IT i skolan

Sedan 1980-talets början har Sverige i olika projekt satsat på att införa IT i skolan. Motivering och inriktning av projekten har varierat, men utgången av projekten har varit densamma – inget vidare. Det har inte varit lätt att få skolan att börja använda IT och än mindre att förändra sitt arbetssätt genom användningen av IT. Compis-datorn på 1980-talet, KK-stiftelsens fyrtornsprojekt på 1990-talet, IT i skolan (ITiS) under 2000-talets allra första år, är de tre riktigt stora satsningarna och av dem var ITiS mest framgångsrik, vilket beror såväl på att den kom sist som att den hade en tydligare inriktning på användningen av IT och vände sig direkt till lärarna. Om man vill att skolan skall använda IT måste man naturligtvis övertyga lärarna.

Sedan ITiS har det inte kommit någon liknande stor satsning på IT i skolan, mycket beroende på att KK-stiftelsen valt att inte ta några nya djärva initiativ och i dess frånvaro varken regering, departement eller skolmyndigheter visat något intresse för IT i skolan. I frånvaron av centralt administrerade initiativ har i stället kommunernas utbildningsförvaltningar själva börjat ta en mer aktiv roll när det gäller IT i skolan. Delvis har detta intresse sin grund i konkurrensen från friskolorna vilka många marknadsfört sig till blivande elever med löfte om en laptop för skolarbetet. Nu inspireras också utbildningsförvaltningarna mer och mer av amerikanska föregångare på temat 1-1, dvs en bärbar dator till varje lärare och en till varje elev.

Man kan motivera en laptop till varje lärare, en laptop till varje elev, på flera olika sätt, men den grundläggande motiveringen måste väl ändå vara att den bärbara datorn i kombination med Internet på senare år kommit att ersätta boken, den tryckta rapporten, handboken, som det viktigaste kunskapsverktyget i arbetslivet. Det betyder också att den bärbara datorn med Internetuppkoppling håller på att bli det dominerande arbetsverktyget i de mer kunskapsintensiva delarna av 2000-talets arbetsliv, samtidigt som de delarna växer i betydelse. Laptopen är nu också mogen som teknik, dvs den är robust och billig, enkel att använda och finns överallt. Det behövs ingen IT-avdelning för att införa och använda bärbara datorer i skolarbetet. Det behövs ingen IT-avdelning för att komma åt Internet.

Redan i början av 1970-talet kunde den amerikanske sociologen Daniel Bell beskriva det postindustriella samhället som dominerat av kunskaps- och servicenäringar. Om industriarbetet använde sig av maskiner så är informationsteknik det postindustriella arbetets teknik. Och informationsteknik det är idag (och i morgon) Internet, bärbara datorer och mobiltelefoner i olika kombinationer. Arbetslivet blir alltmera rörligt och består alltmer i möten, kommunikation, interaktion och informationsbehandling.

Det betyder inte att handelsanställda, kommunalarbetare, bilmekaniker eller brevbärare, kommer att använda bärbara datorer särskilt mycket i sitt dagliga arbete, men i gengäld kommer de att använda dem för att delta i samhällslivet och som ett allt viktigare verktyg i livet. Det är följaktligen hög tid att även skolan tar steget in i 2000-talet. En skola som har som viktig uppgift att förbereda eleverna för livet, samhällslivet och arbetslivet kan inte längre klara sig utan det viktigaste verktyget i 2000¬-talets liv, samhällsliv och arbetsliv.

När skolorna köper (hyr) bärbara datorer med Internetuppkoppling till lärare och elever får de vår tids kunskapsverktyg som viktigaste arbetsredskap. Att öva eleverna i användningen av dessa verktyg blir en uppgift, men detta löser sig i praktiken själv, även om här förvisso finns en del att göra. Dagens vuxna är i allmänhet sorgligt okunniga om funktionaliteten hos de arbetsredskap de dagligen nyttjar. De har lärt sig några tämligen primitiva handgrepp och nöjt sig med det. Men utöver introduktion till och övning i användningen av dagens och morgondagens arbetsverktyg, är det naturligtvis mycket mer man kan göra med en bärbar dator när den väl finns allmänt spridd i skolan. Låt mig få ge några exempel:

1. IT som arbetsverktyg, samma roll i skolan som i arbetslivet. Detta är den grundläggande användningen av den bärbara datorn för ordbehandling, presentationer, Internet-sökning, epost. I skolan spelar naturligtvis webben med sitt fantastiska informationsutbud en viktig roll som kunskapskälla och mötesplats, och tar helt enkelt över en stor del av den roll som böcker, penna, papper och skrivtavlor spelade på 1900-talet.

2. IT som medieverktyg, med inriktning på ett arbetsliv där media, kommunikation, presentation, spelar en allt större roll. Den bärbara datorn är också (alldeles särskilt om den är en Apple) ett verktyg för arbete med bild, ljud, filmer, vilka kommer att spela en allt viktigare roll i 2000-talets av media dominerade samhälle.

3. IT som verksamhetsstöd, skolans administrativa stödsystem, ärendehanteringssystem, såväl för lärare som för elever och föräldrar. IT blir ett alltmera oundgängligt redskap i projektplanering, schemaläggning, lärarens uppgifter om, och interaktion med, elever och föräldrar, med samarbetspartners i samhälle och näringsliv. I en skola som blir alltmera integrerad med det omgivande samhället kommer behovet av nätverkande, kontakter och interaktion bara att öka, på samma sätt som detta redan skett i arbetslivet utanför skolan. Eleven behöver också ett ärendehanteringssystem för att samla och arkivera sin utbildningsgång, sin portfölj, sina kontakter.

4. IT som pedagogiskt hjälpmedel, de nya, innovativa, interaktiva läromedlen, som utnyttjar IT som intelligent verktyg för kalkylering, design och simulering. Även om man betonar vardagsanvändningen av IT och dess betydelse i skolan, skall man naturligtvis inte säga nej till den mer avancerade användning av IT som återfinns i forskning och ingenjörsarbete, där interaktiv design och simulering har inneburit något av en revolution. Detta är ju en användning som kan bli nog så lustfylld när den utformas som dataspel, och då kan knytas närmare elevernas vardagsintressen. Men även här tror jag man gör klokast i att inte satsa på särskilda för skolan anpassade läromedel. Använd det som redan finns i arbetsliv och underhållningsindustri, eller som kan utvecklas av elever och lärare tillsammans.

Bo Dahlbom
Sustainable Innovation
dahlbom@sust.se