet är ju inte bara, eller ens i första hand, till för att Ericsson och Telia skall gå bättre på börsen. Och den viktigaste frågan är väl knappast hur mycket abonnenterna är beredda att betala för mobilt Internet – även om man kan tro det om man bara läser Dagens Industri.

I stället borde vi såklart fråga oss hur mobilt Internet kan göra våra liv bättre, lyckligare, hur vi med mobilt Internet får ett bättre, godare IT-samhälle för alla. Detta gäller såklart även tillämpad IT-forskning. Kanske forskningen får en sådan inriktning när den befolkas av fler samhällsvetare och humanister med ambitionen att spela en aktiv roll i teknikens utveckling?

Hittills har humanisterna, i den mån de alls uppmärksammat tekniken, nöjt sig med att studera dess konsekvenser. Vi verkar få vänta rätt länge på att humaniora skall bli mer proaktiv, mer designorienterad.

Några undantag hittar vi dock, till exempel, i KFBs (www.kfb.se) program “IT för funktionshindrade och äldre”, där man bl a utvecklar IT-stöd för läsinlärning och gränssnitt särskilt anpassade för äldre. Vi kan också glädja oss åt den forskning som bedrivs i det nystartade forskningsprogrammet e-Society (www.siti.se – e-Society). Här studeras och utvecklas nya IT-tjänster av tekniker, men från ett medborgarperspektiv. Tonvikten ligger på tjänster i hemmet, massmedia och offentliga tjänster, speciellt relaterade till hälsovård.

Man utvecklar teknik för det smarta hemmet, där olika apparater och funktioner kan kopplas samman och styras miljöeffektivt, säkert och arbetsbesparande, och man utvecklar tjänster för äldre, sjuka och funktionshindrade i hemmet.

Det är konsumenten, medborgaren, användaren som är i centrum och forskningen drivs i hög grad av de frågeställningar som uppstår när olika perspektiv möts, t ex marknadsmekanismer kontra public service, informationsproducenter kontra konsumenter av information, familjens förväntningar kontra yrkeslivets krav eller individanpassade lösningar kontra storskalig ekonomi.

Forskningsprogrammet e-Society är ett samarbete mellan institutionerna för datavetenskap i Linköping och Blekinge och är ett gott exempel på att det finns spännande IT-forskning utanför Stockholm.

Bo Dahlbom
chef för Svenska IT-institutet (SITI)
www.siti.se