En enkel lägesbild av AI
Donald Trump satsar stort på artificiell intelligens. Förra tisdagen (2025-01-21) lanserades i Vita Huset Stargate, ett datacenter för AI, huvudsakligen finansierat av Softbank. Projektet ska investera 500 miljarder dollar på 4 år och är ett samarbete mellan flera parter men den huvudsakliga mottagaren verkar vara OpenAI som behöver stöd för att överleva och utvecklas. Omedelbart utbröt ett gräl på X mellan Elon Musk och Sam Altman. Det verkar som om Musk kände sig förbigången.
Medan Musk och Altman bråkade släppte den kinesiska startupen DeepSeek som öppen programvara en konkurrent till OpenAI:s senaste version av ChatGPT. Det tog några dagar för marknaden att reagera, men idag föll Nvidias aktie med 17% på Nasdaq, det största tappet på en dag i börsens historia. DeepSeek-R1 sägs av företaget vara lika bra som OpenAI:s senaste system, men många gånger billigare och kräva en bråkdel av de Nvidia-processorer som de amerikanska AI-systemen använder. Om DeepSeek-R1 verkligen håller vad den lovar behövs kanske inte Stargate!
Många menar att en avgörande händelse i AI-utvecklingen var när Geoffrey Hinton med två doktorander (Alex Krizhevsky och Ilya Sutskever) år 2012 med systemet AlexNet för bildigenkänning vann tävlingen ImageNet. Åren därefter utvecklades tekniken för maskininlärning snabbt, bland annat av företaget DeepMind i England. DeepMind köptes av Google år 2014 och tillämpade först tekniken för mönsterigenkänning på spel av olika slag, datorspel, schack och go. DeepMind använde också tekniken i medicinska tillämpningar och i vetenskaplig forskning, särskilt för identifikation av proteinstrukturer, vilket resulterade i nobelpris 2024 i kemi till grundaren Demis Hassabis och John Jumper.
I mars 2016 vann DeepMinds programvara AlphaGo över Lee Sedol och intresset för AI spred sig till politiker och allmänhet. Putin talade om betydelsen av AI och Kina inledde en målmedveten satsning på AI-utveckling. Sedan dess har utvecklingen bara accelererat, de medicinska tillämpningarna fått ökad spridning och teknikprofeter som Kevin Kelly börjat tala om att intelligens blir som elektricitet, en ingrediens i alla system och verktyg. System för energi, kommunikation, transporter, vatten- och avfall blir intelligenta med AI. Samtidigt har också riskerna med AI diskuterats och motståndet mot AI vuxit. Man har ifrågasatt användningen av AI i sociala medier, i bedrägligt syfte, i autonoma vapensystem och också varnat för riskerna med en AI som vill förgöra mänskligheten.
När ChatGPT släpptes av OpenAI den 30 november 2022 var det inte en färdig produkt. Google hade under flera år arbetat med stora språkmodeller och utvecklat ”generativa, förtränade transformatorer” men tyckte inte att tekniken var mogen för lansering. OpenAI överraskade med 100 miljoner användare på 2 månader. Succén ledde till en frenetisk utveckling av stora språkmodeller, både av de digitala jättarna och av en mängd startups, i USA och Kina, men också i Europa. Många av dessa AI-system är inte gjorda för bestämda arbetsuppgifter utan är snarare exempel på vad som är tekniskt möjligt. Om man driver ett företag med krav på effektiv produktion och administration finns det anledning att hålla sig borta från dessa AI-system. Microsoft arbetar med att integrera tekniken i sina system och klokt är att vänta tills det arbetet kommit längre. Samtidigt är det viktigt att företag förstår vad som är på gång, men det behöver inte ta särskilt lång tid, och behöver inte engagera särskilt många medarbetare på arbetstid.
AI används i dag i många olika sammanhang. En viktig användning innebär att AI integreras i digital vardagsteknik, i mail, kalendrar, digitala möten, assistenter, sociala medier, och så vidare. Man använder AI utan att behöva tänka på det, ungefär som man idag inte vet hur Google bär sig åt för att hitta på webben. Till en början kanske komplexiteten ökar, men så småningom blir vardagstekniken bättre, intelligentare, med AI. Man kommer att hantera mailen mer effektivt, både när man läser, svarar och sparar. Möten kommer att administreras mer effektivt, språkbarriärer upplösas, möten summeras och protokoll skrivas automatiskt.
Integrationen av AI i annan digital teknik underlättar arbetet för alla som arbetar med information. I sjukvården blir journalhantering och diagnosticering mer eller mindre automatisk. Programmerare får effektiv hjälp med att skriva kod och ingenjörer med att utföra beräkningar. I juridiken tar AI över allt rutinarbete. I myndighetsutövning som innebär regelbaserad tillståndsgivning får AI en växande roll. Naturligtvis kommer införandet av AI att innebära merarbete när individer lär sig använda nya verktyg och organisationer förändras, men så snart tekniken blir lite mera mogen kommer förändringarna att kunna genomföras jämförelsevis enkelt.
