Plattformsorganisationer

Vi har ont om poliser, men vi har en allmänhet som gärna hjälper polisen om den bara fick möjligheten. Varför kan inte polisen lära av Facebook? Vi har ont om mattelärare men gott om pensionärer som gärna skulle vilja undervisa 10-åringar. Varför har inte skolan en plattform där pensionärer och elever kan mötas? I stället för att undervisa själva kan lärarna organisera aktiviteten på plattformarna. Så kan vi fortsätta och peka på snart sagt alla samhällsområden där plattformar skulle kunna göra stor skillnad. Varför är det så svårt att lämna fabrikerna?

Den digitala revolutionen ger oss anledning att reflektera över hur mänskliga verksamheter kan förändras vad gäller teknikanvändning, kompetenskrav och organisationsformer. På många ställen kan vi se tre olika samhällsformer blandas: 1800-talets hantverk, 1900-talets industri och 2000-talets handel.

Hantverkare finns nuförtiden i sjukvården, utbildningen och forskningen, i myndigheter och kommuner, men också mer allmänt på kontoren och i byggbranschen. Hantverket bedrivs av professionella utövare som med kompetens och sakkännedom använder rätt enkla verktyg för att var och en, utan särskilt mycket organisation, utföra sitt arbete.

Lärare i klassrum, läkare på mottagningar, forskaren vid sin avhandling är goda exempel på hantverkare. De utför sitt arbete än idag ungefär som de gjorde på 1800-talet. Förstå mig rätt, mycket har naturligtvis hänt, särskilt i medicinen, men fortfarande tar doktorn fram sitt stetoskop och börjar med att lyssna på hjärta och lungor, ungefär som han gjorde redan år 1850.

Den industriella revolutionen kom med maskiner och ett nytt sätt att organisera arbetet. Ford organiserade bilarbetarna i en enda lång produktionsprocess. Standardisering, arbetsdelning, masstillverkning och kvalitetssäkring ledde till en fantastisk produktivitetsökning. Bilarna som varit lyxprodukter för de mycket rika blev så billiga att bilarbetarna hade råd att köpa dem. Industrialiseringen med sina effektiva försörjningssystem gav oss ett överflöd av varor, av mat, kläder, leksaker mm.

Fords bilfabrik med det löpande bandet blev förebild för industriell organisering och hans idéer spred sig snabbt till andra områden även om mycket tjänsteutövning än idag har kvar sin hantverkskaraktär. När Toyota mot slutet av 1900-talet vidareutvecklade fordismen med idéer om lärande och ständiga förbättringar ville även sjukhus och myndigheter lära av biltillverkarna. Fords idéer fick ny kraft genom ”business process reengineering” och många tjänsteföretag började kartlägga sina processer.

Organisering blev på 1900-talet näringslivets viktigaste redskap för att utveckla verksamheter. System- och processtänkande  fick betydelse i skolor, högskolor och sjukvård. Organisationsteorin blev ett viktigt verktyg i företagskonsulternas händer och med detta verktyg spreds bilfabrikernas idéer i hela samhället även om de ofta väckte motstånd hos de professionella hantverkarna.

Den digitala revolutionen håller nu på att ändra på allt detta. Med digitaliseringen kommer nya sätt att organisera verksamheter. De digitala företagen som idag dominerar världsekonomin, Apple, Google, Amazon, Facebook, Tesla, Baidu, Alibaba, Tencent, m. fl., kommer med nya idéer för verksamheters fokus och organisering.

Dessa företag är alla plattformsföretag, beroende av digitala plattformar för sina intäkter. Utvecklare över hela världen utvecklar tjänster, applikationer, som på Apples plattform App Store, kan spridas med telefoner och paddor över hela världen. Apparna gör telefonerna till så mycket mer än telefoner. Amazon och Alibaba har plattformar för e-handel där företag kan erbjuda sina produkter till kunder över hela världen. Som världens största leverantör av molntjänster har Amazon dessutom en plattform för företag som väljer att outsourca sin IT-drift.

