Good to Great
Gösta-katalogen 2008
När jag träffade en kommun i Dalarna förra veckan, på ett möte med ledande politiker och tjänstemän, delade man ut Jim Collins bästsäljare Good to Great. Snart kan man räkna med att alla chefer i det här landet åtminstone har bläddrat i boken. Collins beskriver hur vanliga företag blir bäst och han gör det med amerikansk grundlighet, med utgångspunkt i en omfattande vetenskaplig studie av företag som lyckats och företag som inte varit lika framgångsrika.
Collins bok har blivit en succé för att den är så välskriven, så lätt och rolig att läsa. Huvudbudskapet känner vi igen. Amerikansk managementlitteratur, alltsedan Taylor i början av 1900-talet, predikar rationalisering i en eller annan form.
Rationalisering innebär att reflektera över det man gör, fråga sig varför man gör det, och varför man gör det just så här. När man funnit svar på sina frågor gäller det att agera, att förändras, att envist hålla fast vid vunna insikter och inte falla tillbaka i gamla vanor.
Collins vill att vi skall fråga oss vad vi kan bli bäst på, och sedan inrikta oss på att göra just detta och ingenting annat. Som en igelkott. Det är ett gott råd, till företag såväl som till individer. Men som alla goda råd är det lättare sagt än gjort.
När jag var student hade jag en lärare – detta var i USA – som sa att det enda riktigt viktiga man behövde lära sig i livet är vad man är bäst på. Jag höll inte med, och eftersom detta var i USA så sa jag det. Jag tyckte att det viktigaste var att man kom på vad man gillade att göra, och så ägnade sitt liv åt det. Livet gick inte ut på att bli bäst, utan på att må bäst. Han svarade: Om man försöker göra sådant man inte är bra på, kommer man att misslyckas. Man måste lyckas för att må bra.
Det finns människor som väljer att göra det de gillar, och sedan ångrar detta, och det finns människor som satsar på framgång och ångrar det. Vad du än väljer att göra i livet, så handlar det mer om människorna du möter än om arbetsuppgifterna. De flesta jobb har blivit rätt lika: email, möten, missade samtal, dokument som måste bli klara, en ppt-presentation på måndag.
I elitidrott handlar det om att välja den gren där man kan bli bäst. Sen gäller det att utveckla sin talang, att slipa bort skavanker, att träna det som mest behöver tränas. Collins lär företag att arbeta som elitidrottare med sin utveckling – med vdn som tränare i bakgrunden. Tänk om alla människor såg på sina liv som elitidrottare. Tänk om skolan såg på sin verksamhet på detta sätt?
Men utbildning har blivit detsamma som massutbildning. Du måste själv ta hand om din utveckling. Du måste själv fundera över vad du är bäst på, vad du borde undvika, vad du borde träna. För att utvecklas måste du ta egna initiativ. Det är därför Gösta är så bra. Inte bara för alla företag som får träffa våra fantastiska studenter, utan också för allt det studenterna som jobbar med Gösta lär sig.
Bo Dahlbom