(Detta är en första skiss till inledningskapitlet i vad som skulle blivit en bok om den digitala revolutionen. Så här inledde jag många föredrag år 2015, men nu känns den inledningen redan överspelad. Digitaliseringen rör sig så fort att den här sortens tillbakablickar spelat ut sin roll som pedagogiska introduktioner.)

Kap 1 Förändring

När samhället förändras måste vi själva vara beredda att ändras. Vad vi än gör, hur vi än lever, är vi beroende av människor i vår omgivning, av näringsliv och politik, av institutioner, vanor och kultur. Kanske vill vi vara med och påverka samhällsutvecklingen, kanske vill vi bara anpassa oss till den, men oavsett kan vi inte låta bli att förhålla oss till den.

Genom att förstå varför samhällen förändras kan vi bli bättre på att förutsäga hur de kommer att förändras. När vi ser vart samhällsutvecklingen är på väg kan vi antingen dra fördel av den kunskapen eller protestera och försöka styra samhället i en annan riktning.

När samhället förändras allt snabbare gör vi klokt i att lyfta blicken en smula och försöka se lite längre än bara veckans eller månadens arbetsuppgifter. Som företagare bör vi spana in i framtiden för att inte riskera att råka illa ut när villkoren för vår verksamhet förändras. Och det är detta vi ska göra i den här boken, lyfta blicken för att se de större förändringar som är gång i vår tid.

Om vi lyfter blicken och ser tillbaka på Sverige för lite drygt 100 år sedan, tänker vi väl alla att det var en himla tur att vi inte levde då. Då var Sverige fortfarande ett fattigt bondland. Drygt 90 procent av svenskarna bodde på landsbygden. För många var villkoren eländiga och utvandringen till Amerika pågick för fullt.

Sverige år 1900

På bilden ser vi gubbe i en port i Stockholm. Han är 45 år, men ser verkligen ut som en gubbe. Något roligt har han haft i livet – det är hans barn som står runt omkring honom. I ändan av gatan syns en häst. Än finns det inga bilar i Stockholm. Det finns ett par bilar i Göteborg, men så långt norrut som till Stockholm har de ännu inte kommit.

Låt oss jämföra med en bild från Sverige 100 år senare. Fotot visar visserligen Göteborg, Sveriges framsida, men skillnaden är ändå häpnadsväckande. Längst fram i bilden går en 45-åring. Se på tröjan, shortsen, stilen. Hur annorlunda är inte livet för denne 45-åring. I bakgrunden syns massor av folk. Några är deltagare i Göteborgsvarvet, ett halvt maraton som varje år lockar ca 50 000 tävlingssugna löpare från hela världen till Göteborg.

Sverige år 2000

Loppet går här längs Norra Älvstranden där HSB erbjuder lägenheter med egen båtplats. Tänk om vi kunde resa tillbaka till gubben i porten för 100 år sedan och berätta för honom om Göteborgsvarvets tjusning och utmaningar, om att ladda med pasta och välja rätt skor. Han skulle knappast förstå vad vi pratade om. Och om vi kunde fråga honom hur han föreställer sig 1900-talet, skulle han antagligen inte haft särskilt mycket att säga.

Nu står vi själva i början av ett nytt århundrade. Vad tror vi om utvecklingen? Hur kommer samhället att förändras på 2000-talet? Under 1900-talet genomgick Sverige en fantastisk förändring. Allt talar väl för att förändringen under 2000-talet kommer att bli ännu större. Utvecklingen går bara fortare och fortare. Genom att se tillbaka på utvecklingen under 1900-talet blir det lättare för oss att idag förutsäga framtiden.

På 1900-talet förvandlades Sverige av den industriella revolutionen. De två bilderna visar oss en fantastisk ekonomisk utveckling. På 100 år blev Sverige många gånger rikare, förvandlades från ett traditionellt bondesamhälle till ett modernt industrisamhälle.

Genom ökad handel, företagande, konkurrens och teknisk utveckling förvandlades Sverige. Hantverket ersattes av maskinell tillverkning i fabriker. Användningen av maskiner ökade produktiviteten och fick ekonomin att expandera. När den industriella revolutionen kom till Sverige fanns billig arbetskraft och billig energi. Vattenkraften spelade en viktig roll, men med tiden var det en annan, mycket billig, ymnigt flödande resurs som smörjde revolutionen. Jag tänker naturligtvis på olja.

