Digitaliseringen och försvaret

(en lite omarbetad version av texten med samma namn som ligger under Vetenskap, publicerad i Officerstidningen nr 8, 2018)

Digitaliseringen förvandlar tjänstebranscher som utbildning, sjukvård, bank- och finans, medier, kultur och underhållning. Den förvandlar industriföretag till programvaruföretag med digitala plattformar för övervakning och fjärrstyrning av maskiner, fordon, fastigheter, och med tjänster för analys, felsökning och reparation. Men hur förändrar digitaliseringen försvaret och dess sätt att leverera sina tjänster till samhället?

Många menar att digitaliseringen kommer att innebära lika stora förändringar som industrialiseringen. Här ska jag med hjälp av fem trender försöka beskriva digitaliseringen och peka ut den riktning dessa trender ger försvarets utveckling.

1 Automatisering

Industrialiseringen innebar en automatisering av manuella arbetsuppgifter. Digitaliseringen innebär en automatisering av intellektuella arbetsuppgifter. Robotar av alla de slag, inklusive självstyrande bilar, och allt intelligentare programvaror kommer att göra inte bara chaufförer, äldrevårdare och pizzabud arbetslösa, utan även journalister, advokater, mannekänger och popsångare.

Automatiseringen omfattar naturligtvis även försvaret. Där finns ju inte bara ekonomiska skäl till automatisering: med drönare slipper man riskera välutbildade piloters liv och hälsa. De kan bidra med sin kompetens på distans, om drönarna alls behöver hjälp från mänskliga hjärnor att utföra sina uppgifter.

Automatiseringen innebär att människor behöver utföra mindre av enkla, lågproduktiva uppgifter och mer av högproduktiva, specialiserade. Den innebär ett försvar med betydligt färre människor och mycket mer teknik i form av sensorer, robotar och artificiell intelligens. Om den svenska försvarsmakten ska kunna behålla sin slagkraft måste den hänga med i automatiseringen. Hur klarar man denna utmaning?

2 Systemisering

Industrialiseringen innebar uppbyggnaden av system av alla de slag: produktionssystem, logistiksystem, transportsystem och energisystem. I digitaliseringen fortsätter systemiseringen  och samhällets öar vävs med Internet samman i en allt tätare världsväv. Samhället växer samman med Internet.

Internet erbjuder nya säkerhetslösningar, men samtidigt öppnar det för nya möjligheter till intrång och skadegörelse. Attacker mot Internet självt utgör ett allt allvarligare samhällshot. Att försvara samhället Sverige innebär i växande grad att försvara Internet. Det var länge sedan det svenska samhället kunde sägas sammanfalla med det svenska territoriet. Utan Internet fungerar inga av dagens försörjningssystem.

Svensk offentlig sektor har på 2000-talet digitaliserats långsammare än i många andra länder. Trots att medborgarna ligger långt framme och har god tillgång till Internet, gör detta att Sverige idag är mer sårbart än det borde vara. Hoten mot Internet är idag de allvarligaste hoten mot vårt samhälle. Borde inte Försvarsmakten ta på sitt ansvar att inom ramen för en satsning på totalförsvaret driva på utvecklingen i övriga myndigheter?

3 Global konsumtion

Satsningarna på automatisering, utvecklingen av Internet, av sensorer, robotar och artificiell intelligens, drivs idag av de digitala jättarna i USA och Kina, och de spelar i vår tid samma roll som oljebolag och bilföretag gjorde i industrisamhället. Om man vill hänga med i digitaliseringen måste man använda sig av deras tjänster.

De digitala giganterna driver teknikutvecklingen och erbjuder tjänster som är överlägset mycket bättre än allt annat. Amazon Web Services erbjuder molntjänster med en funktionalitet och säkerhet som överträffar det vi kan få av lokala leverantörer. Men kan svenska myndigheter göra sig beroende av globala leverantörer av tjänster?

Försvarsmakten ställs inför liknande utmaningar. Teknikutvecklingen måste ske tillsammans med de globala, digitala aktörerna. Rädslan för att bli beroende av utländska leverantörer får inte leda till att vi avskärmar oss och väljer lokala lösningar. Då hamnar vi bara ännu mer på efterkälken och blir på sikt mer sårbara. Vi måste acceptera att vi lever i en värld av globala beroendeförhållanden och agera därefter.

4 Big data

Med olja drevs maskinerna som formade industrisamhället. Av data byggs de tjänster som utgör digitalsamhället. Google, Facebook och Amazon samlar in enorma mängder data om oss som används för att skräddarsy reklam och tjänster. Data är dessa företags hårdvaluta tillsammans med de algoritmer som bygger tjänster av data. Data är ”den nya oljan” och algoritmerna är digitalsamhällets maskiner.

