Sjukvård online

Moderna läkare, no 5, november 2008

Livet blir allt mera online. Vi tittar på teve på nätet, kunskapen googlar vi. Vi har överallt tillgång till all världens media, vi kan studera på nätet, arbeta var som helst, när som helst. Vi umgås på nätet i elektroniska gemenskaper, chattar med vänner och föräldrar, handlar och deklarerar på nätet. Med video blir nätet snart ännu mer av mötesplats, arbetsplats, umgängesplats.

Men sjukvården har kvar sina besökstider, kölappar, väntrum och läkarbesök som om ingenting hänt. När hinner sjukvården ikapp resten av samhället? Hur ser sjukvården online ut? Hur förändras läkarens roll och arbetsuppgifter?

SKF säljer kullager, men SKF säljer också säker drift. Med sensorteknik övervakar de sina kullager, ser till att de inte blir överhettade, får den smörjning de behöver, och byter ut dem i god tid innan de går sönder och orsakar dyrbara maskinstopp.

När får vi en sjukvård som bytt fokus från reparationer till säker drift? Det handlar om teknisk utveckling och ekonomi, och om vilka faktorer som ingår i den ekonomiska kalkylen. Men framför allt handlar det om läkarkårens syn på sin egen roll och förmåga till förändring.

På framtidens japanska toalett sätter du dig på morgonen och får en analys av feces och urin, följd av tips om lämplig frukost och i värsta fall en uppmaning att återvända till sängen. Den tekniska utvecklingen gör det alltmera ekonomiskt rimligt att utrusta våra kroppar med den sensorteknik vi redan har i bilen – check control OK.

Med sensorer och trådlös kommunikation kan våra kroppar övervakas av en sjukvård som visserligen inte kan lova säker drift, men som kan inriktas på förebyggande åtgärder och snabba insatser. Så länge vi är vid medvetande kan vi också själva spela en aktiv roll i vår egen, och våra närmastes, hälsovård.

Människor har biologiska sensorsystem och förmåga att reagera på och kommunicera deras resultat. Med en vanlig mobiltelefon kan vi upprätta en kontakt mellan människa och hälsocentral som förvandlar vården från ångestfyllda utryckningar till online dimension i vardagen.

Användningen av Internet har inneburit en kompetenshöjning, som blir tydlig när man jämför äldre användare med yngre. Kompetenta användare kan genom självbetjäning på nätet ta del av ett växande utbud av tjänster på livets alla områden. Initiativ och ansvar flyttar till oss tjänstekonsumenter. Vi blir myndiga medborgare med ansvar för vår ekonomi, vårt boende, vårt resande, vår kunskap – och vår hälsa.

Användningen av nätet innebär en allmän kunskapshöjning till och med överlägsen den som teve inneburit. Nätet är ett fantastiskt kunskapsverktyg. Har du bara grundkunskaper kan du snabbt lära dig det mesta om dina åkommor: anamnes, symptom, behandlingsmetoder, prognos. Du kan fylla på med erfarenheter och goda råd från otaliga medlidande. Läkarnas kunskapsövertag minskar.

Fram växer ett samhälle med myndiga medborgare som tar ansvar för sin hälsa och administrationen av den. Medborgare som samlar information om sina levnadsvanor, vaccinationer, testvärden, åkommor, behandlingar, och som med enkla system påminns om när det är dags för hälsokontroller och kroppsbesiktningar.

För dessa medborgare är hälso- och sjukvården en service som de konsumerar på samma sätt som de konsumerar service av bilen, huset, båten, pensionsplaceringarna och andra värdefulla ägodelar. Det är en service med ett brett spektrum av tjänster från gyminstruktion och fotvård till tarmendoskopi och knäkirurgi. 2000-talet är amatörernas århundrade och experternas roll begränsas till när de verkligen behövs.

De allra flesta klarar sig bra med konfektionssydda kläder. Endast när vi har särskilda behov behöver vi träffa en skräddare. På samma sätt borde naturligtvis sjukvården fungera. I stället för att slösa sin tid på rutinåkommor borde läkarna ägna sig åt mer utmanande arbetsuppgifter.

IT, Internet och sensorteknik ger sjukvården fantastiska verktyg för utveckling och prövning av metoder för diagnos och behandling. Med enkla medel samlar vi in och lagrar alltmer information om människor. Om all denna information görs tillgänglig för forskning blir det möjligt att spåra och testa samband för bättre och tidigare diagnoser och prognoser. Med tillgång till genetisk och historisk information kan behandlingen individanpassas. En läkarkår som ägnar sin tid åt att övervaka, sammanställa, analysera, och reagera på detta enorma flöde av information från de människor vars hälsa man betjänar, kan börja göra verklig nytta.

Ett läkarbesök så här i början av 2000-talet påminner om ett läkarbesök för 100 år sedan. En hantverkare med lång erfarenhet demonstrerar sin förmåga. Men i det moderna samhället har den tekniska utvecklingen ersatt hantverket med självbetjäning och automatiserade lösningar. Hantverkarna har fått mer övergripande arbetsuppgifter.

Hur länge kan läkarna fortsätta att slösa sin tid på ineffektiva hantverksmöten? Det är klart det är bekvämare för sjukvården att ansvaret börjar först när någon skrivs in som patient. I mötet med patienten kan läkaren agera hjälte och känna glädje i ett meningsfullt arbete. Men samtidigt kan sjukvården som organisation missköta sitt uppdrag som serviceorgan till stöd för medborgarnas hälsa.

2000-talets människor blir allt mindre tacksamma för en sjukvård som griper in först när sjukdomen fått ett rejält tag om kroppen. I stället efterfrågar vi en service som gör det möjligt för myndiga medborgare att undvika och föregripa sjukdomar, och själva ta hand om vardagens rutinåkommor. Vi förväntar oss en sjukvård som snabbt inför alla de nya diagnos- och behandlingsmetoder som en allt snabbare teknisk utveckling erbjuder. Och vi förväntar oss att välutbildade läkare ägnar sin tid åt medverkan i utveckling och implementation av alltmer individanpassade metoder för ett hälsosamt liv, samt snabba och effektiva insatser när den riktigt allvarliga sjukdomen drabbar.

Bo Dahlbom
IT-universitetet i Göteborg
dahlbom@sust.se