Drönare slår stridsvagnar

Raj Shah & Christopher Kirchhoff (2024) Unit X. How the Pentagon and Silicon Valley are Transforming the Future of War

Som det mesta i samhället förändras krigen av den tekniska utvecklingen. Men försvarsmakter är stora, tröga organisationer. Kavalleriet försvann först i andra världskriget. Då hade stridsvagnarna och flygplanen varit på väg rätt länge. Nu hotas stridsvagnarna och flygplanen av billiga drönare. Drönare är, liksom cyberattacker, ett inslag i digitaliseringen av kriget. Ukraina använde förra året 1,2 miljoner egentillverkade drönare i kriget mot Ryssland. Den svenska försvarsmakten satsar fortfarande på stridsvagnar och SAAB vill bygga ett nytt stridsflygplan som ska stå färdigt om 25 år. Då lär det finnas gott om drönare och robotar – även i det svenska försvaret.

På försvarshögskolor och i försvarsmakter förs diskussioner om krigets utveckling. På 1990-talet talades det mycket i USA om RMA, Revolution in Military Affairs. Tanken var att med digital teknik, sensorer och robotar, förvandla kriget. RMA utvecklades till NCW, Network Centric Warfare, vilket på svenska blev NBF, Nätverksbaserat försvar. RMA och NBF var före sin tid. Pentagon ville digitalisera kriget innan digitaliseringen visat vad den kan åstadkomma. Sensorer, smarta mobiler, robotar, självkörande bilar, drönare och artificiell intelligens har på 2000-talet visat oss kraften i digitaliseringen.

Digitaliseringen av försvarsmakten åstadkoms bäst genom samarbete med de digitala företagen. De gamla vapenleverantörerna får maka på sig. De digitala företagen är bättre på att leverera digital teknik. Kina har sin ”Military-Civil Fusion”-strategi med en idé om att samma teknik kan användas såväl i krig som fred. I USA finns världens mest framgångsrika innovationshubb för digital teknik med mängder av startups. När USA bestämmer sig för att digitalisera sin försvarsmakt inrättar man en innovationsenhet i Silicon Valley. Man ger den namnet Unit X.

Bokstaven X används av entreprenörer i USA för innovation. X innebär att satsa på det okända. Peter Diamandis har sitt XPrize som utlyser tävlingar och belönar innovationer. Elon Musk vill gärna ha ett X med i namnet på sina företag. När USA:s försvarsdepartement år 2016 inrättade en innovationsavdelning för samarbete med Silicon Valley fick den namnet Unit X. Jag läser en utmärkt bok av Raj Shah och Christopher Kirchhoff om denna enhet, Unit X (2024), om hur den inrättades av Barack Obamas försvarsminister Ash Carter, hur Raj Shah blev dess förste chef och hur enheten utvecklades. Här intervjuas Chris Kirchhoff av Tyler Cowen.

Boken beskriver hur Pentagon och Silicon Valley med början år 2000 gled alltmer isär. Den teknik som utvecklades av företag som Apple, Google, Microsoft, Facebook och Amazon i början av 2000-talet fick inte någon militär användning. Ingen försvarsminister besökte under denna tid Silicon Valley. Pentagon bad istället sina gamla vapenleverantörer om hjälp med digitaliseringen. Misstroendet var ömsesidigt, i synnerhet efter Edward Snowdens avslöjanden som fick många av de anställda i Silicon Valley att reagera negativt på samarbete med staten och särskilt försvarsmakten.

Det är en spännande historia som Shah och Kirchhoff berättar om hur Unit X inrättades, hur chefer och medarbetare utsågs och hur kampen mot försvarsmaktens byråkrati utvecklade sig. Misstänksamheten var stor i Silicon Valley, men byråkratin i Pentagon var värre. Författarna är mycket öppenhjärtiga i sin kritik och boken är lättsamt skriven. Det första som hände var att enhetens årsbudget på 30 miljoner dollar inte beviljades och Shah och Kirchhoff måste flyga till Washington för att lösa upp knuten. Det var bara den första i en lång rad flygresor till huvudstaden. De amerikanska försvarsanslagen måste godkännas av kongressen och senatorer och kongressledamöter värnar sina hemstater. Alla pengar ska väl ändå inte gå till företag i Kalifornien? var en fråga författarna ofta möte.

Genom Unit X skulle USA följa Kinas exempel och överbrygga skillnaden mellan militär och fredlig teknik. Ash Carter hade insett att den teknik som utvecklades för konsumentmarknaden av de digitala jättarna i Silicon Valley var användbar även i det militära. Tanken var dock inte bara att köpa befintlig teknik utan också medverka till utveckling av nya tekniska lösningar, kanske bättre lämpade för militära ändamål. Man skulle inte investera i startups men däremot genom beställningar hjälpa de nystartade företagen genom dödens dal och göra dem mer attraktiva för riskkapitalister.

Tillsammans med enhetens styrelse under ordförande Eric Schmidt besökte man under första året USAs militära operationscentrum för mellanöstern utanför Doha i Qatar. USA tankar sina stridsflygplan i luften och planeringen måste göras så att tankningarna utförs så effektivt som möjligt. På operationscentret gjordes planeringen med hjälp av magneter på en whiteboard! Man använde samma teknik som i London under andra världskriget! Shah lovade på stående fot att fixa en app och 132 dagar senare kunde den levereras. Då hade en tioårig uppdatering av de tekniska lösningarna pågått i sju år och låg tre år efter tidsplan. Unit X var med rätta stolt över sin insats och trodde att nu skulle Pentagon utvidga budgeten och göra det möjligt för enheten att åta sig större uppgifter. Istället hände motsatsen. Projektledaren för uppdateringsprojektet drog igång en motattack och enheten hotades av nedläggning. Genom en insats av självaste John McCain blev de den här gången räddade.