Olja

Olja blev 1900-talets viktigaste råvaruresurs och förbränningsmotorn kom att spela huvudrollen i uppbyggnaden av det nya samhället. Standard Oil med John D. Rockefeller och Ford Motor Company med Henry Ford satte sin prägel på utvecklingen av det amerikanska samhället och i något mindre utsträckning även på det svenska, särskilt efter andra världskriget.

Henry Ford förvandlade bilen till 1900-talets konsumentprodukt framför andra. Med det löpande bandet införde han ett produktionssystem som förvandlade tillverkningen av bilarna från hantverk till massproduktion. Genom att erbjuda sina arbetare hyggliga löner och hålla nere produktionskostnaderna kunde Ford producera en bil som de egna arbetarna hade råd att köpa.

Det moderna samhället byggdes med olja och formades av bilen. Tänk om vi kunde resa tillbaka i tiden och visa gubben i porten denna bild på en kinesisk motorväg.

Hur imponerad skulle han inte bli. Kanske han skulle undra över vart alla dessa bilar var på väg och vad man skulle göra med dem när man kom fram, men bara att kunna åstadkomma något som detta måste verka närmast otroligt för en människa från 1800-talet. Eller tänk om vi kunde visa honom en motorvägskorsning som den här:

Vilket systemkunnande röjer inte en sådan bild! Den säger också mycket om det samhälle som växte fram på 1900-talet. Den industriella revolutionen innebar stora förändringar och länge handlade förändringarna just om systembyggande. Man byggde ett nytt samhälle genom stora investeringar i nya infrastrukturer, nya produktionsanläggningar, nya städer och bostadsområden.

Samtidigt utvecklades ett nytt samhällssystem med nya institutioner, ny lagstiftning, och en omfattande, skattefinansierad offentlig sektor. I praktiken innebar detta stora inslag av central planering samtidigt som det växte fram en marknad för handel med alla de nya produkter som industrin erbjöd.

1900-talets bilar gick på olja, bensin eller diesel, och detsamma gällde alla de lastbilar och maskiner som användes i byggandet av 1900-talets samhälle. Men även båtar går på olja. Ett riktigt stort containerfartyg drar 350 ton olja om dagen när det seglar från Kina till Europa. Hela färden tar kanske 3 veckor och de riktigt stora båtarna kan idag ta 20 000 containrar med standardmåttet 6 m.

Om vi fyller containrarna med löparskor till Göteborgsvarvet får vi plats med 111 miljoner par. Frakten av ett par skor kostar då bara 6 öre. Eftersom fraktkostnaderna tack vare billig olja och rationell transportteknik är försumbara, kan vi med fördel lägga produktionen i Kina. Och så kunde Shanghai på bara några år förvandlas från träskområde till en modern 1900-talsstad.

Shanghai är resultatet av Kinas industrialisering mellan 1990 och 2010. På 20 år förvandlades äntligen det fattiga bondlandet Kina till “världens fabrik”, ett centrum för tillverkning av kläder, skor, elektronik, leksaker, osv. I Kina byggdes infrastruktur, produktionsanläggningar och städer i rasande fart. Fattiga bönder flyttade från inlandet till de snabbt växande städerna vid kusten, fick arbete i fabrikerna och bidrog till en årlig ekonomisk tillväxt på dryga 10 %.

Industrialiseringen innebär ekonomisk utveckling genom investeringar i infrastruktur, industriell tillverkning och ökande varuexport. När investeringarna planar ut måste ekonomin ställas om till en ekonomi inriktad på tjänster för konsumtion på hemmamarknaden. Den omställningen pågår nu i Kina och den är inte enkel.

Sverige är ett litet land och den svenska ekonomin blev aldrig så stor att vi byggde städer som New York eller Shanghai. Det närmaste vi kom den sortens jätteprojekt var väl Sergels torg med Hötorgsskraporna i slutet av 1960-talet.

Då byggde vi också de stora s. k. miljonprogramsområdena med bostäder i storstädernas utkanter. Här är Rinkeby i Stockholm som invigdes i november 1971. Det skulle aldrig bli något riktigt lyckat bostadsområde.

Ett år senare, år 1972, skulle ett av de mest kända miljonprogramsområdena, Pruitt-Igoe, i St. Louis, Missouri, sprängas i luften efter att redan på 20 år hunnit bli helt obeboeligt. Det går att lära av andras misstag – om man bryr sig om att studera dem.