Digitaliseringen inriktas nu på utveckling och spridning av sensorer av alla de slag – i bilar, kroppar, maskiner, fastigheter – för insamling av en snabbt växande mängd data. Samtidigt utvecklas allt intelligentare programvaror för bearbetning av dessa data. Automatiseringen är beroende av data, systemiseringen görs för att samla in och använda data. Självstyrande fordon, drönare, övervakningssystem – allt handlar om stora datamängder och mycket snabb behandling av dessa.

Långsamt växer insikten om hur alla verksamheter förvandlas när data blir tillgängliga och kan användas. Data blir den viktigaste resursen i försvaret av digitalsamhället. Det är i arbetet med data som Sverige försvaras och försvaret måste ha den digitala kompetens som detta kräver. Försvaret får en ny och snabbt växande försvarsgren, cyberförsvaret, men den digitala kompetensen måste genomsyra hela försvaret.

5 Plattformar

Internet är en plattform, öppen för alla, en global marknadsplats, där alla är välkomna att utbyta idéer, köpa och sälja, styra och ställa. De stora digitala företagen erbjuder plattformar för samarbete och samverkan och drar nytta av kunder och utvecklare som bidrar med innehåll och teknik. Instagram och YouTube får sitt värde av det innehåll som skapas av kunderna. Apples mobiler fylls av tjänster från oberoende utvecklare världen över.

De digitala plattformarna möjliggör en mer effektiv användning av befintliga resurser – såväl mänskliga som materiella. Tack vare en digital plattform har Airbnb på bara ett par år blivit världens största hotellrörelse utan att äga ett enda hotell och Uber en snabbt växande taxirörelse utan att äga en enda bil.

När plattformarna når offentlig sektor kan den vända blicken utåt. I stället för att vrida och vända på den gamla fabriken kan man förlägga verksamheten utanför sjukhuset, skolan, polishuset, ute hos medborgarna. Tänk vilka resurser man får tillgång till, vilken kvalitet och vilket överflöd av tjänster man kan leverera. Professionernas insatser kompletteras av mycket kompetenta amatörer.

Kan totalförsvaret bli en plattformsverksamhet? Kan det erbjuda medborgarna ett enkelt sätt att bidra, kan det ta tillvara all den kompetens som finns i 2000-talets kunskapssamhälle, alla de resurser som finns i samhället? Kan försvaret självt erbjuda medborgarna en plattform för samarbete och innovation?

6 Digitalsamhällets försvar

Tillsammans innebär dessa trender en tätare integration mellan försvar och samhälle. Vi behöver utveckla ett försvar i allt snabbare förändring, där automatisering spelar en större roll, där vårt beroende av Internet och resten av världen växer och där teknikutvecklingen drivs fram av globala, digitala konsumentmarknadsföretag.

I 2000-talets högre tempo och med många fler aktörer behöver försvaret ta en aktiv roll i teknikutvecklingen för att kunna hänga med. Man måste hela tiden förnya sina tekniska lösningar och mer fungera som testbädd för ny teknik än som beställare med stora kontrakt.

Datavetenskaplig kompetens blir avgörande för vår försvarsförmåga, vilket kräver nära samarbete med svenska digitala spetsföretag, med forskning och utveckling. Genom att investera i startups och digitalt nyföretagande skulle försvaret aktivt kunna bidra till utvecklingen av Sverige och med sina satsningar bidra till tillväxt och företagande, som det gjorde på 1900-talet, men med nya metoder.

Försvaret behöver se över hur man bedriver utbildning och forskning. Utbildning av försvarets personal sker fortfarande i särskilda specialskolor. Forskningsresurser tillfaller fortfarande väsentligen sektorsforskningsorgan. I stället för att söka de bästa leverantörerna på marknaden fortsätter man att förlita sig på egen produktion.

Man behöver se över hur man i högre grad kan förlita sig på samhällets infrastruktur, logistik och transportsystem och bidra till att dess sårbarhet minskar. Försvaret vill, som man ofta säger, i det längsta behålla “rådighet” över sin kommunikation. Men det vi behöver är snarare ett bättre samarbete mellan försvar och samhälle genom att försvaret gör sig beroende av samhällets system och därigenom bidrar till deras säkerhet och robusthet. Endast så kommer vårt samhälle att kunna försvaras.

Bo Dahlbom

Författaren är professor i informationsteknologi vid Göteborgs universitet.