Varje gång du ”googlar” är du på Googles plattform, som är så diskret formgiven att du kanske inte ens märker den. Google är också ägare till YouTube, en plattform där användarna delar video. Facebook och Instagram är plattformar där innehållet skapas av användarna. Med WeChat ger Tencent kineserna en plattform för socialt umgänge, men också tjänster som betalning, bokning, identifiering, etc. Tesla är ett fantastiskt elbilsföretag, men framför allt har företaget en digital plattform för service, navigering, självstyrning och delning, som kommer att ge Tesla stora konkurrensfördelar. Tesla är ett digitalt bilföretag.

Plattformarna gör det möjligt att dela resurser, att använda alla resurser i ett samhälle, inte bara de som råkar finnas i den egna fabriken. Genom att erbjuda plattformar kan kunder och samarbetspartners genom självbetjäning göra en del av ditt arbete och på många sätt bidra till verksamheten. I stället för att du ensam står för produktionen kan du genom kommunikation med kunderna få dem att göra jobbet.

I många organisationer pågår idag ett arbete som innebär att bryta ned interna gränser mellan avdelningar och enheter för ett bättre samarbete. Man önskar ett mer öppet, plattformsorienterat arbetssätt och övergår ofta till aktivitetsbaserade miljöer för att uppnå detta. Men om inte samarbetet organiseras kommer antalet möten i verksamheten att växa på ett tämligen spontant och ogenomtänkt sätt.

Digitala plattformar kan användas för att organisera samarbetet inne i ett företag eller en myndighet. Men det är inte så de används av de digitala företagen. Där används plattformarna för att organisera samverkan mellan kunder, leverantörer och utvecklare. Digitalisering innebär att se hur verksamheten kan utvecklas med hjälp av digitala plattformar för kunder, medborgare, elever, etc.

Företag som Airbnb, Uber och Linkedin erbjuder plattformar. Alla andra resurser står användarna av plattformen för. Så kan Airbnb bli världens största hotellverksamhet utan att äga ett enda hotell och Uber världens största taxiföretag utan att äga en enda bil. Linkedin kan bli världens största rekryteringstjänst utan att anställa en enda rekryterare.

På plattformarna erbjuder de digitala företagen tjänster. Tjänsterna utvecklas och blir allt bättre anpassade till den enskilda kunden genom att all aktivitet på plattformarna övervakas, lagras och bearbetas. Genom att samla in alla dessa data och använda allt intelligentare, lärande algoritmer för databearbetning kan tjänsterna bli allt bättre.

Många verksamheter börjar nu använda den data som verksamheten genererar för att utveckla sina tjänster. Vi får en skola som känner eleverna och kan skräddarsy utbildningen efter var och ens behov och förmåga. Vi får en hälsovård som samlar in alla data om människor, åkommor, behandlingar och deras effekter, för att sedan utveckla, anpassa och följa upp behandling efter var och ens behov.

När tillverkningen i ett samhälle automatiseras kommer verksamheter att ägna sig mer åt handel, kommunikation, tjänster och kundkontakt. För kommunikationen används digitala plattformar som gör det enkelt och effektivt att organisera kontakten med kunderna. Ju mer de digitala plattformarnas betydelse ökar desto mer kommer organisationer att behöva anpassas efter plattformarna.

Företag som driver plattformar måste utgå från plattformarna när de organiserar sin verksamhet. Här kan de lära av de stora digitala företagen. I stället för att använda de gamla bilfabrikerna som förebilder vänder vi oss därför till de digitala företagen. Ett företag som Amazon arbetar genomtänkt med att organisera företaget på samma sätt som den digitala plattformen. Här är en beskrivning av Werner Vogel (CTO på Amazon):

”In the fine grained services approach that we use at Amazon, services do not only represent a software structure but also the organizational structure. The services have a strong ownership model, which combined with the small team size is intended to make it very easy to innovate. In some sense you can see these services as small startups within the walls of a bigger company.” (Vogel 2006)

Hantverkets produktivitet beror på hantverkarnas kompetens och arbetsvilja. Industrins produktivitet beror i stället på maskinerna och hur väl de är organiserade och underhålls. De digitala tjänsteföretagen är i stället beroende av aktiviteten på sina plattformar. Det gäller att hålla kunderna i arbete. Det är plattformarna med sina tjänster som kärnan i verksamheten och de ligger också till grund för hur verksamheten bäst organiseras.

Bo Dahlbom
Akt.Agency