Industrialiseringen förändrade det svenska samhället i grunden. Förändringen drevs fram av företagande och ny teknik. Olja, bilar och betong var huvudingredienser i byggandet av det moderna urbaniserade Sverige. Fabrikerna blev de nya arbetsplatserna, och så småningom kontoren.

De nya städerna byggdes för bilarna och det blev politikens uppgift att bereda plats för alla bilarna. Vi får en god bild av samspelet mellan teknik och politik genom att studera hur Sverige förändrades av bilarna. Företagande och teknik drev på en förändring som politiken framför allt underlättade men också i viss mån reglerade.

Det samhälle som växte fram på 1900-talet var inte resultatet av politiska visioner utan snarare av företagande och teknisk utveckling. Oljeföretag och bilföretag formade Sverige. Politiken beredde väg och bekräftade, städade upp och använde det växande välståndet till att bygga ett välfärdssamhälle med en omfattande offentlig sektor för vård, skola och omsorg.

Om vi försöker summera 1900-talets samhällsutveckling måste vi väl imponeras. På bara 100 år förvandlades Sverige från ett fattigt bondesamhälle till ett rikt och välmående industrisamhälle. Svenskarna idag lever längre, friskare, rikare liv. Vi äter och dricker mer än vi behöver och maten kommer från världens alla hörn. Barn och ungdomar går i skolan, alla har tillgång till sjukvård, privatkonsumtionen bara ökar. Kulturutbudet är imponerande. Vi reser som aldrig förr. Television och radio ger oss möjlighet att följa med i politiken, samtidigt som den ger oss underhållning och spännande sportupplevelser.

Men även om samhället har blivit otroligt mycket bättre på dessa 100 år är vi inte alls nöjda. Det finns mycket som oroar oss och det finns fortfarande allvarliga brister i samhällsbygget. Låt mig bara peka på tre: vår psykiska hälsa, städerna som boplatser, samhällets tröghet.

Vi har aldrig haft det så bra, men aldrig mått så dåligt sägs det. Stress, depression och utbrändhet är den vanligaste anledningen till sjukskrivning. Konsumtionen av psykofarmaka bara ökar och ungdomarna mår allt sämre.

Hur kan vi må så dåligt när vi har det så bra? Är det något i samhällets konstruktion som är förklaringen? Är tempot för högt och konkurrensen för hård i dagens samhälle? Eller är det snarare biologin det beror på? Vi utvecklades för ett liv nära naturen i ständig kamp för att överleva och är helt enkelt inte gjorda för det moderna samhället.

Med industrialiseringen flyttar vi in till städerna, men de moderna städerna är byggda för bilar, inte för människor. I många avseenden är de förskräckliga som boplatser för människor. Sverige är ett litet land och dess städer små. Att bygga om dem är inte särskilt svårt och 2000-talets mest spännande samhällsbyggnadsprojekt handlar om att bygga om städerna.

Håller Sverige på att förkalkas? När ärenden hos myndigheter läggs på hög, när patienter väntar på behandling medan sjukdomen förvärras, när asylsökande ruttnar på förläggningar, när arbetsförmedlare inte hinner förmedla några jobb, när socialsekreterare inte hinner träffa några klienter, när nästan inga bostäder byggs trots att bostadsbristen bara ökar, då kan man skylla på ett alltför komplext och stelnat regelverk.

Nu ska Sverige förändras igen. Det har kommit en ny resurs, ännu mera ymnigt flödande än oljan, ännu billigare. Jag tänker naturligtvis på

Data

Med data ska vi bygga ett nytt samhälle. Tänk om vi kunde besöka gubben i porten med en spann olja i handen, hälla ut den framför fötterna på honom och säga: Med detta ska vi bygga ett nytt samhälle. Han skulle luta sig fram, känna på oljan, bli kletig om fingrarna, lukta på den, rynka på näsan, och säga: Fan tro’t. Det är inte lika svårt för oss att se hur man med data bygger ett nytt samhälle, det digitala tjänstesamhället.

Digitaliseringen har en kraft som påminner om industrialiseringen. Företagande och teknisk utveckling håller på att förändra Sverige och politiken försöker hänga med. Blir vi lika framgångsrika den här gången? Kommer digitaliseringen att ge oss ökat välstånd och ett bättre samhälle? Vem bestämmer över 2000-talets samhällsutveckling och vad är det för samhälle vi ska bygga?

Bo Dahlbom