ChatGPT är en chat vilket innebär att man kan ställa frågor till den, samtala med den, en sorts sökmotor helt enkelt, som genom maskininlärning gör all den information den tränats på tillgänglig på ett mer användbart sätt. Om den tränats på företagets data kan den göra strukturkapitalet tillgängligt för återanvändning. Om den tränats på webben har den tillgång till samma information som Google. Man kan be ChatGPT sammanfatta världsläget, en bok, eller ge turistråd inför en resa till Paris. Om det i dina arbetsuppgifter ingår att du ska skriva rapporter kan du få stor hjälp av en sådan chat att göra ett första utkast, finslipa språket, att bli inspirerad, att kolla fakta.
ChatGPT har ställt till värre rabalder i skolvärlden än kalkylatorerna gjorde på 1970-talet. Hemuppgifter och uppsatsskrivning görs bättre av ChatGPT än av eleverna och skolor söker därför nygamla sätt att examinera samtidigt som de jagar AI-fuskare. Med tiden kommer naturligtvis AI att bli en integrerad del av undervisningen och en av skolans uppgifter blir att lära eleverna använda de nya verktygen. I Nigeria säger sig Världsbanken ha visat hur eleverna med AI som lärare på en månad inhämtat kunskaper som brukar ta två år. Inte undra på att entusiasmen är stor.
ChatGPT är generativ, dvs den tar det som den tränats på, kanske stora delar av webben, och använder det för att generera en egen, sannolik, version. Använd som sökmotor blir formatet mer lättuggat. Istället för länkar till webbsidor som uppmanar till besök och komplikation får man något som kan användas direkt. Nackdelarna är att man får ett gränssnitt till informationen man söker, ett gränssnitt man saknar kontroll över och inte alltid kan lita på.
Alla som arbetar med ord kan använda sig av generativ AI. Men detsamma gäller om man arbetar med bild eller video. På webben finns mängder av bilder och en tillämpning av den generativa tekniken innebär helt enkelt att generera bilder enligt samma princip som när man genererar ord. I analogi med hur man kan ställa frågor till chatten kan man be den göra en bild eller varför inte en video. Alla som arbetar med bilder kan använda sig av den här tekniken, men oron är naturligtvis stor bland professionella illustratörer att förlora jobben när den här tekniken börjar användas mer allmänt. Skådespelare och musiker oroar sig för att förlora arbetsuppgifter när tekniken används till att göra nya versioner av gamla succéer. Det gäller att bevaka sina intellektuella rättigheter.
ChatGPT innebar ett stort intresse för digitala assistenter och teknikutvecklingen har på bara två år gjort dessa assistenter mycket intelligentare. De klarar sig allt bättre på de olika tester av intelligens och kompetens som är så populära i USA. De demonstrerar utmärkta kunskaper i medicin och juridik, till exempel, bättre än de flesta mänskliga yrkesutövare. Warp News lät ChatGPT-4 avlägga högskoleprovet (de 2 delar som inte innehåller bilder) och rapporterar resultatet 1,8-1,9, ett mycket bra resultat. Man kan fundera över vad detta får för konsekvenser.
En digital assistent får frågor och ger svar, men steget är inte långt till att assistenten kan utföra mer komplexa arbetsuppgifter, att den förvandlas till agent. När man väl börjat integrera AI i digital vardagsteknik är steget inte långt till automatisering av tekniken och man får en mer självständig assistent som inte behöver instrueras hela tiden. Inför 2025 satsar alla de digitala jättarna på intelligenta agenter och drömmen är naturligtvis att skapa något som likt gamla tiders tjänstefolk sköter sysslor i bakgrunden och underlättar såväl arbete som vardag. De agenter vi hittills har sett har dock inte haft denna avancerade självständighet. OpenAI släppte den 23 januari för den amerikanska marknaden sin första agent, ”Operator” som på uppmaning kan använda webben till att boka resor, fylla i blanketter, och beställa varor.
ChatGPT och alla dess konkurrenter (Google Gemini, Microsoft Copilot, Anthropic Claude, xAI Grok, Meta Llama, m. fl.) är i första hand digitala assistenter. De blir med tiden alltmer integrerade i annan digital teknik och blir som agenter alltmer självständiga. Samtidigt utvecklas tekniken för maskininlärning och mönsterigenkänning på mängder av specialområden: medicin, juridik, ekonomi, transporter, energi, forskning, etc. En tidig användning som visat sig svårare än man först trodde avser styrningen av bilar. Medan företag som Google Waymo, Tesla och Amazon Zoost sliter med att göra bilarna alltmer självstyrande utvecklas styrningen av allehanda robotar, inte minst drönare för transporter och krigföring. Alla de digitala jättarna satsar på robotar och utrustar dem naturligtvis med AI. Även om man inte tar Elon Musks prognos om 10 miljarder människoliknande robotar år 2040 på allvar kan man inte säga annat än att framtiden verkar fantastisk.
Bo Dahlbom