AI är en revolution

AI-utvecklingen pågår med ett ofattbart tempo och tvingar oss att bygga om våra samhällen i grunden. Hur ska offentlig sektor se ut i ett AI-samhälle? Hur ska vi organisera hälsovård, utbildning och myndigheter? Kommer människor att bli arbetslösa, vem ska stå för deras försörjning och vad ska de göra? Kommer kapitalets makt att växa och skillnaderna mellan rika och fattiga att öka? Kommer vi att klara alla utmaningar och hur förbereder vi oss bäst för den stora omställning som AI tvingar fram? Men å andra sidan, om vi kunde klara av den industriella revolutionen borde vi väl kunna klara av även AI-revolutionen?

Tekniken är en utvecklingsuppgift. Först utvecklar vi tekniken, sedan utvecklar den oss. När tekniken utvecklas snabbt måste människor ställa om. Ju snabbare tekniken utvecklas desto större blir utmaningarna. Människor lever tillsammans i samhällen som vi byggt med teknik. När tekniken utvecklas måste vi förändra samhället, men det är inte byggt för förändring. De institutioner vi byggt, inte minst staten själv, är byggda för att förvalta samhället. I demokratiska samhällen har vi komplexa institutioner för förvaltning av sådant som hälsa, utbildning, familjeliv, transporter och näringsliv. En teknik i snabb utveckling blir väldigt svårhanterlig i sådana samhällen. Den tekniska utvecklingen utmanar oss och våra institutioner.

Industrisamhället, 1900-talets samhälle, byggdes med maskiner. För statsapparaten var tryckpressen och teletekniken särskilt viktiga, påpekar Dean Ball i en intervju med Ezra Klein. Samhället med AI kommer att bli ett mycket annorlunda samhälle. Lagar behöver skrivas om, institutioner förändras. Klein och Ball diskuterar den konflikt som Anthropic hamnat i med Pentagon som ett resultat av att Dario Amodei vägrat tillåta Pentagon att använda Anthropics AI till eventuell massövervakning av amerikaner och utveckling av autonoma vapen. Kleins poddar är lite pratiga, som poddar ofta är, men gästerna och Klein själv är ofta intressanta.

Spekulationerna är många om hur arbetsmarknaden kommer att påverkas av AI. Många tror att nybörjarjobben försvinner eftersom de görs snabbare och billigare av AI. Detta säger till exempel Jack Clark, policychef på Anthropic, när han intervjuas av Ezra Klein. Man klarar sig bra med erfarna programmerare, jurister, ekonomer, etc., som använder AI istället för att ge uppgifter till mer juniora medarbetare. Man undrar hur det ska gå med rekryteringen till erfarna medarbetare om inga juniorer anställs. Samtidigt förundras man över att ett AI-företag som Anthropic säger sig göra sin mesta programmering med det egna verktyget Claude Code samtidigt som man har fler programmerare anställda än någonsin. Hur hänger detta ihop?

Jevons paradox beskriver det fenomen, som observerades av ekonomen William Stanley Jevons 1865, att när ångmaskinerna blev mer effektiva så ökade användningen av kol. Den tekniska utvecklingen effektiviserade produktionen men ökade samtidigt våra behov av det som producerades. På samma sätt kan vi räkna med att AI kommer att öka våra behov, kanske ge oss nya, något som gör det mycket svårt att förutsäga hur den framtida arbetsmarknaden kommer att se ut. En sak kan vi dock vara säkra på och det är att arbetsmarknaden och arbetsuppgifter kommer att förändras.

AI är duktig på att producera texter. Det går blixtsnabbt. Men vem ska läsa alla dessa texter? Jurister klagar över att avtalen blir långa när man tar hjälp av AI för att skriva dem. Kanske AI kan läsa avtalen, men när man engagerar en erfaren advokat för att lösa en tvist, räknar man med att hon själv läser avtalen. Risken finns att juristerna blir fler, inte färre, när advokatbyråerna använder AI. Situationen påminner en smula om hur digitaliseringen, som lovade oss det papperslösa kontoret, med effektiva laserskrivare och kopiatorer istället – åtminstone tillfälligt – ökade mängden papper på kontoret.

Alla som använder webben i sitt arbete kommer att påverkas genom att AI kommer att utföra många av deras tidigare arbetsuppgifter. Det gäller till exempel de som konstruerar webbsidor. AI kan redan göra hyggliga webbsidor och webbyråerna måste därför ändra affärsidé, sänka priset, och göra sig av med många av sina webbdesigners. Somliga i dagens arbetsliv kommer att förlora jobben och de som är kvar måste lära sig använda AI. De som idag går utbildningar måste lära sig AI för att få ett jobb när de kommer ut, om jobbet innebär användning av webben.

Vi är apor med teknik och tekniken fyller våra liv. Nu har vi med AI fått ett nytt verktyg som alla måste lära sig. För nya generationer är detta enkelt om vi inte gör det till ett problem. Barn och ungdomar är nyfikna på ny teknik och blir snabbt ivriga användare av tekniken. De lär sig behärska den om inte äldre generationer aktivt försöker hindra dem. När mobiltelefonerna utvecklas är ungdomarna tidigt på bollen och med sociala medier utvecklar de snabbt sin kompetens. De sociala medierna förbereder dem för AI-utvecklingen och underlättar deras användning av det nya kunskapsverktyget. Synd bara att vuxensamhället och skolan gör sitt bästa för att störa deras utveckling och vana vid den nya tekniken.

Kunskapsarbetare som forskare, journalister, byråkrater, politiker, lärare, läkare, advokater och ekonomer använder webben och med AI har de fått ett verktyg som kommer att ersätta dem eller förändra deras arbete. Ju bättre de är på att använda AI desto bättre rustade är de för framtidens arbetsliv. Om man ska jämföra AI med en äldre teknik ligger tryckpressen nära till hands. Med tryckpressen kunde texter mångfaldigas och förändra arbetslivet. När människor lärde sig läsa och skriva blev de kunskapsarbetare. Arbetet bestod alltid av läsning och ofta av skrivande. AI kommer att innebära förändringar i kunskapsarbetet som påminner om de förändringar genom vilka det arbetet först uppstod.

Det är svårt att föreställa sig det framtida arbetsliv där AI utför alla de arbetsuppgifter som idag utförs av människor. Klein och Clark diskuterar det samhället och Clark tror att det kommer att kännetecknas av en mycket snabb produktivitetsutveckling. Kanske BNP kommer att växa med 20 procent om året. Men om den tillväxten mest gynnar entreprenörer och investerare i den nya tekniken innebär inte detta att ojämlikheten kommer att öka som aldrig förr? Hur kommer demokratin att kunna överleva i den sortens samhälle? Hur kommer samhället att överleva? Det är klart när tekniken blivit gammal och van kommer den att bli allmänt tillgänglig och inte något man tjänar särskilt mycket pengar på, men vad händer innan det sker?

Om du är en kunskapsarbetare mitt i livet är det rimligt att du undrar hur din framtid ser ut. En sak är säker: du måste lära dig AI. Om du vill delta i samhället måste du följa med i dess teknikutveckling, intressera dig för AI-utvecklingen. Om du arbetar med människor, som lärare, ledare, poddare, psykolog eller rådgivare, behöver du kanske inte bli specialist på att använda AI. Men det är klart att dina elever, medarbetare, intervjuoffer eller klienter kommer alla att använda AI och du måste vara tillräckligt bekant med tekniken för att kunna vägleda, samtala med, hjälpa dem och ge dem råd.

Bo Dahlbom