Så fortsätter historien med spektakulära framgångar och ständiga konflikter med byråkratin i Pentagon och upprepade försök till nedläggning. Till motgångarna hör startupen Capella med miniatyrversioner av syntetisk aperturradar för satellitövervakning av Nordkoreas missilramper. Projektet mötte så stort motstånd i Pentagon att de tvingades avbryta medan Capella blev en framgång med andra kunder. Vid den här tiden dominerade Kina drönarmarknaden och även det amerikanska försvaret fann sig tvungna att använda kinesiska drönare. Unit X löste problemet genom att hacka drönarna så att de kunde installera sin egen programvara. Projektet Maven, ett samarbete mellan Amazon, Microsoft och Google för utveckling av algoritmer för datorseende, blev däremot en motgång när medarbetarna i Google demonstrerade och tvingade ledningen att lägga ned projektet.

Tidigt insåg Shah och Kirchhoff att många av satsningarna skulle komma att handla om drönare. Startupen Shield AI utvecklade på beställning från Unit X en liten spaningsdrönare, Nova, som år 2018 blev den första drönaren den amerikanska försvarsmakten använde. Startupen Saildrone utvecklade en liten segeldrönare för spaning till havs. Flottan tog först avstånd med motiveringen att drönaren var en leksak, men Shah och Kirchhoff tror att framtidens konflikter till sjöss kommer att involvera ubåtar, AI-styrda missiler och billiga drönare, under vatten och på ytan, som ersätter dagens dyra krigsfartyg.

Investeraren Peter Thiel får ett eget avsnitt i boken. Författarna berättar om hur Thiel tog initiativ till två stämningar, en för SpaceX riktad mot flygvapnet och en mot armén för det egna företaget Palantir. Med stämningarna bidrog Thiel till att Pentagon öppnade upp sitt sätt att göra upphandlingar och banade på så sätt väg för Silicon Valley. Ett företag som drog nytta av detta var Anduril, en spinoff från Palantir, med grundarna Palmer Luckey (känd som grundare av Oculus Rift) och Trae Stephens. Anduril utvecklade programvara för övervakning av gränsen mot Mexiko och senare drönare som Anvil och Ghost vilka idag används av den amerikanska militären och i Ukraina.

Shah och Kirchhoff blev inte kvar länge på Unit X. Kirchhoff lämnade redan i slutet av 2017 och Shah i början av 2018. Fyra kapitel ägnas avslutningsvis åt att beskriva deras öden efter enheten och samtidigt lyfta blicken för en diskussion om försvarets framtid. Kirchhoff engagerades av Eric Schmidt i den nationella kommissionen för artificiell intelligens, ett initiativ av kongressen för att möta det växande hotet från Kina. Shah startade en riskkapitalfond. Under tiden gick det illa för Unit X, eller DIU som enheten nu kallades. Styrelsen med Eric Schmidt entledigades och nedläggelse hotade. Donald Trump var nu president och verkade inte särskilt intresserad av innovation. Schmidts kommission levererade till slut en AI-strategi på 746 sidor, men viktigare var den roll de spelade i författandet av ”the CHIPS Act” som kongressen beslutade om och president Bidén signerade i augusti 2022. USA gjorde sig oberoende av Kina när det gäller utveckling och tillverkning av halvledare.

Shah blev framgångsrik med sin kommersiella investeringsfond, mycket på grund av Rysslands krig mot Ukraina som innebar en nytändning för digitaliseringen av den amerikanska försvarsmakten. För att möta hotet från Kina föreslår han i boken en rad reformer av den amerikanska försvarsmakten för att göra den bättre integrerad i det övriga samhället: allmän värnplikt, återöppnande av nedlagda militärbaser, satsningar på reservofficerare, bättre civila karriärvägar för militär personal och bättre immigrationsmöjligheter för ingenjörer. En del av detta har vi gjort i Sverige, annat återstår.

Ett kapitel handlar om kriget i Ukraina. När Ryssland invaderade den 24 februari 2022 kunde Pentagon (och CNN) med hjälp av Capellas satelliter följa invasionen. Trots att Unit X tvingades avbryta samarbetet hade företaget överlevt och hade numera både kommersiella och offentliga kunder i USA. Företagen i Silicon Valley engagerades snabbt i kriget på Ukrainas sida även om Pentagons byråkrati försvårade insatserna. Ukrainare som emigrerat till USA och blivit techchefer i Silicon Valley åkte hem och organiserade hjälpinsatser. Andurils drönare levererades till Ukraina, men snart tog den inhemska tillverkningen av drönare fart på allvar. Idag är Ukraina ledande i utveckling och tillverkning av drönare och dessa spelar en helt avgörande roll i kriget. Stridsvagnar, luftvärn och kanoner spelar fortfarande en viktig roll, men man måste inse, säger författarna, att kommersiell, digital teknik, drönare, artificiell intelligens, cyberkrig och störsändning, håller på att förändra kriget.

Sista kapitlet handlar om hur digitaliseringen gör att kriget går från stål till kisel. Det inleds med en kritik av byråkratin i Pentagon och konstaterandet att USA inte hänger med Kina i digitaliseringen av försvaret. Sedan gläds Shah och Kirchhoff åt att DIU äntligen fått en chef som hämtats från Apple och en rejäl budget. De berättar om ett besök i Ukraina där de får se drönare i skarp användning. När den industriella revolutionen kom till kriget ersattes hästarna av stridsvagnar och flygplan. Den digitala revolutionen innebär att stridsvagnar, hangarfartyg och flygplan först kompletteras med och sedan ersätts av drönare, robotar och artificiell intelligens.

Bo Dahlbom