Teknikhistoria och teknikframtid

George Basalla (1988) The Evolution of Technology

Ibland får böcker stå länge i min bokhylla innan jag läser dem. När jag äntligen tar mig an George Basalla The Evolution of Technology (1988) kan jag inte lägga den ifrån mig. Den kanske inte är så spännande, men i gengäld är den informationstät, förnuftig och fylld av goda exempel. För några år sedan läste jag Kevin Kellys bok om teknikens utveckling och den är väldigt annorlunda, djärv och personlig.

Basalla är teknikhistoriker och har lärt mycket av historien. Han jämför teknikutvecklingen med den biologiska utvecklingen, som den beskrivs av Darwin, och finner stora likheter. Övertygande visar han att teknikutvecklingen är kumulativ, dvs., bygger vidare på tidigare teknik. De allra första verktygen föregicks av naturföremål som började användas som verktyg och sedan följde den ena tekniken på den andra. Taggtråd inspirerades av taggiga häckar, Edisons elektriska system modellerades på tidigare gassystem för belysning. Vi lyfter gärna enskilda genier och deras banbrytande uppfinningar, men vid närmare studium visar det sig alltid finnas föregångare. Det som verkade så originellt hade i själva verket stora inslag av kopiering.

Teknikutvecklingen är kontinuerlig, säger Basalla, men den samhällsutveckling som teknikutvecklingen driver fram kan mycket väl vara revolutionär. Den industriella revolutionen var verkligen en revolution som i grunden förändrade människors liv och samhällets välstånd, men den teknik den byggde på, ångmaskinen och textilindustrins alla maskiner, utvecklades under lång tid, och hade föregångare redan på antiken.

Teknikutveckling innebär innovation och Basalla ägnar två kapitel åt att diskutera var nyheterna kommer ifrån och hur de sprids. I traditionella, icke-västerländska samhällen sker teknikutvecklingen långsamt. Små variationer ger med tiden upphov till innovationer. Moderna västerländska samhällen är annorlunda. Med början under renässansen blir de alltmer sekulära, betonar människans makt över naturen och utvecklar en mycket kraftfull idé om framsteget. Utvecklingen går snabbare och nyheter och nyfikenhet på det nya premieras. Galilei, Kepler och Bacon skrev på 1600-talet böcker om den nya vetenskapen, den nya astronomin och den nya logiken.

Ekonomiska motiv driver teknikutvecklingen, men utvecklingen är också beroende av den kunskap som finns tillgänglig. Annars skulle vi för länge sedan ha lärt oss bota cancer. Jordbruket i USA hade på 1800-talet brist på arbetskraft vilket ledde till en intensiv utveckling av jordbruksteknik. Basalla skriver om amerikanska skördemaskiner och jämför med England, där det fanns gott om arbetskraft i jordbruket och därför ont om innovationer. Han frågar sig om patent-systemet mer hämmar än bidrar till innovationstakten och han konstaterar att de avgörande innovationerna sällan kommer från de stora företagens forskningslaboratorier.

Darwins teori förklarar arternas utveckling som resultatet av variation och selektion. Basalla blir särskilt intressant när han diskuterar hur vi väljer teknik. Många tror att innovationer är behovsmotiverade, men säger Basalla, ofta är det tvärtom. Först görs uppfinningen, sedan växer behovet. Ibland kan en teknik finnas länge innan den sprider sig och börjar användas i stor skala. Lastbilarna fick en trög start, men i och med första världskriget och militärens intresse tog utvecklingen fart. När romarriket gick under fanns det vattenkvarnar på några få ställen i Italien och Frankrike, men under medeltiden byggdes det vattenkvarnar över hela Europa. Det var klostren som byggde vattenkvarnar och drev innovationer på många områden. Efter andra världskriget var det i stället krigsmakter, i USA och Sovjetunionen, som tog initiativ till och finansierade innovationer: atombomber, flygteknik, rymdteknik, datorer, Internet.

När det finns uppenbara alternativ kan man undra över vad det är som avgör vilken teknik som utvecklas. År 1900 fanns tre jämförbara biltyper i USA: elbilar, ångbilar och bensinbilar. Fem år senare dominerade bensinbilen helt. Berodde det bara på att superentreprenören Henry Ford valde bensinbilen? Det verkar faktiskt så. Visserligen visade sig bensinbilen vara mer energieffektiv än ångbilen, men det spelade ingen roll i urvalsprocessen. Dieselbilar är förresten mer energieffektiva än bensinbilar, ändå valde Ford bensin. Nu är elbilarna på väg tillbaka. Beror det bara på superentreprenören Elon Musk?

Vi måste lära av historien, det är sant, men vi måste lära även av framtiden. Det gäller särskilt om vi lever i ett samhälle med snabb teknikutveckling. Ju snabbare utvecklingen är desto nödvändigare att vi ser den och tar hänsyn till den i samhällsplanering och i planeringen av våra egna liv. Hur kan världen tänkas se ut om 25 år? Vilken vardagsteknik kommer vi att använda? Hur kommer arbetslivet att se ut? Hur kommer digitaliseringen att utvecklas? Fylls vardagen av talande robotar med artificiell intelligens? Lever vi helt i metaversum? Kommer någon annan teknik att få den samhällsroll som digitaltekniken och AI har idag?

Den digitala tekniken har utvecklats med en hastighet som överraskat oss. Även om vi inte går till överdrift som Ray Kurzweil, måste vi inse att utvecklingen av vetenskap och teknik går allt snabbare. Det blir allt svårare att föreställa sig framtiden. Teknikhistoria kan lära oss mycket, men risken är stor att ältandet av historien gör att vi underskattar framtiden och dess teknikutveckling. George Basallas bok är mycket läsvärd, men den riskerar att förstärka en konservativ uppfattning om samhället som bara är alltför vanlig idag.

Samtidigt som USA leder AI-utvecklingen hotar Donald Trump den ekonomiska utvecklingen i landet genom att företräda idéer från 1960-talet om USA som en isolerad industrination byggd på olja. Trump tar avstånd från globaliseringen och verkar inte tro att ”data är den nya oljan”. Tyvärr har Europa inte så mycket att skryta över. Här har Rysslands invasion av Ukraina inneburit att vi vill återskapa det samhälle som fanns före globaliseringen. Gamla idéer om självförsörjning och ett starkt försvar upptar nu vårt intresse. Skräcken för ryssen är tillbaka och annars förnuftiga människor talar om krig som vore det en förnuftig verksamhet. Europa håller på att göra om misstaget från första världskriget.

Riksbanken vill att vi ska börja handla med kontanter som vi gjorde förr, och de politiska partierna blir också alltmer reaktionära. Samtidigt pågår teknikutvecklingen och förändrar samhället. Ingen kan väl på allvar tro att kontanterna finns kvar om 100 år? Skillnaden mellan kontanter och moderna betalningslösningar är framför allt att kontanterna är anonyma. Moderna betalningar kräver i stället att du legitimerar dig. Det är inget djärvt antagande om framtiden att tro att legitimering kommer att bli allt viktigare, anonymiteten alltmera ifrågasatt. Kryptovalutorna motsäger inte detta. Borde det inte därför vara vettigare att satsa på säkra legitimeringslösningar, sådana som kan motstå illasinnade cyberattacker, än att komma dragande med kontanter?

Bo Dahlbom